<p>Sammandrag</p><p>Examensarbete av Cecilia Inez Riveros Boström, vt-05</p><p>Handledare: Magnus Lindh</p><p>”Hur omsätts i praktiken den förändrade medborgarrollen i skolan idag?</p><p>De senaste decennierna har begreppet globalisering tydligt fokuserats. Det talas om att medborgarrollen förändras i globaliseringens tidevarv. I den nya medborgarrollen ingår begreppen rättigheter, deltagande, ansvar, och identitet som enskilda företeelser som har stor inverkan på medborgarrollen. Det handlar om en ny medborgarroll som är följden av en process som intensifierar relationer och beroendeförhållanden över hela världen.</p><p>Studiens utgångspunkt kretsar kring problematiken om den nya medborgarrollen som råder i samhället, och hur lärarnas sätt att arbeta i undervisningssituationen påverkas av detta. Syftet med studien ligger i att ta reda på i vilken grad sådant har skett.</p><p>Undersökningen på Herrgårdsgymnasiet i Säffle visar att lärarna påverkas av globaliseringen och den nya medborgarrollen som därmed leder till en förändrad lärarroll. Detta sker genom att lärarna använder sig av andra metoder, såsom t ex. att uppmuntra eleverna till att söka information som sedan förvandlas till kunskap. Detta görs på olika sätt, genom bl.a. Internet och andra källor som kritiskt granskas. Lärarna visar med olika exempel att eleverna är tvungna att aktivt delta i undervisningen för att kunna visa sina färdigheter. Lärarna är också eniga om att det krävs större engagemang från deras sida för att hos eleverna kunna väcka intresse, deltagande, ansvar och för att stärka deras identitet. Därför är katederundervisning inte det enda sättet att bedriva undervisning på.</p>

Syftet med studien var att undersöka hur det nya bedömningsstödet, som blir obligatoriskt för årskurs 1 hösten 2016, möjliggör att lärare kan upptäcka tecken på dyskalkyli hos elever. Bakgrundsavsnittet presenterade det nya bedömningsstödet, olika specialpedagogiska perspektiv samt matematiksvårigheter. Enligt skollagen ska särskilt stöd skyndsamt sättas in då elever bedöms vara i behov av det. Forskningsöversikten presenterade hur forskningsläget om dyskalkyli ser ut och tematiserade resultaten. De teoretiska utgångspunkterna grundade sig framförallt i forskning av B. Butterworth, som är en central forskare inom området dyskalkyli och därmed även i denna studie. Bedömningsstödet analyserades utifrån ett perspektiv på dyskalkyli. Analysverktyget utgick då från de fem aspekterna av dyskalkyli samt faktorerna konkret material, ineffektiva strategier och tidsfaktorn. Den övergripande metoden som användes var innehållsanalys. Resultatet visade att uppgifterna i bedömningsstödet ger förutsättningar för skolor och lärare att upptäcka tecken på dyskalkyli hos elever. Det visade sig att de tecken som är mest talande för dyskalkyli är användning av ineffektiva strategier och därmed lång svarstid. Diskussionen lyfte forskning och bakgrund i relation till analysresultatet, bland annat att lärares kunskaper om dyskalkyli är en förutsättning för att se tecken på dyskalkyli hos elever. Specialpedagogiska perspektiv återkom även i diskussionen. Vi bedömde att bedömningsstödet kan vara ett sätt att synliggöra tecken på dyskalkyli hos elever eftersom uppgifterna behandlar taluppfattning, vilket är ett område inom matematiken där personer med dyskalkyli kan uppleva svårigheter.

Syftet med uppsatsen var att genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer få kunskap om hur religionslärare på gymnasienivå uppfattar och tillämpar begreppet ”elevinflytande” i undervisning och lärande. Intervju som metod valdes för att tolka religionslärarnas subjektiva tankar, resonemang och erfarenheter av elevernas inflytande. Resultatet visade att religionslärarna uppfattar elevinflytande som en chans att påverka sin utbildning. Lärarna erbjuder mer inflytande över metoddidaktiska frågor och mindre inflytande över kursinnehåll. Resultatet visade också att religionslärarna var positivt inställda till elevinflytande, i den mån det är kontrollerat och inte övertar lärarens didaktiska ansvar för undervisningen. Detta tyder på att elevinflytande är en balansgång mellan positiva och negativa konsekvenser.

