Syftet med denna uppsats är dels att belysa kartans möjliga dimensioner i undervisningen, se hur eleverna upplever kartarbetet samt se vad läroplanen och kursplanerna säger om kartarbetet. Då läroplaner och kursplaner ändras med tiden var det också intressant att se om det har skett någon förändring över tid gällande kartografin. För att nå mitt syfte genomförde jag en empirisk undersökning. Totalt 60 elever fick genomföra en enkätundersökning samt en kartuppgift. Elevernas undervisande geografilärare intervjuades därefter, detta för att få en djupare förståelse för hur eleverna hade svarat på undersökningen. Det visade sig att de flesta eleverna hade en god attityd till geografiämnet och kartarbetet och att deras kartkunskaper var relativt bra. Hur mycket kartan användes i undervisningen och vilken typ av kartor som tillämpades var dock något som varierade väldigt mycket. Eleverna som använde kartor mycket i undervisningen visade att de hade mer förtrogenhet med kartan under uppgiften som genomfördes.