Den bildundervisning som sker i klassrummen centreras runt manuella bildframställningsmetoder och avspeglar snarare en praktisk-estetisk syn på bildämnet än den kommunikativa som senare läroplaner skriver fram. Mot bakgrund av det och den förskjutning som skett i och med akademiseringen av lärarutbildningar, där det mer teoretiska och övergripande begreppet didaktik fått ersätta metodiken, undersöker denna kunskapsöversikt hur forskningen skriver fram att bildundervisningen utformas. Nio stycken vetenskapliga texter som tillsammans kan ge en samlande bild av hur bildundervisningen sker i klassrummen, hur den bör utformas och vad som formar den, sammanställs och diskuteras. Vikten av att bildundervisningen har en medveten design och medvetet anpassas efter syftet framgår av översiktens resultat. Framkommer gör även att det finns tydliga ideal om hur undervisningen bör ske men att det inte alltid motsvaras i undervisningen och utvecklingen av nya metoder och tekniker i bildklassrummet går långsamt. Slutligen efterfrågas vidare forskning och problematisering av undervisningsmetoder och praktiker i bildklassrummen.

Skolverket har som ett mål att skolan skall forma digitalt kompetenta elever. Det innebär atteleverna ska lära sig behärska entreprenörskap, kreativitet samt förmåga att förstå hurdigitaliseringens påverkan på samhället (Skolverket, 2020). För att uppnå detta krävs det attlärarna har tillgång till digitala verktyg men även en didaktisk plan för att lära ut digitalkompetens. Syftet med denna kunskapsöversikt är att granska aktuell forskning om läraresdigitala kompetens. Utifrån ovan formulerade syfte har följande forskningsfråga skapats: hur tarlärares digitala kompetens sig uttryck didaktiskt. För att analysera den data som ligger till grundför vår kunskapsöversikt så har vi använt oss utav en tematisk analysmetod. Efter en bredsökning efter granskade vetenskapliga artiklar valdes nio stycken ut. Kunskapsöversikten rymmerartiklar om hur utbildning kan utformas och hur skolledare ska agera för att uppnå en skola somär digitalt kompetent. Det finns en hel del forskning att tillgå om hur skolor och lärare generelltkan bli mer digitalt kompetenta. Resultatet visar att elever och lärare har god tillgång till digitalaverktyg, men att de inte alltid används på ett som gynnar lärandet rent didaktiskt. Samarbete ochen öppenhet för förändring på skolan är något som är viktigt för att uppnå en digital kompetentskola och något som flera artiklar lyfter. Lärare (oavsett ämne) är generellt osäkra på hur de skaimplementera digitala verktyg i sin didaktik och ämnet som studeras. Slutsatsen är att en del lärareinte ser eleven för all teknik. En lärare måste lägga fokus på elevens lärande och didaktiken - inte på de digitala verktygen som ofta adderas utan att den didaktiska frågan varför har ett svar.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka vilka ämnesområden som fokuseras, samt hur gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa använder olika modaliteter i sin undervisning. •        Vilka modala verktyg använder lärare i idrott och hälsa sig av för att organisera planera och genomföra aktiviteter som bidrar till elevernas lärande? •        Vilka ämnesområden fokuseras och vilka didaktiska ställningstaganden gör lärare i idrott och hälsa vid valet av en aktivitet? Metod Studien utfördes med en semistrukturerad intervju på 5 lärare från olika gymnasier i Sverige. Studien utgick ifrån en tematisk kvalitativ analysmetod och är skriven utifrån ett multimodalt perspektiv och hur det kan påverka undervisningen. Resultat Resultat visar att undervisning tenderar att kretsa kring kunskapsområdet rörelse och friluftsliv får en mindre roll med enstaka friluftsdagar och orientering. Hur lärarna väljer att lägga upp sin undervisning tenderar att skilja sig mellan lärare som jobbat innan övergången till Lgy 11 och de som började undervisa efter. Där de förstnämnda lärarna lägger ett stort fokus på praktik som modalitet med vissa delar teori och de sistnämnda försöker att ha fler renodlade teorilektioner i sin undervisning. Studien visar vidare att lärarna skapar en varierande undervisning där dans, träningspraktiker, orientering och lagspel dominerar där de pendlar mellan lärarcentrerad undervisning och elevcentrerad undervisning. Slutsats Undervisningen skiljer sig mellan lärarna, de skapar sin undervisning utifrån de förutsättningar, skolan de undervisar i ger. Det skiljer sig en del mellan skolorna i vilka modala verktyg och material som finns till hands, vilket tvingar lärarna att göra didaktiska Ställningstaganden som inte alltid är fördelaktiga för undervisningen. Våra resultat pekar på att styrdokumenten skulle kunna förtydligas vilket skulle underlätta lärarnas arbete, samt att ämnesspecifik fortbildning och multimodala verktyg som litteratur och metoder som stimulerar flera sinnen att medverka vid inlärning hos eleverna skulle kunna vara värdefulla resurser för att underlätta lärarnas arbete med undervisningen. / Aim  The purpose of the study is to investigate which subject areas are focused on, and how upper secondary school teachers in the subject sports and health use different modalities in their teaching. •        What modal tools do teachers of sports use and get rid of to organize, plan and carry out activities that contribute to students' learning? •        Which subject areas are focused on and what didactic positions do teachers in sports and health make when choosing an activity?  Method The study was conducted with a semi-structured interview of 5 teachers from different upper secondary schools in Sweden. The study is based on a teamed qualitative analysis method and is written from a multimodal perspective on teaching. Results Results show that teaching tends to revolve around the area of ​​knowledge movement and outdoor life is given a smaller role with occasional outdoor days and orientation. How teachers choose to structure their teaching tends to differ between teachers who worked before the transition to Lgy 11 and those who started teaching after. Where the former teachers place a great deal of focus on practice as a modality with certain parts of theory and the latter try to have more pure theory lessons in their teaching. The study further shows that teachers create a varied teaching where dance, training practices, orienteering and team play dominate where they commute between teacher-centered teaching and student-centered teaching. Conclusion The teaching differs between the teachers, they create their teaching based on the conditions, the school they teach in provides. There are some differences between the schools in what modal tools and materials are available, which forces teachers to make didactic positions that are not always beneficial for teaching. Our results indicate that the governing documents could be clarified, which would facilitate the teachers' work, and that subject-specific continuing education and multimodal tools such as literature and methods that stimulate several senses to participate in students' learning could be valuable resources to facilitate teachers' work with teaching.