The objective of this thesis is integrating book talks. The aim is to explore and describe which forms ofreadings of the books appear in the analyzed book talks. The content analysis is based upon soundrecordings of the book talks and the questions that provide their basis. Tengberg’s (2011) forms ofreading make up the analysis categories. Questions are: (1) Which forms of reading are expressed in thebook talks? (2) Toward which forms of reading do the questions direct the reader? (3) Which forms ofreading are most frequent in the book talks? The result show that five out of six forms of reading areactive in the book talks and that the questions direct the students towards four. Most frequent are the plotoriented and during major parts of the book talks no form of reading is active. Two complementary formsof reading and a re-evaluating of parts of the book talks are suggested.

The objective of this thesis is integrating book talks. The aim is to explore and describe which forms ofreadings of the books appear in the analyzed book talks. The content analysis is based upon soundrecordings of the book talks and the questions that provide their basis. Tengberg’s (2011) forms ofreading make up the analysis categories. Questions are: (1) Which forms of reading are expressed in thebook talks? (2) Toward which forms of reading do the questions direct the reader? (3) Which forms ofreading are most frequent in the book talks? The result show that five out of six forms of reading areactive in the book talks and that the questions direct the students towards four. Most frequent are the plotoriented and during major parts of the book talks no form of reading is active. Two complementary formsof reading and a re-evaluating of parts of the book talks are suggested.

Inom matematiken återfinns många olika områden, aritmetik är ett av dem. Området aritmetik har en central roll för de grundläggande matematiska kunskaper som barn i svensk skola ska utveckla. En sådan kunskap är att tillägna sig de fyra räknesättens olika egenskaper, däribland kommutativitet. Kommutativitet är den egenskap som gör att termer i en addition kan byta plats, alltså att 2+5 är lika mycket som 5+2. Syftet med denna studie är att undersöka hur matematikdidaktisk forskning beskriver barns utveckling av kommutativitet hos addition. Arbetet är en litteraturstudie där internationell matematikdidaktisk forskning analyserats. Materialet som valts ut har granskats genom närläsning och en komparativ analys. Genom det analyserade materialet har tre huvudsakliga faktorer för hur barn tillägnar sig förståelse för egenskapen kommutativitet hos addition framkommit. Dessa faktorer är om konkret material används, barns ålder och om barn tenderar att fokusera på termerna eller summan i kommutativa uppgifter. I studien har det även framkommit att hos yngre barn föregår kommutativitet ofta tillägnandet av effektiva räknestrategier så som ”störst-först”-strategin. Det vill säga att barn som insett den kommutativa egenskapen hos addition räknar upp från ett större tal hellre än från ett mindre, som till exempel när de räknar 3+7 räknar de upp från 7 snarare än från 3. Materialet pekar på att kommutativitet kan vara något barn naturligt utvecklar en förståelse av.

Syftet med denna studie var att undersöka elever i matematiksvårigheter upplevelser om återkoppling i matematik och hur det skedde. Detta skedde genom intervjuer med elever i matematiksvårigheter. Resultatet är att eleverna i studien upplevde återkoppling från lärare som positiv och kopplad till prov och bedömning.

