Syftet med denna uppsats är att undersöka om, och i så fall hur, man på ett fruktbart sätt kan göra de kommunala arkiven (och ev. andra arkiv) användbara i ämnet samhällskunskap A på gymnasiet. Detta test sker utifrån ett pedagogiskt undervisningsmaterial, närmare bestämt en portfölj tillsammans med en undervisningsplanering i samhällskunskap på gymnasiet. För denna uppsats har en forskarpraktiserande metod använts. Den används för att kunna uppnå syftet med skapandet av ett pedagogiskt undervisningsmaterial (portföljen) för gymnasieungdomar i samhällskunskap A. Utgångspunkterna för undersökningen är för det fösta att samhällskunskap är idag ett tvärvetenskapligt ämne som t.ex. består av ekonomi och politik och historia, geografi m.m. Den andra är att ingen forskare, enligt min vetskap, tidigare har genomfört ett projekt där kommunarkiven har involverats i samhällkunskap. Däremot använder lärare och forskare arkivinformation inom ämnen såsom historia och geografi. Källorna i undersökningen är läromedlet Reflex A, styrdokumenten och arkivhandlingar från 1878, 1970-2000 och forskning från pedagoger och arkivpedagoger. Denna forskning har legat till grund för den framtagna undervisningsplaneringen samt den pedagogiska portföljen. Arbetet gick ut på att skapa en portfölj med arkivhandlingar som skulle användas i samhällkunskap A. De övergripande målen som ex styrdokumenten visa på att det finns inga direkta konkreta direktiv som sa att läraren inte kunde använda arkivhandlingar. Det står tydligt att eleverna skall ha ett dåtida, nutida och framtida perspektiv och att de skall lära sig använda flera källor samt vara källkritiska. Resultatet är även det som finns i portföljen och är portföljen med dess handbok. Introduceringen av arkiven sker utifrån ett pedagogiskt undervisningsmaterial och en undervisningsplanering. Det krävs emellertid att läraren får den tid för att sammanställa ett fungerande material för användandet av arkiven i undervisningen.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur avgörande nationella skolreformer mottagits och anammats på lokal nivå från år 1931 fram till och med läroplanen 1962. Undersökningen riktar in sig på den skoltidning som utgavs i Orsa, i norra Dalarna, under perioden 1931 och 1985. De teoretiska utgångspunkterna har i huvudsak hämtats från Tomas Englunds avhandling Samhällsorientering och medborgarfostran i svensk skola under 1900-talet. I uppsatsen ställs frågor om hur den skolpolitiska, de didaktiska och den pedagogiska utvecklingen, såsom den ter sig i Orsa skoltidning, stämmer överens med den motsvarande nationell utveckling och vilka pedagogiska och didaktiska åtgärder och konsekvenser reformerna fått på den lokala nivån. Resultatet visar på en stor grad av acceptans och anpassning hos lokalbefolkningen, men också motstånd och lokal självkänsla. Många gånger också en ambivalent längtan efter att både vilja omfamna de nya idéerna och samtidigt behålla de traditionella värdena.Genom att systematisk söka igenom valda återkommande inslag i skoltidningen har jag försökt skapa en bild av denna utveckling. Jag har också slutligen placerat uppsatsens resultat i ljuset av den rådande vetenskapliga debatten kring skolans didaktiska utveckling. Det råder olika uppfattningar om hur stort inflytande de politiska reformerna egentligen hade på skolans inre utveckling. Denna uppsats bidrar i detta avseende med en inblick i huruvida just Orsa skoltidning verkar ha agerat styrt eller autonomt i skolpolitiska, didaktiska och pedagogiska frågor.

No description available.

No description available.

Thesis (doctoral)--Universität, Bielefeld, 2000.

Paderborn, Universität, Thesis (doctoral), 2001.

Föreliggande studie bygger på fyra semistrukturerade kvalitativa intervjuer av alfabetiseringslärare som syftar till att utifrån sociokulturell teori undersöka hur lärare i alfabetiseringsundervisning resonerar om alfabetiseringsundervisning i relation till modersmålsbaserad undervisning.Frågeställningarna är ”vilken inställning har alfabetiseringslärare till alfabetiseringsundervisning och vilka svårigheter ser de?” och ”vilken roll spelar modersmålet för undervisningen enligt alfabetiseringsläraren?” Materialet som ligger till grund för analysen är de fyra lärarnas resonemang om alfabetiseringsundervisning som har analyserats utifrån en grundad teori.Den teoretiska utgångspunkten och utifrån vilket resultatet har analyserats, är sociokulturellt perspektiv, där samtal och interaktion anses ha stor betydelse vid all inlärning och som också ger grund för människors olika socialisation.Resultatet som bland annat framkommit bekräftar forskningen, som tydligt pekar på att modersmålet är av stor betydelse för inlärningen av ett andraspråk. Detta upplever också lärarna vara fallet i deras undervisning av analfabeter. De har sett att det finns stora fördelar med att ha hjälp av en modersmålspedagog när det gäller elevers språkinlärning och läs- och skrivinlärning. Dessutom fungerar modersmålspedagogerna som brobyggare om missförstånd skulle uppstå mellan eleverna och lärarna.

