1 |
Handläggares handlingsutrymme : i arbete med BBICBoström, Joel, Fredriksson, Ludvig January 2013 (has links)
Syftet med denna studie var att granska handläggarens handlingsutrymme vid genomförandet av en BBIC (barns behov i centrum) utredning. För att utröna hur stort handlingsutrymme handläggaren har i arbetet med de olika delarna av BBIC genomfördes en kvalitativ innehållsanalys av BBIC-triangeln. Tre teoretiska perspektiv användes för att analysera reultatet; symbolisk interaktionism, social konstruktivism och teorier om byråkrati. Innehållsanalysen resulterade i tre teman som symboliserar tre olika grader av handlingsutrymme som vi fann vid analysen av BBIC-triangeln. Det första temat var "Faktorer som kan komma att skapa missförhållanden". Om man som handläggare uppfattar att ett flertal av omständigheterna under detta tema föreligger kan det ses som en risk för den unge. Detta tema lämnar ett stort handlingsutrymme för handläggaren. Det andra temat var "Förekomst av missförhållanden". I det temat talas om problem som förekommer och som börjat få fäste i den unges liv. I detta tema minskar handlingsutrymmet något jämfört med det första temat. I det tredje temat "Rotade missförhållanden som får följder" talas i BBIC inte längre om risker eller möjliga konsekvenser utan det är tydligt att handläggaren måste agera under de omständigheter som beskrivs. I detta tredje tema är den enskilde handläggarens handlingsutrymme mycket mer begränsat än i de första två. Studien visar att den enskilde handläggarens handlingsutrymme varierar beroende av vilket behovsområde utifrån BBIC som berörs och det behovsområde där handlingsutrymmet är mest begränsat handlar om föräldrars omsorgsförmåga. / Handlingsutrymme, BBIC, Handläggare
|
2 |
Att räkna med nytta : samhällsekonomisk utvärdering av socialt arbete /Jess, Kari, January 2005 (has links)
Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2005. / Härtill 4 uppsatser.
|
3 |
Socialsekreteraren och organisationen : ett samspel på gott och ontNilsson, Christel January 2010 (has links)
<p>Different forms of organization in the field of social work, creates different conditions of the individual social workers occupation. This affects not only the people who carry out this work, but also the clients who come in contact with social services.</p><p> This survey was based on six interviews executed during spring in the year 2010. The respondents were social workers within economic aid and their nearest executive manager at two municipalities in Kalmar County. The overall aim for this survey was to examine how these social workers were influenced by various ways to organize the municipal work activity. This through following questions:</p><ul><li>How was respective social service in the municipalities organized?</li><li>How were the social worker effected in their daily work by the organization?</li><li>Where there any specific up- or downsides in the way that economic aid was organized in the aspect of the social workers daily work?</li></ul><p> The result of this survey was synonymous with a lot of the previously executed research in the area in the sense that the larger municipalities were more specialized in its organization than the smaller. Interesting though was that the larger municipality was reorganized and had taken a turn towards a more integrated organization. The underlying reasons for the changes in the organization structure were recourses, control, interchangeability and effectiveness.</p><p> The survey also indicated that cooperation with external operators as well as other authorities, healthcare and private institutions had a large impact on the social workers everyday existence. Even the vicinity to colleagues within the wider aspect of social services was significant.</p>
|
4 |
Socialsekreteraren och organisationen : ett samspel på gott och ontNilsson, Christel January 2010 (has links)
Different forms of organization in the field of social work, creates different conditions of the individual social workers occupation. This affects not only the people who carry out this work, but also the clients who come in contact with social services. This survey was based on six interviews executed during spring in the year 2010. The respondents were social workers within economic aid and their nearest executive manager at two municipalities in Kalmar County. The overall aim for this survey was to examine how these social workers were influenced by various ways to organize the municipal work activity. This through following questions: How was respective social service in the municipalities organized? How were the social worker effected in their daily work by the organization? Where there any specific up- or downsides in the way that economic aid was organized in the aspect of the social workers daily work? The result of this survey was synonymous with a lot of the previously executed research in the area in the sense that the larger municipalities were more specialized in its organization than the smaller. Interesting though was that the larger municipality was reorganized and had taken a turn towards a more integrated organization. The underlying reasons for the changes in the organization structure were recourses, control, interchangeability and effectiveness. The survey also indicated that cooperation with external operators as well as other authorities, healthcare and private institutions had a large impact on the social workers everyday existence. Even the vicinity to colleagues within the wider aspect of social services was significant.
|
5 |
Brottslighet och ungdomskontrakt hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem : En tvärsnittsstudie vid Mariamottagningar i SverigeToliat, Anahita, Johansson, Sandra January 2020 (has links)
Studien har gjorts genom en sekundäranalys av svaren från ifyllda UngDOK-formulär från Mariamottagningar i Sveriges tre största städer. Grundsyftet var att analysera eventuella skillnader mellan de ungdomar som fått ungdomskontrakt som åtgärd, jämfört med ungdom utan ungdomskontrakt, kopplat till olika riskfaktorer. Även skillnader mellan flickor och pojkar har analyserats kopplat till riskfaktorer hos de ungdomar som dömts för brott. Resultatet i denna studie visar till viss del andra resultat än den tidigare forskningen gör. Bland annat visar majoriteten av resultaten att de ungdomar med ungdomskontrakt redovisar riskfaktorer i mindre utsträckning än övriga ungdomar. Vidare visar resultatet att flickorna hade mer problematik vid analysen av riskfaktorer. Dessa skillnader diskuteras i avsnittet diskussion. Även metoden diskuteras, vilken är en tvärsnittsstudie av kvantitativ ansats där data och analys är sekundär. Den metodologiska utgångspunkten är positivistisk med inslag av kritisk realism. Resultaten i studien har i väldigt liten omfattning visat på signifikanta skillnader mellan de grupper som jämförts. Däremot kan ovissheten i resultatet belysa vikten av att som socialpedagog vara öppensinnad och kritisk när ungas risk- och skyddsfaktorer granskas då de med flest faktorer inte alltid är de som råkar mest illa ut i samhället.
