Syftet med denna studie är att synliggöra hur fritidslärare resonerar kring användningen av digitala verktyg i fritidshemmet. För att undersöka detta har sex fritidslärare intervjuats där de delar med sig av deras syn på användningen av digitala verktyg, hur de använder dem i verksamheten, vad de ser för möjligheter och utmaningar. Det insamlande materialet analyserades med hänsyn till SAMR-modellen. Resultatet visar att fritidslärarna har inkluderat digitala verktyg i fritidshemmets verksamhet men de uttrycker ett behov av vidareutbildning i digital kompetens. Fritidslärarna menar att de alltid försöker ha ett syfte med användningen av digitala verktyg utifrån läroplanens mål men att det försvåras då fritidslärarna saknar tid för planering samt möjlighet till kompetensutveckling för att utveckla arbetet med digitala verktyg i fritidshemmet.

Evolutionsteorin är att betrakta på samma sätt som gravitationsteorin eller Einsteins relativitetsteori – ett naturvetenskapligt faktum och en utgångspunkt i biologins kunskapsanspråk. Den har därför en särskilt stark status i den svenska skolans styrdokument och centrala innehåll för både grund- och gymnasieskolan. Trots detta visar flertalet undersökningar att elever, såväl som lärare, har stora svårigheter med evolutionsteorin. Därtill framgår också att elever har svårt att urskilja fakta, eller teorier, från åsikter – en kritisk del för att förstå naturvetenskapliga teorier. Syftet med detta arbete var därför att skapa en fördjupad förståelse för gymnasieelevers kunskaper i evolutionsteori och kunskap om naturvetenskapliga teorier, samt sambandet däremellan. Arbetet genomfördes med en kvantitativt innehållsanalytisk ansats med en skriftlig enkätundersökning. I denna enkätundersökning deltog 89 elever vid de naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga gymnasieprogrammen, fördelade på 4 skolor i Växjö kommun. Av undersökningens resultat framkom att elever bristande har kunskaper, både om evolutionsteorin och vad som utgör en naturvetenskaplig teori. Resultaten antyder också att det finns ett starkt positivt samband mellan elevers kunskaper om evolutionsteorin och kunskaper om naturvetenskaplig teoribildning. I stort bekräftar dessa resultat det fåtal studier som tidigare genomförts i en svensk gymnasial kontext, men bidrar också med förnyad insikt i elevers kunskaper om naturvetenskaplig teoribildning och sambandet med evolutionsteorin. Detta kan komma att vägleda framtida didaktisk praktik och öppna nya dörrar för naturvetenskaplig ämnesdidaktisk forskning kring evolution, naturvetenskaplig teoribildning och elevers förmågor att uttrycka dessa kunskaper. Arbetet bör emellertid ses som en tidig introduktion till sagda områden.

I undervisningen i idrott och hälsa läggs mycket fokus på kunskapsområdet rörelse. Ofta blir det fokus på tävling och användning av bollspel, trots att bollspel inte uttryckligen står med i läroplanen. Detta är en potentiell påverkansfaktor till att elever missgynnas och riskerar att inte delta i undervisningen. Syftet med studien var att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa i årskurserna 7-9 förankrar undervisningen i bollspel till aktuella styrdokument och hur de skapar likvärdiga förutsättningar för eleverna i undervisningen kring bollspel. Detta genomfördes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer av sex lärare i idrott och hälsa som var aktiva i årskurserna 7-9. Deras svar har analyserats utifrån Lindes läroplansteori samt Engströms begreppsteori gällande  investeringsvärde och egenvärde. Slutsasterna drogs att lärare förankrar undervisningen i bollspel till läroplanens centrala innehåll och kunskapskravet gällande “Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer”. Lärare använder flera metoder för att skapa likvärdiga förutsättningar i undervisningen. Lärarens didaktiska val påverkas av deras tolkningsutrymme i förhållande till läroplanen. Faktorer som kan påverka lärarens tolkningsutrymme är deras bakgrund i idrottsrörelsen och deras utbildning. Lärarens tolkningsutrymme påverkas även av kommunikationen med eleven, elevunderlaget och lokala förutsättningar. Läraren påverkas även av vad elev och lärare anser att syftet med undervisningen ska vara.

