Syftet med studien är att öka medvetenheten om missuppfattningar elever i åk 9 har om antibiotikaresistens. I studien identifierades i huvudsak två olika missuppfattningar bland eleverna; missuppfattningar om vad begreppet resistens innebär och missuppfattningar om vad antibiotika kan användas till. Dessa missuppfattningar pekades också ut av lärarna som vanligt förekommande bland elever. Utöver det pekade lärarna också ut att missuppfattningar kring den evolutionära processen bakom antibiotikaresistens var vanliga. Resultatet från studien visar också att eleverna verkar har en god kännedom som samhällskonsekvenserna av antibiotikaresistens, vilket speglar det lärarna säger att de brukar lägga fokus på i sin undervisning. Studien kan vara en hjälp till lärare och elever genom att synliggöra vanliga missuppfattningar bland elever. Genom att vara medveten om vanliga missuppfattningar kan lärarna lättare styra sin undervisning till att fokusera på de svåra begrepp och koncept där missuppfattningar är vanliga bland elever.

No description available.

denna licentiatuppsats presenteras en kvalitativ studie om handledning för yrkeslärande och yrkesutbildning på arbetsplatsen. Syftet med studien har varit att identifiera hur handledare för elever från gymnasieskolans Barn- och fritidsprogram beskriver att de handleder och agerar för att eleverna ska komma in i förskolans praktikgemenskap. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med handledare på förskolan. Studien visar att handledning kan gå till på olika sätt och att de sätt handledaren väljer att agera på får konsekvenser för både praktikgemenskapen och eleven. Studien kan även ses bidra till att föra arbetsplatsen och gymnasieskolan närmare varandra genom att uppmärksamma de handledare som är satta att genomföra den mest yrkesnära delen av utbildningen – elevernas arbetsplatsförlagda tid – och bidra till en ökad förståelse för handledningens möjligheter och konsekvenser för alla gymnasieskolans yrkesutbildningar.

No description available.

Europarådet är en extern aktör som utöver inflytande för att integrera Europas utbildningssystem. Den mellanstatliga organisationen har givit ut ett utbildningsmaterial för att påverka undervisningen om kontroversiella frågor. Materialet kan i samhällskunskapen ses som en ramfaktor som utövar diskursivt inflytande på undervisningen om kontroversiella frågor. Jag har visat att materialet uttrycker en instrumentell demokratisyn där elever ses som individer som ska socialiseras till rationella subjekt. Materialet betonar konsensus och strategier för att utveckla kommunikativa förmågor, vilket får mening i en deliberativ didaktisk diskurs. Konflikt förstås som didaktisk situation endast i den mån elever kan utveckla strategier för att komma överens. Den kulturella heterogeniteten som kommer av globaliseringen skrivs fram som ett problem, snarare än en tillgång för undervisningen. Känslor och polarisering ses som hinder, vilka materialet erbjuder strategier för att möta. Medborgarbildningens subjektifierande dimension marginaliseras i materialet. Med Sveriges insteg i Eu har politiska och sociala processer kommit att omförhandlas. Jag har här försökt undersöka hur den svenska skolans demokratiuppdrag påverkas av internationellt inflytande. Då jag inte ser några tecken på en minskad globalisering finns ett behov av ökad forskning om hur externa aktörer påverkar undervisningen i samhällskunskap.

No description available.

Den här interventionsstudien undersöker möjligheter att med en förändrad matematikläxa ge fler barn möjlighet till lärande i hemmets kontext. En tradtitionell läxa byts ut till en informell matematikläxa som bygger på föräldraengagemang. Läxor är ett sätt att samarbeta mellan skola och hem. Skolverket utkom 2021 med en skrift om just läxor och hur skolor kan utveckla sitt sätt att arbeta med dem för att de ska bli effektiva. Läxan i den här studien ändrades till att bli en läxpärm som barnen får hem en gång i månaden med olika spel och aktiviteter kopplat till viktiga delar i grundläggande matematik. För att få svar på frågeställningarna i studien har fokusgrupper med föräldrar och lärarna i arbetslaget genomförts. Dessutom har skriftliga föräldrakommentarer samlats in i läxpärmen. Resultatet visar att när man som förälder får veta hur och varför man ska engagera sig i sitt barns utildning och läxor finns möjlighet att fler föräldrar gör det. Resultatet visar också att när allt material är inkluderat bidrar det till en ökad likvärdighet och i aktiviteterna öppnas möjligheter till lärande genom samspel upp. Slutligen har studien vissa svagheter som redovisas samt inspiration för fortsatt arbete.

The purpose of this overview of knowledge is to analyze what role reading for pleasure might have in a classroom for adolescents. In order to better understand this, I have gathered 10 different sources that in different ways presents research done on pleasure reading in secondary education. Due to a discovered lack of systematic research in pleasure reading from Swedish studies/institutions, these 10 sources are based on international education research. When analyzing the material, three different themes were found. The first one I named “reading for pleasure as a tool”; this theme includes data that involves what pleasure reading can contribute to alongside other skills, such as literacy, empathy etc. The second theme I named “pleasure reading as a goal”, which includes data that examine pleasure reading as a goal. The term “lifelong readers” and the ambition to introduce students to reading for pleasure are examples of subjects this theme touches on. The last theme that I found I named “the opportunities and difficulties with reading for pleasure” which include different methods and factors that in some way affect students reading for pleasure. This overview of knowledge shows that pleasure reading can function in multiple roles in education, both as a goal and as a tool to reach other skills. Different approaches to pleasure reading and their chances of success may vary between student groups. Designating time and planning focusing on incorporating reading for pleasure seems required from the teacher. Autonomous book choices and designated time for Silent Reading are two factors that does seem critical in making engaged readers.

No description available.

No description available.