Studien tar avstamp i att det under de senaste årtiondena har höjts röster för att barn och unga ska ha ökade möjligheter till delaktighet och inflytande inom en rad områden, samt att deras perspektiv ska inkluderas och involveras i beslut som påverkar dem. Ett av dessa områden är undervisningen i grundsärskolan inriktning träningsskolan. Studiens syfte är att undersöka hur lärare i träningsskolan arbetar för att främja elevernas delaktighet i undervisningen. En kvalitativ forskningsansats har antagits och semistrukturerade intervjuer har genomförts med 13 lärare som undervisar i ett eller flera av träningsskolans ämnesområden. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av delaktighetsmodellens sex aspekter. Resultatet visar på att lärarna i träningsskolan arbetar delaktighetsfrämjande inom en mängd moment och områden i undervisningen. De vuxnas förhållningssätt och relation till eleverna är det som betonas som mest avgörande när det gäller elevernas kunskapsutveckling generellt, så även inom det delaktighetsfrämjande arbetet.

I följande studie förklaras och motiverars intresset utifrån ett visst samhälleligt perspektiv, undervisning i läsinlärning i årskurs 1 med en didaktisk aspekt. En uppfattning beskrivs att det har skett en svag utveckling av läsundervisningen och att denna skett först de senaste åren då skolan brottats med mångåriga traditioner och vanor. Därefter beskrivs en övergripande bakgrund med litteratur och tidigare forskning. Inledningsvis beskrivs didaktiken som kunskapsområde och forskningsfält och de teoretiska grunderna förklaras utifrån både ett allmändidaktiskt och ämnesdidaktiskt perspektiv. Betydelsen av en didaktisk kompetens hos lärare förs även fram. Bedömningens syfte och funktion i skolan beskrivs därefter då den ligger som grund för den efterföljande analysen av elevresultat.  Där framförs grundtankar kring vad ett systematiskt kvalitetsarbete med en resultatanalys har för betydelse i skolan idag. Här problematiseras även lärares förmåga att arbeta med analys. Bakgrunden kring införandet av ett obligatoriskt bedömningsstöd i årskurs 1 redovisas. Den studie som följde utgick ifrån en kvalitativ forskningsansats med en fenomenografisk utgångspunkt då fokus låg i att söka kunskap om lärares uppfattningar om analys som skolfenomen. Kunskap om detta samlades in genom tio kvalitativa forskningsintervjuer med undervisande lärare i årskurs 1. Resultatet analyserades och redovisas i fem olika kategorier och lärare visade tydliga uppfattningar om bedömningsstödets syfte. Lärarna kunde även redogöra för en betydelse av resultatanalys men studien fann brister i hur arbetet med detta organiserats på skolorna. Stödet visade sig vara otillräckligt och lärarna berättade om en stor osäkerhet i sitt arbete med resultatanalys. Slutsatsen är att ett påbörjat arbete finns på skolorna men att det finns en hel del kvar att göra och för att nå framgång krävs kollegialt samarbete och ett större engagemang från rektorer och huvudmän.