Vår studie handlar om utmaningarna med utomhuspedagogik på fritidshemmet. Syftet med studien är att undersöka hur verksamma pedagoger säger sig arbeta med utomhuspedagogik inom fritidshemmet. För att försöka få detta syfte besvarat använde vi oss utav forskningsfrågorna, hur definierar pedagogerna utomhuspedagogik? och vilka utmaningar pedagogerna talar om, vad det gäller att bedriva utomhuspedagogik på fritidshemmet? Vi valde att använda oss utav det didaktiska perspektivet, och att genomföra intervjuer med pedagoger. Om frågor som var förknippade med de didaktiska frågeställningarna, var, vad, hur, varför, när. Genom att använda de didaktiska frågeställningarna producerades data som vi kunde använda när vi skulle skriva den här studien. Vi använde semi-strukturerade intervjuer som metod för våra intervjuer. Vi besökte två olika skolor och intervjuade 12 verksamma pedagoger inom fritidshemmet. Genom att jämföra med forskning kring ämnet och studier med liknande syfte kunde vi se likheter och skillnader i resultatet. Resultatet av denna undersökning visar att pedagogerna arbetar olika med utomhuspedagogiken, och har olika motiv bakom användningen av metoden. Flera pedagoger beskrev hur de brukade ta med elever till skogsområden och grillplatser, utan att ha planerade aktiviteter på plats. Medans flera andra beskrev att de arbetade med utomhuspedagogik i ett pedagogiskt syfte, för att undervisa eleverna i olika ämnen. Ämnen som trafiksäkerhet uppkom. En pedagog beskrev också att denne arbetar med utomhuspedagogik för att bygga på elevernas intressen. Pedagogerna i studien definierade utomhuspedagogiken väldigt skilt. Flera beskrev den enbart som att ta med sig elevgruppen till en utomhusmiljö, medan andra förklarade det som att en pedagogisk tanke och planering, är grundläggande för att kallas utomhuspedagogik. Pedagogerna beskrev flera utmaningar med att bedriva utomhuspedagogiken, bland annat brist på tid, resurser och kunskap.

Under den senaste tiden har många barn och ungdomar kommit till Sverige, utan medföljande föräldrar, för att söka asyl. Många av dessa nyanlända barn börjar sin skolgång mitt i eller sent in i skolterminen. De undervisande lärarna får alltför ringa eller ingen information alls om elevernas tidigare kunskaper inom ett visst ämne, ändå gäller samma regelverk vid betygsättning som för alla andra elever. (Skolverket, 2016). Studien har ett hermeneutiskt perspektiv. Hermeneutik är en tolkningslära där tolkningen är själva processen för förståelsen. Studien har använt hermeneutiken för att nå förståelse för praktiken genom att tolka elevernas berättelser. Syftet med denna undersökning var att förstå vad eleverna har för uppfattning om bildämnet samt hur deras syn, på vad ämnet innebär och betyder, förstås av mig som bildlärare. Resultatet har besvarat frågeställningarna om vad nyanlända elever på språkintroduktionsprogrammet har för uppfattning om bildämnet, nyttan av att en bildlärare känner till de nyanlända elevernas tidigare erfarenheter om bildämnet och om hur hermeneutiken kan användas som avstamp i mötet med ny kunskap. I samtal har frågor ställts vilka respondenterna fick besvara skriftligt. Eleverna fick skriva ner sina åsikter som självrapporter och dessa blev själva underlaget för denna studie. Resultatet visar att eleverna inte riktigt förstår vad ämnet bild står för eller vad som förväntas av dem enligt läroplanen. Eleverna associerar bildämnet med finkultur, men samtidigt ser de ämnet som något onyttigt, ej konkret användbart ute i livet. Den didaktiska lärdomen av undersökningen är att om en ämneslärare förstår vad eleven har för uppfattning om bildämnet kan läraren hjälpa eleven att hitta sin egen proximala utvecklingszon och stötta den konkret i sitt arbete mot måluppfyllelsen.

Seven years ago came a new curriculum in Sweden. It emphasized that the students should be taught GIS (geographical information systems).  This survey was done with the aim of getting to know more about how the geography teachers today work with GIS. What problems and challenges do they have in their daily work in the teaching and why they experience their situation as they do? How the curricula are interpreted and how the teachers believe that the teaching in GIS gives the students skills that they will use in life. Both here and now, but also in the future. The survey was conducted through interviews with teachers within the compulsory school’s later years and within upper secondary school and showed that there is much to be done to make the education in GIS better and correspond to the curricula for the subject of geography. Teachers who, in their profession, are comfortable using digital aids were also more positive to using GIS in geography education. The study showed that the teachers think they need more time, more money and, above all, more education in GIS in order to manage using GIS more effectively in teaching.