Denna didaktiska studie undersöker hur förskolläraren förhåller sig till datorplattan som tekniskt verktyg i sin yrkesroll. Genom semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare får vi ta del av deras uppfattningar om datorplattan samt hur förskollärarna erfar att de arbetar med datorplattan i förskolan. Studiens teoretiska ramverk ärTechnological pedagogical content knowledge (TPACK). Resultatet visade på hur förskollärarna använde sig av dataplattan som ett verktyg i undervisningen för att stärka lärandet hos barnen. Verktyget möjliggör att alla barn blir inkluderade oavsett modersmål enligt resultatet Studien visar även på vikten av en medvetenhet kring användandet av datorplattan hos förskollärarna, samt behov av teknisk kompetens i användandet av datorplattan.

I följande litteraturstudie granskas vad forskning visar beträffande dyslexis påverkan isvenskklassrummet. Studiens två utgångspunkter är dyslexis manifestation utifråninnehållet i svenskämnets kursplan och olika framgångsfaktorer. Efter litteratursökninggranskades det material som ligger till grund för studiens resultat. Forskningsunderlagetvisar att dyslexi påverkar mer än bara stavning och läsning. Andra påverkansområden ärgrammatikinlärning, uttalsförmåga, läsförståelse och läsflyt. En av de avgörandefaktorerna för lyckad läs- och skrivundervisning är lärarkompetens, både didaktisk så välsom ämneskunskapsmässig. Studier visar även att tidig identifikation av svårigheter ochanvändning av kompensatoriska hjälpmedel är viktigt för dyslektiska elevers läs- ochskrivutveckling

Studiens syfte är att undersöka svensklärares upplevelser kring vilka faktorer som styr svensklärarens val av litteratur samt hur svenskläraren arbetar med litteratur för att inkludera det mångkulturella klassrummet. Studien har följt en kvalitativ ansats, där intervjustudier har genomförts på 7 svensklärare. Intervjuerna var semistrukturerade i syfte att svensklärarnas personliga upplevelser och erfarenheter skulle stå i centrum. Resultatet landade i fyra kategorier efter kodning av det transkriberade materialet. Kategorierna benämns som: fria valets begränsningar, elevfokus, svensklärarens ansvar till inkludering i det mångkulturella klassrummet och svårigheter med utomeuropeisk litteratur. Kategorierna tillsammans med de teoretiska perspektiven besvarade på de tre forskningsfrågorna. De två teoretiska perspektiven studien stödjer sig mot är läroplansteorin och Bourdieus teori om kapitalformer. Slutsatserna blev att svenskläraren påverkas av olika faktorer i sitt val av litteratur. Den bristande kunskapen om utomeuropeisk litteratur gör att den typen av litteratur inte får stort utrymme i litteraturundervisningen, däremot inkluderar svenskläraren det mångkulturella klassrummet med rätt metod och didaktisk förmåga.

This thesis aims to explore the sector between two conflicting, as well as intertwined forces within the educational system for teacher students, namely theory and practice in the history teacher programme. Based on five separate semi-structured interviews with teacher students in their final year of education, which were interpreted with a hermeneutic method and analysed with Jörn Rüsens theoretical framework concerning narrative competence, the study focuses on exploring the teacher students´ experience of re-modelling their academic knowledge in history to something more appropriate for school students. The results presented brings forward a multifaceted description, where contrasts between the teacher students´ responses about their experiences with the history teacher programme and their actual teaching capabilities emerge.