Uppsatsen beskriver en mixed method-undersökning om lärares genusföreställningar i relation till elever och olika klassrumsaktiviteter. Syftet var att besvara tre forskningsfrågor: 1) Vad förväntar sig lärare av elever av olika kön under olika aktiviteter i klassrummet? 2) Hur tror lärare att olika aktiviteter i klassrummet tas emot av elever av olika kön? 3) Hur resonerar lärare om vad som kan tänkas gynna eller missgynna elever av olika kön? För att besvara dessa genomfördes semistrukturerade intervjuer med sju lärare och transkriptionerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Detta gav svar om explicita, det vill säga medvetna, föreställningar. Dessutom svarade 75 lärare på en enkät med tre vignetter, det vill säga korta fallbeskrivningar, där hälften läste om pojkar i en situation och andra hälften om flickor i samma. Efter det ombads respondenterna att svara på några frågor på en Likert-skala som analyserades kvantitativt genom att jämföra medelvärden och signifikans. Med detta hoppades jag kunna få svar om implicita, det vill säga omedvetna, föreställningar. Resultatet av intervjuanalysen visade att lärarna följde två huvudteman: att inte se kön och att se kön. De flesta intervjurespondenter tänkte inte aktivt på genusskillnader, eller svarade bara på direkta frågor om skillnader. De skillnader som framkom antingen spontant eller på direkta frågor följde stereotypa femininitets- och maskulinitetsnormer. Till exempel ansågs flickor vara tysta, flitiga, disciplinerade och ansvarstagande, samt gynnas av friare inlämningsuppgifter. Pojkar ansågs till exempel vara högljudda, oflitiga, odisciplinerade och mindre ansvarstagande, samt gynnas av slutna uppgifter som salstentor. Tävlingar ansågs tilltala pojkar mer än flickor och flickor ansågs gilla att samarbeta med andra. Lärarna nämnde att flickor oftare än pojkar drabbas av stress och begrepp som ”duktig flicka” eller koncept som det manliga geniet framkom. Den kvantitativa analysen visade att enkätrespondenterna inte gjorde skillnad på kön, förutom en lätt signifikans för att grupparbete ansågs gynna lågpresterande flickor mer än lågpresterande pojkar när det handlar om måluppfyllelse och att aktivera tysta elever. Undersökningen bygger på mycket små populationer, men visar en eventuell tendens att svenska lärare inte tänker på elevers kön i första hand, men att om de tvingas tänka på kön, så dominerar stereotypa föreställningar.

Denna studie utfördes för att undersöka hur lärare uppfattar, undervisar och bedömer elever i årskurs 4–6 i källkritik i ämnet samhällskunskap. Studien utgår från en kvalitativ datainsamlingsmetod i form av intervjuer med lärare och utgår från hermeneutisk teori som analysmetod. Studiens resultat tyder på att lärare uppfattar källkritik som ett viktigt ämne att undervisa om. Lärarna framför även kritik mot läroplanens otydlighet om vilka förmågor som efterfrågas vid bedömning. Studien visar även att lärare känner en osäkerhet att undervisa om källkritik. De anser att det finns en brist på tillgängligt material om begreppet riktat mot ämnet samhällskunskap. / <p>SO</p>

No description available.

I dagens skola är det vanligt att elever pratar mer än ett språk och har ett annat modersmålän svenska. Flerspråkiga klassrum ställer högre krav på lärarens förmåga att undervisa påett sätt som tar hänsyn till alla elevers individuella förutsättningar. Syftet med den härkunskapsöversikten är att ta del av den forskning som finns kring hur undervisning kanbedrivas i flerspråkiga klassrum på ett sätt som främjar andraspråkselevers lärande. Genomtolkning av vetenskapliga artiklar har vi sökt svar på frågeställningarna “vilka faktorerpåverkar andraspråkselever lärande?" och “vilka didaktiska val kan lärare göra för attfrämja andraspråkselevers lärande i ett flerspråkigt klassrum?”.I analysen av materialet har det blivit tydligt att det finns en homogen språknorm både iskolans styrdokument och i den undervisning som bedrivs, vilket i sin tur påverkarandraspråkselevers lärande negativt. Om flerspråkigheten istället ses som en tillgång ochfår ta plats i undervisningen gynnar det lärandet. Något som också har positiv inverkan förandraspråkselever är ett helhetsperspektiv på elevens utbildning, där undervisningen isvenska som andraspråk och modersmålsundervisningen inte separeras från övrigundervisning. Det är viktigt att det finns en kollegial samsyn och att alla lärare arbetar påett språkutvecklande sätt och gemensamt tar ansvar för elevens skolgång. Undervisningenska differentieras med hänsyn till varje elevs bakgrund, språkliga förutsättningar och behov.Gruppbaserade aktiviteter med mycket interaktion främjar språk- ochkunskapsutvecklingen hos andraspråkselever. Läraren har en viktig roll och behövermedvetet skapa språkutvecklande interaktionsmönster och fungera som en brygga mellanvardagsspråk och ämnesspråk.

