Dagens svenska samhälle kräver en individualisering på alla plan. Skolan är här ett av de viktigaste områdena för denna individualisering och i Lpo 94 står att läsa att man ska utgå från alla elevers erfarenheter, förutsättningar och behov. Syftet med denna uppsats är att analysera begreppet individualisering i ett skolsammanhang, hur det upplevs, tolkas och realiseras. Jag har i undersökningen intervjuat sju lärare och tre rektorer från skolan och läst om individualisering i litteratur och styrdokument. Resultaten av mina intervjuer visar att individualisering är ett väldigt vitt begrepp och att innebörden varierar. Man väljer olika undervisningsmetoder beroende på var man lägger fokus. Tendensen verkar peka på att vi är på väg mot en förändring från att fokus ligger på att lärarna ger eleverna uppgifter och sätter målen till att eleverna själva sätter sina mål och väljer arbetssätt, metoder och tid för genomförande.

Arbetet handlar om hur man kan och bör integrera allmändidaktiken i ämnesdidaktiken, inriktning på främlingsfientlighet och rasism

Detta examensarbete avser att undersöka studiemotivation inom ämnet samhällskunskap. Arbetet inleds med bakgrundsfakta vad motivation och studiemotivation är för att sedan gå in på litteratur och tidigare forskning i ämnet. Undersökningen i arbetet syftade snarare till att kartlägga olika faktorer fem gymnasieelever ansåg påverkade deras studiemotivation att prestera i samhällskunskap än att mäta de olika faktorerna exakt. Med hjälp av två intervjutillfällen i en fokusgrupp kunde sju kategorier utkristalliseras av de många olika faktorer som eleverna ansåg påverkade deras studiemotivation i samhällskunskap. De sju kategorierna var: Läraren, ämnet/uppgifter och studiematerial, valmöjligheter/tydliga mål och möjlighet att påverka, skolmiljö, betyg och belöningar, klasskamrater och föräldrar. De resultat som detta examensarbete genererat kan kopplas till de resultat Van Etten et al.(2008) kommit fram till. Slutsatsen som kan dras är att man bör se ett samband mellan de olika faktorerna som påverkar studiemotivation för att kunna hjälpa elever med att bli/vara motiverade.

Sammanfattning I denna undersökning har intresset varit den kommunikation läraren använder sig av och hur den visar sig i en klassrumssituation oavsett det ämne läraren undervisar i. Hur gör läraren i den aktuella situationen i samspelt med eleverna? Genom att förena retoriska begrepp med lärarens talaktiviteter i klassrummet tillsammans med de praktiska didaktiska metodfrågorna i en analys av valda delar i undervisning. Syftet har varit att genom observationer av lärarens kommunikationsaktiviteter vid ett utvalt undervisningstillfälle betrakta den förekommande kommunikation ur ett retoriskt perspektiv, för att på detta sätt upptäcka vad, hos sig själv eller i sin egen kommunikation, läraren använder sig av i kommunikationssituationer med eleverna. De kompletterande frågorna som ställts har varit vilka retoriska aktiviteter läraren använder sig av i undervisningstillfället, samt vilka didaktiska konsekvenser får användandet av dessa aktiviteter för undervisningen? Genom att utföra en klassrumsobservation och en kvalitativ intervju med en lärare samlades lämpligt material in för undersökningen och det materialet utgör grunden för analysen. Grundläggande retoriska teorier och begrepp har beskrivits och även didaktiska och retoriska teorier för att ge en teoretisk bakgrund för de kommande analyserna. De i teorierna presenterade begreppen har i varierande omfattning använts i analysen föra att med deras hjälp undersöka de retoriska aktiviteterna som används. Ett av resultaten är att tillitskapande aktiviteter är en viktig del i lärarens kommunikation och relation med eleverna. Av de didaktiska frågorna tycks vad och hur- frågorna vara de mest givna och levande i undervisningen medan varför - frågan ibland behöver kommuniceras mer explicit till eleverna. Fronesis, handlingsklokhet, har visat sig i lärarens sätt att betrakta syftet med en lektion och samarbetet med eleverna samt i hennes hanterande av den observerade lektionens början.

