This is a study of two English textbooks for the courses English 5 and English 6 for the Swedish Upper Secondary School. The main aim of this study was to determine whether men or women are over-represented in textbooks and whether or not the men and women in the textbooks convey harmful or otherwise negative stereotypes in breach of the curriculum’s standards. The results show that men are over-represented in both textbooks. The results also show that men are featured more frequently than women in both text and in pictures and that men are more frequently portrayed in a stereotypical way in pictures than in text. However, the study has also found that women, while given less room in the textbooks, are not portrayed stereotypically neither in text nor in pictures.

Vi har gjort en studie i hur biologilärare på gymnasiet använder läroboken i sin undervisning och hurboken används i olika moment. Vi har stött på en väl utbredd negativ inställning till läroböcker ochuppfattningen om att kreativ undervisning motverkas av användandet av läroböcker. Många av desom skrivit och forskat om just läromedel är kritiska till dessa tongångar och hävdar att läroboken ärett bra hjälpmedel för lärare och har en stark ställning i skolan. Används den rätt kan den erbjudamånga meningsfulla uppgifter.I en landsomfattande enkätundersökning har vi fått svar från 98 biologilärare. Enkätsvaren som vifått in har vi analyserat med fenomenografin som forskningsansats och med koppling tillramfaktorteori, läroplansteori och funderat över lärarnas didaktiska val.Våra resultat visar på att det finns olika grupper av lärare som använder läroboken olika mycket menalla grupper använder den mest vid läxor och vid prov. Som minst används boken vid praktiskamoment som laborationer och exkursioner. Ett annat resultat vi uppmärksammade var attmajoriteten av lärarna är med och väljer vilken lärobok som ska användas.Vi finner att det finns ett behov av en satsning på användarorienterade läromedelsstudier. Det skulleockså vara värdefullt att läromedelskunskap erbjuds via lärarutbildningar och fortbildning, så attstudenter och lärare ges en möjlighet att reflektera kring denna viktiga del av läraryrket.

Syftet med studien är att beskriva hur några förskollärare använder sig av lärplattan i undervisningen och deras förtrogenhet att hantera lärplattan. Lärplattan tituleras som ett verktyg för barn att använda i undervisningen, men finns det ett syfte och mål? Kan förskollärarna koppla lärplattan till de didaktiska frågorna hur och varför? Studien är kvalitativ och består av sex verksamma förskollärare som alla intervjuas individuellt. För att få svar på undersökningen används metoden semistrukturerade intervjuer. Undersökningen är genomförd i en liten  svensk kommun, där förutsättningarna att använda lärplattan i undervisningen är förhållandevis lika. Alla sex förskollärare har tillgång till lärplattor i undervisningen på förskolan och har arbetat medvetet med digitala verktyg under det senaste året. Studiens resultat visar att förskollärarnas förkunskaper om lärplattans funktioner och användningsområde hade en avgörande roll på hur och varför förskollärarna väljer att presentera lärplattan i verksamheten. Några förskollärare ansåg att de saknade kompetsensutveckling inom området digitalkompetens. På några förskolor fanns det förskollärare som varit i kontakt med digitala resurser mer än andra, de hade på så sätt större erfarenhet av hur förskollärare kan använda lärplattan i verksamheten tillsammans med barn.

Pedagogisk dokumentation rekommenderas av Skolverket som metod för att arbeta med de avsnitt i förskolans läroplan som berör uppföljning, utvärdering och utveckling. IKT är numera ett vanligt inslag i den svenska förskolan och används av både barn och pedagoger. Det finns bristfällig forskning på hur dessa två arbetsverktyg kan sammanföras och användas i förskollärarens didaktiska arbete. Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare resonerar om användningen av IKT i den pedagogiska dokumentationen. Tio förskollärare intervjuades för att ge en bild av förskollärares synvinkel och på så vis bidra med bredd till den befintliga forskningen på området. Det insamlade materialet bearbetades genom tematisk analys för att urskilja betydelsefulla teman. Resultatet visade att förskollärare både ser möjligheter och utmaningar med användningen av IKT i arbetsprocessen pedagogisk dokumentation. Alla intervjuade förskollärare var positivt inställda till IKT som arbetsverktyg men det framkom att det finns ett behov av att erövra IKT som egna verktyg. En framstående möjlighet är att viss typ av IKT kan bidra till barns delaktighet samt att det underlättar för att utveckla förskollärarens didaktiska arbete. Vidare diskuteras hur barns delaktighet med hjälp av IKT kan lösa etiska dilemman och underlätta för problematik som tidigare forskning tar upp kring pedagogisk dokumentation.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka sju vetenskapliga artiklars framställningar av en lämplig respektive olämplig förskollärare. Studien utgår ifrån ett kritiskt teori- och forskningsperspektiv med en relativistiskt orienterad ontologi och epistemologi. Som metod för evaluering av den textuella empirin tillämpas Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Resultaten visar att ideala förskollärare är välvilliga, sociabla, osjälviska och psykiskt stabila. De förväntas vara flexibla, vaksamma, kommunikativa, ledande och omsorgsfulla. Resultaten visar också att deras kompetenser konstitueras i interaktionen mellan ideologier, kunskaper och värden. Inom studiens diskussioner ifrågasätts den ideale förskollärarens existens. Olika brister med lämplighetsbedömningar av denne framlyfts likaså. Studien konkluderar att lämplighet inom förskollärarprofessionen är en påtaglig angelägenhet för många olika individer inom olika kulturer. Tillsammans med sociala och diskursiva praktiker utmynnar de vetenskapliga texterna i en lämplighetshegemoni i relation till förskolläraryrket. För att utmana denna hegemoni argumenterar studien för ett bejakande av olikheter beträffande förskolläraraspiranter och redan verksamma förskollärare.