Sammandrag Examensarbete av Cecilia Inez Riveros Boström, vt-05 Handledare: Magnus Lindh ”Hur omsätts i praktiken den förändrade medborgarrollen i skolan idag? De senaste decennierna har begreppet globalisering tydligt fokuserats. Det talas om att medborgarrollen förändras i globaliseringens tidevarv. I den nya medborgarrollen ingår begreppen rättigheter, deltagande, ansvar, och identitet som enskilda företeelser som har stor inverkan på medborgarrollen. Det handlar om en ny medborgarroll som är följden av en process som intensifierar relationer och beroendeförhållanden över hela världen. Studiens utgångspunkt kretsar kring problematiken om den nya medborgarrollen som råder i samhället, och hur lärarnas sätt att arbeta i undervisningssituationen påverkas av detta. Syftet med studien ligger i att ta reda på i vilken grad sådant har skett. Undersökningen på Herrgårdsgymnasiet i Säffle visar att lärarna påverkas av globaliseringen och den nya medborgarrollen som därmed leder till en förändrad lärarroll. Detta sker genom att lärarna använder sig av andra metoder, såsom t ex. att uppmuntra eleverna till att söka information som sedan förvandlas till kunskap. Detta görs på olika sätt, genom bl.a. Internet och andra källor som kritiskt granskas. Lärarna visar med olika exempel att eleverna är tvungna att aktivt delta i undervisningen för att kunna visa sina färdigheter. Lärarna är också eniga om att det krävs större engagemang från deras sida för att hos eleverna kunna väcka intresse, deltagande, ansvar och för att stärka deras identitet. Därför är katederundervisning inte det enda sättet att bedriva undervisning på.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad hälsa innebär för lärare i idrott och hälsa, vad de anser om undervisningen i hälsa och hur de undervisar i hälsa i skolämnet idrott och hälsa.Följande frågeställningar användes för att ta reda på detta: Vad innebär hälsa för en lärare i idrott och hälsa? Vad anser lärare i idrott och hälsa om undervisningen i hälsa? Är hälsa viktigt? Tycker de att undervisningen i hälsa har förändrats? I så fall hur? Hur undervisar de i hälsa och vad innehåller undervisningen? Metod Jag har i min undersökning gjort kvalitativa intervjuer med fyra lärare som undervisar i årskurs 1 – 6 i idrott och hälsa. Intervjuerna bandades och gjordes i respektive lärares skola. Resultat Resultatet av undersökningen visade att lärarna tycker att hälsa är viktigt och att den, med tiden, har fått större betydelse i skolan men medger samtidigt att hälsodelen får (betydligt) mindre tid än andra delar. Samtliga menade att målet med hälsoundervisningen är att eleverna ska må bra både fysiskt, psykiskt och socialt och att både teoretisk och praktisk undervisning behövs. Några anser vidare att läroplanen, när det gäller hälsa, är otydligare och mindre konkret än andra delar i ämnet idrott och hälsa. Reflektioner och diskussioner är viktiga inslag i hälsoundervisningen liksom rörelse. Slutsats Slutsatserna i min undersökning visar att lärarna har ett stort intresse för hälsa och är måna om att eleverna ska få reflektera och diskutera de olika aktiviteterna och varför man gör just dessa aktiviteter och vad de leder till. Däremot verkar det inte finnas en enhetlig bild av vad hälsoundervisningen ska innehålla utan, som en av de intervjuade lärarna säger ” Jag har ju min bild av hur det ska vara, men om det är det som Skolverket vill att det ska vara, det vet jag inte.” / Abstract The purpose of this survey is to find out what health means to teachers of physical education and health, their thoughts on teaching of these subjects and how they teach health education within the school subject of physical education and health. The following questions were put to the teachers: • What does health mean to a teacher of physical education and health? • What do teachers of physical education and health think about the teaching on health? Is health important? • Have they noticed any change in the teaching of health? If so, what? • How do they teach health and what do the lessons involve? Method My survey has involved qualitative interviews with four educators who teach physical education and health to school grades 1-6 (children aged 7-13). The interviews were recorded and held in the teachers’ respective schools. Results The results of the survey showed that the teachers think health is important and that, over time, it has gained increasing importance in school, but at the same time they admit that much less time is devoted to the health part of the teaching than to other parts. All of the teachers said that the aim of the teaching on health is that pupils should have good physical, mental and social health, and that both theoretical and practical teaching was necessary. They also thought that the national curriculum is less clear and concrete with regard to health than others areas of the subject of physical education and health. Reflections and discussions are important elements of the teaching on health, as well as exercise. Conclusion The conclusions of my survey show that the teachers are very interested in health and are anxious for their pupils to reflect on and discuss the various activities and why they do these activities and what this leads to. However, there does not appear to be a unanimous view of what health education should entail, rather, as one of the teachers says, ”I have my view of how things should be done, but whether this is what the Swedish National Agency for Education intends, I don’t actually know.” / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Ht 2013</p>

Syftet med min undersökning har varit att undersöka om det finns en konflikt mellan lärarens val av kursinnehåll och elevernas intressen i årkurs 9. För att göra detta har jag intervjuat två religionslärare om deras didaktiska urvalsprocess med speciell tyngd på elevinflytande. Eleverna har svarat på enkäter om deras intressen för ämnen och områden inom religionskunskap. Sammanlagt deltog två lärare och 51 elever i undersökningen. Som bakgrund finns kursplan för religionskunskap och styrdokument rörande elevinflytande, samt didaktisk teori. Undersökningens resultat visar att kursplanen har den centrala rollen i lärarnas didaktiska innehållsval. Eleverna har nästintill inget inflytande över kursinnehållet, men ändå är intresserade utav flera ämnen deras lärare valt att behandla.