Denna uppsats behandlar hur olika lärare på gymnasiet undervisar i ämnet samhällskunskap. I undersökningen har en komparativ intervjustudie genomförts med lärare på kommunala gymnasieskolor, gymnasiefriskolor och kommunala gymnasiefriskolor. Utifrån dessa lärarintervjuer studeras såväl likheter som variationer i olika undervisningssätt och pedagogiskt synsätt och hur de lägger upp sin undervisning i ämnet samhällskunskap. Har också tolkat de olika synsätt och arbetssätt som framkommer i intervjuerna med hänvisning till relevanta bakomliggande sammanhang, framförallt de olika skolformernas betydelse. Lärarnas könstillhörighet beaktas även i analysen. Då det studeras om det finns skillnader i hur kvinnliga och manliga lärare undervisar? Resultaten från intervjustudien diskuteras vidare ur ett sociologiskt perspektiv som gör det möjligt att problematisera vilka konsekvenser olika pedagogiker och undervisningsformer får i mötet med elever från olika sociala bakgrunder och sammanhang. Undersökningen har visat bland annat att lärare på kommunala gymnasiefriskolor och kommunala gymnasieskolor har betydligt mer personligt utrymme att påverka sin egen undervisning. Eleverna har även större inflytande över sin utbildning på dessa skolor än de elever som studerar på friskolor, som har ett mer toppstyrt upplägg. Ser även att det finns skillnader mellan de olika skolorna med användandet av teknik och studiebesök. Friskolorna har i motsats till den kommunala friskolan och kommunala skolornas lokaler som är betydligt mer anpassade för arbetet som bedrivs i dagens skola.

Syftet med denna studie var att skildra lärares uppfattningar av teknikämnet och undervisningen. Undersökningen utgick ifrån den definition av ämnesdidaktiken som ägnar sig åt undervisningsinnehållets identitets- legitimitets- selektions- och kommunikations frågor. Lärare från tre högstadieskolor deltog i undersökningen. Metoden vid studien var att via enkäter till lärare, använda en ämnesdidaktisk ansats, för att nå fram till kunskap om hur lärare uppfattar undervisningen i teknikämnet. Lärarnas uttalanden visar exempel på hur tekniken gör något eller utför något (praktiskt) som förenklar vardagen. Lärarna uttrycker att teknik är ett komplext ämne som innehåller många bitar, alltifrån ”de enkla maskinerna till dagens moderna elektroniska anordningar” och att ”teknik är en kunskapskultur i syfte att lösa människans problem”. Det viktigaste skälet till att eleverna skall studera teknik är tydligt nyttobetonat. Det är ett argument som går ut på att kunskaper och färdigheter i teknikämnet hjälper dig att behärska ditt vardagsliv. Lärarsvaren visar på bredd och mångfald då kunskapsområdena lyfter fram vad som är specifikt med tekniken enligt kursplanen i teknik (Lpo 94). Det är tydligt att lärarna prioriterar de praktiska momenten inom ämnet.

Sammanfattning I och med den senaste läroplanen (Lpo 94) och att skolledningen decentraliserats har lärarna fått ett större ansvar för de didaktiska frågorna i skolans verksamhet. Vårt syfte med denna uppsats är att belysa relationen mellan lärares uppdrag och arbete. De frågeställningar vi valt att fokusera på är: Hur uppfattar lärare vad som ligger till grund för deras didaktiska val och vilka påverkansfaktorer uppfattar lärare har störst betydelse för deras didaktiska val? Detta undersökte vi genom en enkätundersökning med 40 lärare och genom att läsa tidigare forskning. Resultatet av vår undersökning visade att påverkansfaktorerna är många och uppfattas olika, vissa medvetet och direkt påverkande, andra uppfattas indirekt och omedvetet. De lärare vi tillfrågat upplevde att de tio viktigaste påverkansfaktorerna var den egna människosynen, värderingar, kunskapssynen, erfarenheter i klassrummet, styrdokument, arbetslaget, elevsituationen, samtal med kollegor, tidsaspekten och teorier och metoder. Vi redogör i denna uppsats för didaktikbegreppet och exempel på påverkansfaktorer tidigare forskare undersökt. Vi argumenterar för vårt val av enkät som undersökningsmetod samt resonerar kring vårt resultat med intention att knyta vår undersökning an till tidigare relevant forskning inom undersökningsområdet.