Studiens syfte är att få ökad kunskap om hur begåvade elever reflekterar över sin matematikundervisning samt hur lärarna beskriver sin undervisning och anpassar denna för begåvade elever. Tanken är att detta kan bli ett möjligt kunskapsbidrag för pedagoger och oss blivande speciallärare i förebyggande arbete för att kunna tillgodose begåvade elevers kunskapsbehov i matematik. I studien valdes en kvalitativ metod genom intervjuer med elever som går i årskurs åtta och deras lärare i två olika kommunala skolor, en utan och en med inriktning på matematik. För att kunna förstå elevernas syn på undervisning intas ett barns perspektiv i studien, elevernas röster blir hörda då de ger uttryck för sina åsikter. Resultatet i studien visade att en elev av fem känner sig helt inkluderade didaktiskt, social och rumsligt. Eleverna kände sig främst socialt exkluderade, främst på skolan utan matematikinriktning där de ville vara mer delaktig i sin läroprocess för att kunna påverka innehållet i undervisningen. Den största skillnaden på hur eleverna upplever sin matematikundervisning var att eleverna på skolan med matematikinriktning, är mer nöjda tack vare att det sker en del anpassningar och att de arbetar med likasinnade. Eleverna på skolan utan inriktning i matematik, ser fler utvecklingsmöjligheter och efterfrågar främst arbete med lärprocessen där deras kommunikation- och resonemangsförmågor prövas och gärna i samverkan med likasinnade och lärare. Båda elevgrupperna uppskattar att arbeta med läromedel som grund som har olika nivåer, men de vill ha mer variation till exempel genom berikning men även acceleration. De intervjuade eleverna tycks ha ett gott självreglerat lärande vilket påverkar deras kunskapsutveckling positivt.  I studien framkom det att lärarna på de två skolorna har olika utgångspunkter för att kunna ge ledning och stimulans för begåvade elever. Tack vare den mer homogena gruppsammansättningen på skolan med specifik matematikinriktning, var det lättare att göra anpassningar i undervisningen, medan skolan utan inriktning främst prioriterar de elever som riskerar att inte nå målen. Uppfattningen är att lärare behöver rätt organisatoriska förutsättningar för att kunna samverka med de begåvade eleverna. Inom skolans verksamhet behöver vi ta på ”rätt glasögon” för att uppmärksamma denna bortglömda grupp och ge dem den ledning och stimulans som de har rätt till såväl juridiskt som moraliskt. De begåvade eleverna behöver känna sig inkluderade i skolans och samhällets gemenskap. Detta förutsätter att lärare ges rätt förutsättningar att i praktiken kunna genomföra det som stipuleras av politiker.

Studiens syfte är att jämföra hur regionen EU skildras i åtta samhällsläroböcker för gymnasiet från 1994 till 2014 och undersöka huruvida läroböckerna förhåller sig kritiskt, neutralt, positivt; samt analysera förändringar över tid. För att genomföra studien har tre kategorier konstruerats i syfte att systematisera det empiriska materialet med hänsyn till om läroböckerna skildrar EU på ett positivt, objektivt/neutralt eller ett kritiskt sätt. Metoden för studien är kvalitativ, med utgångspunkt i det humanistiska förhållningssättet och för att analysera texten används en diskursanalys. Teoribildningen är inspirerad av Peo Hansen, Stefan Jonsson och Desmond Dinans forskning om EU. Deras forskning bidrar med ett mer kritiskt förhållningssätt som det empiriska materialet kan förhålla sig till. Dessutom ingår Norman Faircloughs kritiska diskursanalys för att analysera och förklara resultatet. Studiens slutsatser är att läroböckerna till viss del förhåller sig kritiskt till EU, på både implicita och explicita sätt, men att rådande diskurser bidrar till ett reproducerande av kunskap i en objektiv/neutral mening men även angående de kritiska ställningstaganden som läroböckerna gör.