Denna uppsats fokuserar på matematik för elever i årskurs 4-6 med autismspektrumtillstånd. I etablerad forskning finns det något motstridiga iakttagelser exempelvis Oswald et al. (2016) som ser denna elevgrupp ha vissa svårigheter när det gäller problemlösning i matematik. Detta stämmer inte helt med Titeca et al. (2015) som ser att denna elevgrupp i vissa avseenden har fördelar när det gäller problemlösning i matematik. Frågeställningen i denna uppsats rör lärares uppfattning om elever med autismspektrumtillstånds förhållande till problemlösning inom matematik, i jämförelse med neurotypiska elever. Syftet är att ge ett bidrag till denna kunskapsutmaning genom att beskriva och förklara hur elever med autismspektrumtillstånd i jämförelse med neurotypiska elever, har förmåga att lära genom problemlösning i matematik. Oswald et al. samt Titeca et al. utgör den teoretiska utgångspunkten som operationaliseras med Taflins (2007) ramverk över representationsformer. En kvalitativ datasamling genomfördes med intervjuer av lärare, baserade på teman från Oswald et al., Titeca et al. och Taflin. Resultaten visar att elever med autismspektrumtillstånd generellt inte uppvisar styrkor, samt att endast vissa delar bekräftar Oswald et al., samma för Titeca et al.:s iakttagelser. I förlängningen ger detta att lärare med elever som har autismspektrumtillstånd bör vara medvetna om att just språkliga aspekter av problemlösning är särskilt utmanade för denna elevgrupp.

Denna studie kommer att belysa musikens betydelse för döva och hörselskadade barns utbildning och estetiska/sensoriska upplevelse. Syfte med denna studie är att undersöka om förskollärare arbetar med musikundervisning i förskolan och hur arbetar de med musikundervisning med döva och hörselskadade barn. Metoden som använts i studien är en kvalitativ och semistrukturerad intervjuform.Teorin som studien utgår ifrån är didaktik och analysmetoden som studien har använts sig av är abduktiv som innebär att analysen har genomförts genom att växla mellan empirin och teorinI resultatet sammanfattades intervjun med förskollärarna och kopplade samman med de didaktiska frågorna vad, hur och varför som är centralt för resultatet. I resultatet får man även ta del av hur pedagogerna jobbar med döva och hörselskadade barn och på vilket sätt dem gör det på. Studien kom fram till att pedagogerna arbetar med musik genom sång, rytmik och rörelse. Pedagogerna fokusera mer på musiken som lärande akt än musik som lärandeobjekt. Alltså pedagogerna använde sig av musik som stöd för att utveckla andra fokusområde.

No description available.

Denna studies syfte har varit att utforska vilka effekter kooperativt lärande har på elevens studieresultat och hur det är möjligt att använda sig utav det i matematikundervisningen. Resultatet av studien grundar sig på vad tidigare forskning har kommit fram till inom området. Efter en informationssökning hittades många forskningsartiklar som alla var internationella, sakkunniggranskade och relevanta för min frågeställning. Åtta av dessa forskningsartiklar ligger till grund för resultatet av denna kunskapsöversikt. Resultatet av forskningen visar att kooperativt lärande påverkar elevens lärande i matematiken positivt ifall metoden implementeras på rätt sätt. Positiva effekter av kooperativt lärande är att eleven får högre motivation, blir bättre på att samarbeta, eleven blir bättre på att resonera och kunna tänka kritiskt. Dessa effekter har visat sig leda till att eleven får ett bättre studieresultat.Det visar sig även att läraren har ett stort ansvar jämtemot elevernas inlärning och på vilket sättdet kooperativa lärandet ska användas i undervisningen. Strukturen måste vara tydlig och eleverna behöver ha rätt förkunskaper i form av sociala förmågor för att ett kooperativt lärande i undervisningen ska fungera. Ifall metoden inte struktureras på rätt sätt har det visat sig ha en negativ effekt på elevens inlärning.

Användandet av digitala verktyg har ökat under det senaste decenniet och är idag en del av vår vardag. Digitala verktyg innefattar mobiltelefoner, lärplattor, datorer, tv-apparater, projektorer etc. Dessa verktyg är vanligt förekommande ute på våra förskolor. Denna studie bygger på en meta-analys av hur ett urval studentuppsatser behandlarförskollärares användning av digitala verktyg i förskolan samt vilka faktorer som framkommer som betydelsefulla för studenterna gällande förskollärarnas användning av digitala verktyg. Metoden som användes vid datainsamlingen var meta-analys för att sammanställa tidigare studentuppsatser publicerade i databasen DiVA. Sökningen avgränsades till studentuppsatser publicerade mellan 2010–2020 vid Högskolan i Gävle. Granskning av uppsatserna genomfördes för att de skulle vara relevanta för studien. Av de valda studentuppsatserna skapades en databas som redovisar författarna, publiceringsår, utgivare, databas, syfte, metod, urval, bortfall, resultat och slutsats. Meta-analysen av uppsatsernas resultat visar att förskollärare främst använder sig av lärplattan för dokumentation, undervisning och planering. Majoriteten av förskollärarna i de studerade texterna anser att digitala verktyg ska ses som ett komplement i verksamheten. Vidare belyser studentuppsatserna en uppfattning om vikten av att vara närvarande vid barnens användning av digitala verktyg för att verktygen inte ska användas felaktigt. Uppsatserna visar även att förskollärarens attityd har en avgörande betydelse för användningen av digitala verktyg. Sammanfattningsvis, enligt studentförfattarna efterfrågar förskollärarna mer digitala verktyg. Diskussionen belyser hur innehållet i studentuppsatserna kan kopplas mot tidigare forskning där uppsatsernas sammanlagda resultat indelades i olika teman.