No description available.

Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka vad lärare i matematik för grundskolans äldre åldrar har för kunskaper om undervisningen av elever med dyslexi. Studien undersökte vilka svårigheter lärare anser att elever med dyslexi kan ha i ämnet matematik och vilka undervisningsmetoder de i så fall använder sig av för att hjälpa dessa elever. Vidare studerades var och hur lärarna fått kunskaper om dessa undervisningsmetoder och slutligen analyserades resultaten av tidigare nämnda frågor för att se till eventuella skillnader mellan olika lärares svar och dess yrkeserfarenhet. Metoden för studien var halvstrukturerade intervjuer med fem utbildade matematiklärare för grundskolans äldre åldrar. Det insamlade materialet transkriberades och resultatet analyserades under respektive frågeställning, utifrån ett relationellt perspektiv på orsakerna till svårigheter i skolan. Resultat från denna studie visar på att lärarna upplevde att de fått för lite kunskap om undervisningen för elever med dyslexi under sin lärarutbildning. De kunskaper som de besitter hade de främst fått sin yrkeserfarenhet efter att de tagit sin lärarexamen. Vanligaste svårigheten för elever med dyslexi inom ämnet matematik är enligt de intervjuade lärarna uppgifter som innehåller text. Metoder de använder sig av för att hjälpa eleverna med detta är att de ofta läser upp texten åt dem samt ger dem extra tid vid exempelvis prov. Ett resultat från den här studien som inte berörts i någon större utsträckning i tidigare forskning på området är elever med dyslexi kan ha svårigheter att ta in och förstå muntliga instruktioner under exempelvis genomgångar Endast ett fåtal skillnader kunde ses i svaren från de intervjuade lärarna när det gäller längden av yrkeserfarenhet. Bland annat nämnde lärare med längst yrkeserfarenhet flera olika svårigheter som elever med dyslexi ofta kan ha inom ämnet matematik, jämfört med de lärare som endast arbetat några få år. Ett annat resultat var att en skola har vidtagit åtgärder för att minska lärarnas belastning samt öka förutsättningarna för eleverna genom att låta samtliga lektioner på skolan antingen hållas i halvklasser eller att två utbildade lärare är med under helklasslektionerna. Slutsatser av studien är att lärarutbildningarna kan behöva inkludera mer undervisning beträffande undervisning av elever med bland annat dyslexi, oavsett ämne och årskurs de avser att undervisa, så att de redan under sina första arbetsår kan erbjuda dessa elever rätt stöd. På så vis skulle elever med dyslexi ha större möjlighet till at nå så bra studieresultat som möjligt.

Det här examensarbetet har syftat till att svara på hur filmen används som undervisningsverktyg och hur lärare ser på filmen som en del av deras undervisning och arbetsmetoder. Fokus låg på gymnasieskolan och framför allt ämnena Svenska och Engelska. Fem lärare intervjuades utifrån tre olika teman (synen på filmen som undervisningsverktyg, arbetsmetoder samt pedagogiska mål) och de resultat som framgick ställdes sedan mot tidigare forskning för att se skillnader, likheter och gemensamma nämnare. Intervjusvaren och tidigare studier visade sig vara i stort sett enhetliga, med liknande svar och tankar kring filmmediet i gymnasieskolans värld. Det framgick framför allt att filmen som medium ses som underlägset litteraturen och att använda film i undervisningssituationer anses vara ett ganska ”ofint” arbetssätt. Filmen verkar dessutom till största del användas som en inledning till specifika temaområden eller som en plattform för diskussioner i klassrummet. När det gällde syften och mål med filmundervisning visade intervjuerna att det framför allt handlade om elevernas generella positiva inställning till filmen som medium samt de kunskapsområden som ämnesplanerna beskriver. Även om studien är begränsad på grund av antalet respondenter, ger arbetet ändå en ganska klar bild av filmen som undervisningsverktyg. Detta framför allt tack vare de mycket snarlika svaren från samtliga intervjuade lärare och likheterna mellan deras svar och tidigare forskning om ämnet.