|
6 |
Ungdomskriminalitet ur ett genusperspektiv : En kvalitativ studie om yrkesverksammas uppfattningar av könets betydelse för ungdomskriminalitetMoorberg, Mathilda, Sandell Norgren, Louise January 2016 (has links)
Denna kvalitativa studie har syftat till att undersöka yrkesverksammas uppfattning av hur ungdomskriminalitet uppkommer och hur ungdomars kriminella beteende skiljer sig beroende på ungdomarnas kön. Studiens frågeställningar utformades för att besvara vilken uppfattning de yrkesverksamma har om könets betydelse för vilken typ av, och i vilken utsträckning ungdomar uppvisar kriminellt beteende samt vilka likheter och skillnader gällande risk- och skyddsfaktorer för kriminellt beteende som de yrkesverksamma upplever att det finns mellan könen, och vad dessa skillnader och likheter i sådana fall beror på. Studien har ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och har använt sig av Beckers stämplingsteori och Hirdmans teori om genussystemet för att undersöka yrkesverksammas uppfattningar av ungdomskriminalitet. Den datainsamlingsmetod som studien har använt är semi-strukturerade intervjuer med yrkesverksamma poliser och socialarbetare som arbetar med ungdomar med kriminellt beteende. Resultat från studien antyder att det finns både likheter och skillnader gällande typen av brott, utsträckningen av brott samt risk- och skyddsfaktorer beroende på kön. Informanterna som har deltagit i studien uppfattar att det inte beror på skillnader mellan könen i sig, utan skillnader i hur könen uppfattas av omgivningen. Informanterna upplever att det är samhällets syn på vad det innebär att tillhöra ett visst kön som påverkar hur ungdomarnas kriminella beteende tar sig i uttryck. Vidare belyser studien ett behov av att fortsätta undersöka hur ungdomskriminalitet uppkommer och hur det kan motverkas eller upphöra.
|
7 |
Det sociala arbetet i skolan : från skolkuratorns horisontIsraelsson, Ann Helen, Axelsson, Carola January 2007 (has links)
<p>Uppsatsens syfte är att ge en insyn i det sociala arbetet som sker inom den svenska grundskolan ifrån skolkuratorns perspektiv. Uppsatsen handlar främst om hur skolkuratorernas arbete ser ut med eller kring eleverna och deras problem. Samtidigt är arbetssituationen av vikt, för hur möjligheterna upplevs för utförandet av det sociala arbetet. Skolan är en arena där eleverna tillbringar mycket av sin tid och där elevernas problematik kan uppmärksammas av de personer som finns runt eleven. Resultatet bygger på kvalitativa intervjuer med skolkuratorer som arbetar på högstadiet. De teoretiska begrepp vi använt oss av vid analysen är casework och gräsrotsbyråkrati.</p><p>Sammanfattningsvis visar resultatet att problematikens art är av varierande karaktär men det område som kuratorerna generellt lägger sin mesta tid på är konflikthantering. Det som tillkommit som ett nyare fenomen, är de problem den moderna tekniken skapat i form av anonyma trakasserier och mobbing via Internet och mobiltelefoner. Kuratorerna har olika inriktningar och metoder de arbetar efter, i huvudsak problemlösande eller jagstärkande. Genomgående är det samtalet i olika varianter som är metoden/verktyget i det sociala arbetet för skolkuratorer, vare sig det handlar om arbete med eller kring eleven. Svårigheterna i arbetet som skolkurator upplevdes nästan aldrig vara eleverna. Istället påtalades vikten av att sätta gränser mot lärarkollegor men även gränsa vad som tillhör skolans område. Detta beskrevs svårt då arbetsbeskrivningarnas vaghet ofta lämnade ett stort tolkningsutrymme. Det sistnämnda samt den nära klientkontakten är utmärkande för en gräsrotsbyråkrat.</p>
|
8 |
Från behov till bistånd : Ett genusperspektiv på äldreomsorgens handläggningsprocessBergcrona, Lou, Jonsson, Sofie January 2010 (has links)
No description available.
|
9 |
Tonårsförälder eller förälder? : Hur professionella inom människovårdande organisationer uppfattar och jobbar med gravida tonåringar och tonåringar med barn.Simonsson, Malin January 2010 (has links)
No description available.
|
10 |
Stöd till barn till frihetsberövade föräldrar : - En intervjustudie med representanter från tre olika stödverksamheterLiljedahl, Josefin, Burman, Jenny January 2017 (has links)
No description available.
|
Page generated in 0.0546 seconds