The Folk high school as an institution is not governed by the same legislation and policy frame work as the Swedish public schools. The study show that one of the outcomes of a less governed education form seems to be a less goal oriented educational environment, which enables teachers and participants to elaborate with different didactic/ learning techniques to foster an including and tolerant learning environment.  Another key factor to engage participants with low self-confidence and motivation is the low number of participants in each class. In combination, these factors constitute a solid platform when trying to regain a lost trust for the educational system among the participant. In the study teachers answered a series of question related to their work in the subject History in the Folk High School. The study brings insights on the teacher´s role in engaging participant with low self-confidence and motivation in the learning process and which didactic techniques are used to facilitate it.

This study examines the representation of different forms of realizations of attraction as an expression of sexual orientation and attitudes in connection to these in two textbooks for the upper secondary school. A constructionistic view and critical discourse analysis create the theoretical basis for the study coupled with quantitative and qualitative methods to answer the research questions. The result shows that realizations of heterosexual expressions are the most common and realizations of other forms of attraction are scarce. However, the attitudes presented in connection to certain heterosexual relationships are not homogenous or entirely unproblematic. The main conclusion that can be drawn from this study is the importance of an active effort to include people of different sexual orientations in textbooks as a part of the Swedish National Agency for Education’s equality goals.

The study examines how teachers motivate pupils to read literature and how teachers utilize fiction literature and the narrative of other media to motivate pupils. The study’s method is qualitative interviews of four teachers and the result is formed by a thematic analysis and grounded theory. To motivate pupils to read literature, the result shows that all the respondents conducts a democratic education where the pupils in some way have influence on their education. Despite what is mentioned above, the respondents’ methods and strategies differ. The foremost providential implications are to schedule reading, highlight its benefits and cooperate with the school library. All the respondents utilize fiction literature and the narrative of other media to motivate pupils in some way, inter alia by digital technology on the basis of the new curriculums. Two respondents are more conservative, and the others are more innovative in terms of using the technology to make stops in the text and process the reading in an aesthetic and efferent approach.

The purpose of this essay is to investigate how depictions of transgenders in fiction can be used to discuss gender identity. The essay examines how transgenders is portrayed in three novels and how these novels can be used in Swedish schools. Transgenders in literature has historically only been used to normalize cisgender. The Swedish school is an arena dominated by norms and the cisgender-norm controls the students, furthermore it penetrates the school curriculum. At the same time, there is room for teachers to criticize norms and to choose the literature that best suits their purpose. The characters that appear in literature are supposed to be able to say something about real people, and the analysis of the novels is made from a queer feminist perspective. The novels Skarven and Jag, En have some norms to debate and stereotypes to problematize, therefore they are useful when transgender is to be elucidated through fiction. Pojkarna, on the other hand, have a disrespectful portrayal of the transgendered character which instead risks confirming the view of cisgender as the normal and transgender as the abnormal.

Detta är ett projektarbete, vars syfte var att skapa en webbsida som ska vara till hjälp för pedagogerförskollärare i förskolan. Vårt motiv till att skapa en produkt var främst från tidigare erfarenheterVårt motiv baseras på tidigare erfarenheter där förskolläraren där pedagogerna har en huvudsaklig didaktisk planering av aktiviteter i naturvetenskap. Våra observationer från VFU:n och forskning visade att pedagogens medvetna handlade i aktivitetens gång tappades bort och lärandet uppfattades som ensidig och inte fullständig, samt att det fanns en negativ inställning och osäkerhet hos förskolläraren när det gäller att planera och genomföra naturvetenskapliga aktiviteter. Vi skapade webbenkäter med frågor om målgruppens behov och om vilket ämne inom naturvetenskapen som de ansåg var svårast i lärandeprocessen och lärandesituationer (i detta fall förskollärarnas). Resultatet blev att 31 stycken av 50 förskollärare kom fram till att geovetenskap var det ämne inom naturvetenskapen som var svårast. Det flesta motiverade orsaken med svårigheterna med geovetenskap var bristande kunskap. Den var det svåraste ämnet att koppla till läroplanen och hur man använder den för att nå barnens tankar och intressen som en naturlig del i lärandet. Dialog och frågor till barnen i ämnet var också något som förskollärarna ansåg var svårt.    Geovetenskap är ett stort ämne som handlar om jordens sammansättning från kärna till jordens atmosfär. Därför valde vi att göra interjuver med ett antal förskollärare för att avgränsa didaktiska webbsidans innehåll men som ha sin grund i geovetenskapen. I intervjuerna fann vi ett behov i ämnena metrologi (som motsvarar väderfenomen) och klimatologi (handlar om klimat och klimatförändringar). Svaren vi fick från intervjuerna var att väder och klimat i sig inte är något svårt att prata om med barnen, det görs naturligt i vardagen. Det som var svårt, tyckte förskollärarna var att få upp ett intresse hos barnen. De ville ha förslag på hur pedagogen kan skapa intressanta aktiviteter och experiment som engagerar barnen.   Förskollärarna tyckte att informationen för dem som jobbar i förskolan när det gäller ämnena klimat och metrologi inte var tillräcklig. Både webbenkäten och i intervjuerna visade svaren på att förskollärarna inte visste vad geovetenskap var för något och hur detta kan kopplas till förskolans läroplan. Utifrån förskollärarnas behov och önskemål skapade vi en prototyp av den didaktiska webbsidan. Där finns didaktiska tips om didaktiska val och frågor, samt en del förslag på olika väderfenomen och årstider. Innehållet på sidan med bilder och text är skapat ur en didaktisk utgångspunkt och är tänkt som ett hjälpmedel för pedagogerförskollärare i förskolan.