Det finns många studier som har utforskat elevers attityder till matematikundervisning eller elevers attityder till vem som är en bra matematiklärare, men relationen mellan elevers attityder till matematikundervisning och elevers självuppfattningar till sin egen matematikkunskap är mindre beforskad. Variabler som definierar en bra matematiklärare hos elever som har en negativ självuppfattning om sin matematikkunskap kan urskiljas från variabler som definierar en bra matematiklärare hos elever som har en positiv självuppfattning om sin matematikkunskap. självuppfattning i matematik är en av de faktorer som har fått en central plats i diskussioner om affektiva faktorer som påverkar matematiklärande och matematikprestationer. Det har visat att elever som har en positiv självuppfattning i matematik presterar bättre i matematik än elever som har en negativ självuppfattning. Elevernas självuppfattning till sin egen matematikkunskap är utan tvekan särskilt betydelsefulla om vi vill skapa matematiklektioner som intresserar och främjar lärande hos alla grupper av elever. Denna studie syftar till att undersöka högstadieelevers attityder till matematikundervisning och elevers självuppfattningar om sin egen matematikkunskap samt undersöka hur dessa variabler relaterar till varandra. För att undersöka dessa frågor samlades data från 127 elever i årskurs 8 och 9 från olika skolor i ett storstadsområde i Sverige. En kvantitativ enkätundersökning används vid datainsamlingen och en deskriptiv statistisk används vid dataanalysen. Studien har visat att det som är viktigt för elever i åk 8 och 9, att läraren gör på en matematiklektion, är att läraren lyssnar på vad elever säger, är tålmodig och respekterar elever, kunna svara tydlig på elevers frågor, ger elever feedback och tror på dem och deras förmågor. Studien har visat att det finns ett samband mellan matematisk självuppfattning och elevers attityder till matematikundervisning. Det som är mest viktigt för elever med en positiv självuppfattning i matematik är att läraren ger de feedback och lyssnar på vad de säger medan det som är mest viktigt för elever med en negativ självuppfattning är att läraren uppmuntrar och ser dem.

Syftet med detta examensarbete är att bidra med kunskap om hur andraspråkselever utvecklar kunskap i kemi utifrån elevers eget perspektiv. Vidare ställs intervjuerna mot olika modeller och strategier beskrivna i texten för att se ifall det finns någon röd tråd i elevernas upplevelser av inlärning och relation till läraren. Studien genomfördes med intervjuer av en grupp elever på gymnasiet som läser svenska som andraspråk på Naturvetenskapsprogrammet och det var både flickor och pojkar som deltog. Tanken bakom denna studie är att undersöka problematiken som kan uppstå för andraspråkselever och kemiinnehållet med hänsyn till begrepp och språkliga svårigheter, sett ur ett elevperspektiv. Det studien visar är att eleverna trots språksvårigheter klarar av inlärningen med hjälp av olika strategier. De olika styrkor som eleverna har kan även styrkas med hjälp av de olika modeller som presenteras i studien. Dessutom pekar studien på att relationen till läraren är högst väsentlig för att eleven ska ta till sig ämnesstoffet och komma framåt i inlärningen vilket även styrks i texten. Men det räcker inte endast med att ha en bra relation till läraren, läraren måste också besitta en sådan kunskap som gör att eleven utvecklar sin kunskap. Vilket i dessa fall gjorde att det byggdes upp en ömsesidig respekt mellan lärare och elev vilket visade sig vara en bra grund för ett bra samarbete / The purpose with this study is to contribute with knowledge regarding bilingual students and how they develop knowledge in chemistry out from there perspective. The study was made by interviewing a group of students that read the natural science program in the gymnasium in Sweden. The thing in common with the students that participated in this study was that they read swedish as a secondlangue wich isa course for students that want to learn more swedish. The interviews that were made included both girls and boys and the thought of the study was to investigate the problems that can arise for bilingual students and the content of the chemistry lessons. This regarding to the context of the subject versus language difficulties seen from a student perspective. Further on the interviews is compared to studies performed on the subject to investigate if my study and different models described in the studu y had things in common. The study shows that the student regardless to their language difficulties manage the studies with help of different strategies. The different strengths that the students have kan even strengthened by different models that is presented in the study. An other thing that is presented in the study is the importance of a good relation between the student and the teacher to help the student to advance forwards in their own studies, wich can be strengthened in the text. But it is not enough to only have a good relationship with the teacher. The teacher must posses such knowledge that makes the student develop his/her own knowledge. In this case there were also a mutual respect that was built between teacher and student which seemed to be a good base for a cooperation between the two. / Subject teaching, second language students

No description available.