Den här studien syftar till att undersöka hur två bildlärare på gymnasiet integrerar miljö- och hållbarhet i bildundervisningen vad det gäller material och tekniker för bildframställning. Genom semistrukturerade intervjuer har dessa bildlärares beskrivningar om integrationen av miljö- och hållbarhet samlats in. Resultatet visar att bildlärarna prioriterar praktiska skäl när det kommer till val av material i bildklassrummet, men även att de inkluderar återvinning och återbruk som viktiga delar i bildlektionerna. Resultatet visar även att bildlärarna vill förmedla ett förhållningsätt att ta hand om de material och verktyg som finns i bildklassrummet. Däremot så upplever lärarna även svårigheter i integrationen av miljö- och hållbarhet, såsom tidsbrist. Tolkningen av resultatet indikerar att lärarna anammar en princip om sparsamhet som visar sig genom praktiska handlingar i klassrummet och att de implementerar integrativ didaktik, där läroplansmål och ämneskunskaper integreras. Däremot så visas även ett konkurrensförhållande mellan läroplansmålen och ämneskunskaper, där det sistnämnda prioriteras före det andra.

I det här didaktiska examensarbetet inom förskollärarprogrammet har en kvalitativ dokumentstudie genomförts i syfte att identifiera och synliggöra olika perspektiv på digitala verktygs möjligheter och utmaningar i förskolan. Mediala och samhälleligadebatter om huruvida digitala verktyg i förskolan är skadande eller inte för barn ligger till grund för arbetets syfte. Regeringen (2023b) har fastställt att “Läroplanen för förskolan” (2018) ska revideras och digitala verktyg ska inte finnas kvar i riktlinjerna och målen. Inför beslutet har regeringen samlat in remissvar för att få ta del av olika organisationers, instituts, högskolor, kommuner och föreningars åsikter kring ämnet, som i detta fall handlar om Skolverkets nya digitaliseringsstrategi för skolväsendet2023–2027. För att skapa ny kunskap med didaktiskt värde har dokumenten i form av remissvaren studerats och genomgått urvalsprocesser för att sedan analyseras och sammanställas i form av teman relevanta för förskollärarens fortsatta arbete med digitala verktyg. Resultatet diskuteras sedan i relation till det sociokulturella perspektivet på barns lärande och utveckling. Arbetet visar på en komplexitet i ämnet och att respondenterna är splittrade. Förskollärarens kompetens, både didaktisk och digital, lyfts som en av huvudpunkterna när det kommer till hur utmaningar och möjligheter går att hanteras

Bakgrund Hälsa ska, i Hem- och konsumentkunskap (HKK), undervisas ur ett holistiskt, alltså fysiskt, psykiskt och socialt, perspektiv kring flera innehåll. HKK-lärares frihet att forma hälsoundervisningen gör deras resonemang avgörande för hälsoundervisningens utfall. Syfte Syftet med studien var att undersöka HKK-lärares resonemang och upplevelser kring undervisning om hälsa ur ett holistiskt perspektiv.  Metod Studien var en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. En tematisk analys gjordes av intervjuerna.    Resultat Lärarna fokuserade i hälsoundervisningen den fysiska hälsan medan den sociala hälsan mestadels hamnade utanför hälsobegreppet. Lärarna såg möjligheter att öka elevernas kunskap kring mat och hälsa. Innehållet som lyftes grundade sig i lärarnas tolkningar av styrdokumenten. Psykisk hälsa framträdde i samband med undervisning om fysisk hälsa och utgjorde en utmaning för lärarna.  Slutsats För att alla hälsoaspekter ska lyftas behövs ökad förståelse för hur olika hälsoinnehåll prioriteras mot varandra och för vilka verktyg HKK-lärare behöver för att tillgängliggöra de sociala och psykiska aspekterna av hälsa till eleverna. / Background In Home and Consumer Studies (HCS), health should be taught from a holistic perspective, encompassing physical, mental and social aspects around various contents. Teachers in HCS are granted freedom in shaping health education, making their reasoning crucial for the outcome of the education.  Objective The aim of this study was to explore how teachers in HCS reason about and experience health education from a holistic perspective.  Method(s) The study was conducted through a qualitative study with semi-structured interviews. Thematic analysis was conducted on the interview data.  Results In health education, teachers primarily focused on physical health, while social health often fell outside of the health concept. Teachers identified opportunities to enhance students’ knowledge about food and health. The content was based on the teachers’ interpretations of policy documents. Reasoning surrounding mental health was shown in connection to education about physical health and posed as a challenge for teachers. Conclusion In order to ensure that all health aspects are highlighted, increased understanding is needed to see how different health content is prioritized against each other and which tools teachers’ in HCS must gain to make the social and psychological aspects of health available to students