Sex och samlevnad anses som ett mycket spännande ämne, men ofta känsligt för många människor. Syftet med denna studie är att ta reda på hur biologilärare på högstadiet resonerar kring de didaktiska valen i sin sex och samlevnadsundervisning, samt deras uppfattningar om biologilärarutbildningen i förhållande till sex och samlevnadsundervisningen. Med ett ämnesdidaktiskt perspektiv och genom kvalitativa forskningsintervjuer har jag undersökt hur biologilärare från olika skolor i tre olika städer resonerar kring de didaktiska valen och sin utbildning.  Resultaten visar även om biologilärarna tänker på olika sätt kommer de fram till liknande beslut ang val av innehåll, metodik och syfte med undervisningen. Det finns några punkter biologilärarna lägger extra mycket tid på, vilka är: Puberteten, Anatomin, Sex, Preventivmedel, STI/skydd mot STI, samt Acceptans och Respekt. Metoderna är också liknande, alla tar hänsyn till vad de har för "typ" av klass, men det förekommer alltid någon form av diskussion, sedan varierar valet av att utföra diskussionerna (i grupper, uppdelade killar och tjejer eller blandade, eller i helklass). Det finns alltid någon form av läromedel för att starta ämnesområdet som filmklipp, dokumentärer eller läroboksgenomgångar. Det sker inte mycket samarbete mellan kollegor på skolan i andra ämnen, men varje biolgilärare samarbetar på något sätt med ungdomsmottagningen i respektive stad. Att undervisningen sker är delvis pga att det står i läroplanen, men biologilärarna påtalar även att det är deras uppdrag att ge sina elever dem bästa förutsättningar att leva ett hälsosamt liv där de är självständia individer som fattar kloka beslut och har en respekt för andras åsikter och värderingar. Mer antyder biologilärarna att lärarutbildningen är mycket bristfällig när det kommer till sex och samlevnadsundervisningen. Ingen av biologilärarna tycker att lärarutbildningen som de anskaffat sig vid universitet och högskolor har gett dem de verktyg de behöver för att ge sina elever en adekvat utbildning. Två har gått fortbildningskurser efter sin examen och anskaffat sig verktyg på det sättet. Samtliga biologilärare ser hellre att lärosätena i Sverige anordnar obligatorisk utbildning i sex och samlevnad.

Litteraturstudien behandlar skönlitteratur i undervisning, vilka effekter den har samt varför skönlitteratur bör läsas i skolan. Syftet med litteraturstudien är att kartlägga skönlitteraturens roll i undervisningen samt synliggöra dess möjligheter. Frågeställningar som används är: Vilka faktorer påverkar läsning?; Varför ska skönlitteratur läsas i skolan?; Hur används skönlitteratur i undervisning och vad ger det för effekter? Studien är en litteraturstudie där datainsamling av texter gjorts utifrån tidigare nämnt syfte. Komparativ analysstrategi har även använts för att visa på ett vidgat perspektiv inom problemområdet. De teorier som genomsyrar detta arbete är den sociokulturella teorin, kognitivismen och pragmatismen. Resultatet visar att undervisning kring skönlitteratur ofta saknas och bakomliggande orsaker till detta samt beskriver hur tillgång till skönlitteratur främjar läsning. Resultatet belyser såväl fördelar som nackdelar med skönlitteratur i undervisning. Slutsatsen av detta arbete är att skönlitteratur kan ha en positiv påverkan på elevers utveckling av ett flertal förmågor. För att möjliggöra denna utveckling krävs att en mängd faktorer samspelar såsom lärarens unika kompetens, ett tydligt syfte med undervisningen och elevernas aktiva deltagande.

<p>Arbetet handlar om hur man kan och bör integrera allmändidaktiken i ämnesdidaktiken, inriktning på främlingsfientlighet och rasism</p>

The purpose of this study was to investigate the Nordic Councils’ language policy as norm and practice in Sweden and Iceland. The study covers how the policy is represented in governing documents, how teachers  relate to the policy in attitudes and in teaching, and what differences and similarities can be seen in both countries. The study consists of qualitative interviews with Icelandic and Swedish teachers. The material was analysed by a theoretical framework set up by earlier studies done in the relevant field of research. The findings show that the aims of the Nordic language policy are not entirely met for various reasons.  There are discrepancies between teachers’ praxis and school curriculums in Iceland. Nordic languages are peripheral and vague subjects in the Swedish teacher’s praxis. Both countries have similar attitudes towards Nordic languages and the purpose of teaching coincide between the countries and the Nordic Council.