No description available.

No description available.

The study aims to investigate the impact of reading strategies within the EFL educational context. It emphasises their implementation within the educational context of English as a Foreign Language (EFL) in upper-secondary schools, addressing the current decline of adolescents’ reading comprehension in English. The study relies on peer-reviewed articles as the basis of the methodology, acquired through systematic searches in three databases: Education Research Complete (ERC), Education Research Information Centre (ERIC), SwePUB, and Libsearch. Several research articles were found through these databases, presenting differing perspectives and theories for the study. The study results reveal a discrepancy between teachers’ tacit awareness and explicit instruction of reading strategies, leading to the infrequent teaching of these strategies. When reading strategies were employed, the most common strategy was discussing with peers. The applied strategies positively impacted reading comprehension and motivation for further reading. The study later discusses the impact of teaching and using reading strategies on students’ reading comprehension and their preparedness for higher education. While examining and comparing the results, further research is warranted to determine which reading strategies are most beneficial for reading comprehension regarding the effectiveness of implementing explicit instructions to enhance students’ reading comprehension and motivation in a rapidly changing educational environment. The project concludes by providing reflections and guidance for implementing reading strategies, highlighting the need for explicit instruction of reading strategies tailored to students' extramural and professional/academic interests.

No description available.

The purpose of this study is to investigate how a teacher guide can provide tips and support for teachers to develop their students subject specific language. The method used in the study is a mixture of qualitative- and quantitative content analysis. We have analyzed one chapter from a teacher guide for Year 1, and one chapter from a teacher guide for Year 3. Only the part including tips about activities have been analyzed and a total of 50 activities have been analyzed. The perspective that permeates the study is the socio-cultural perspective on learning, since the socio-cultural perspective is about communication, and so is the student´s language development. The results of this study conclude that teachers receive limited support from the activities in the guide regarding how to teach students to analyze mathematical texts. However, it appears that the teacher receives many tips on multimodal forms of expression. The results also show that there are differences in the content between the teacher´s guides in year 1 and year 3.

No description available.

Skolor i socioekonomiskt utsatta områden stöter på mång svårigheter gällande elevernas lärande och kunskapsutveckling. Det har länge lagt märke till att elevernas språkförmåga brister till skillnad från andra skolor som inte befinner sig i utsatta områden. Forskning har visat att skolornas placering kan erbjuda både möjligheter och motstånd till eleverna, elevernas vårdnadshavare, lärarna och till skolan. Syftet till min studie har varit att studera språkutvecklingen hos eleverna som går i skolor i socioekonomiskt utsatta områden, dessutom undersöka möjligheterna samt motstånden som kan påverka elevernas skolresultat. För att få en djup bild har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med fyra grundskollärare med inriktning F-3. Genom dessa enskilda intervjuer har varje lärare fått möjligheten till att dela med sig sina tankar kring ämnet men dessutom sina egna erfarenheter i dessa skolor som befinner sig i utsatta områden i Malmö. För att jag ska få svar till mitt syfte har jag valt att använda mig av teorierna, stigmatisering, habitus, socialt kapital, kulturell kapital, ekonomisk kapital och sociokulturellt perspektiv. Dessa teorier förklarar hur skolans plats och eleverna i denna skola kan ha inverkan på språkutvecklingen. Resultatet utifrån lärarnas svar har visat att språkutvecklingen är en grundläggande utmaning som lärarna aktivt arbetar med för att främja det samtidigt som de arbetar för att förebygga problem som kan uppstå. Resultatet visar att några av dessa motstånd som kan begränsa elevernas språkutveckling är utanförskap i området de bor i, deras socioekonomiska status, att föräldrarna är antingen outbildade eller lågutbildade, fattigdom och kriminalitet. Framgångsfaktorerna som eleverna har för att nå en hög språkutveckling, är elevernas initiativ, föräldrarnas engagemang och samverkan med skolan, lärarens engagemang att vidareutveckla elevernas språkutveckling samt studiehandledningen. Slutsatsen jag kan dra utifrån resultatet är att skolor i utsatta områden möter många utmaningar för att främja elevernas språkutveckling, bland annat stigmatisering från samhället, samtidigt som de också kan erbjuda dessa elever möjligheter till att urskilja sig från normerna som samhället har suttit på de.