This thesis focuses on the work in primary health care enterprises within two municipals which have organised their services after new organisational models attuned to New Public Management ideologies. The organisational model, i.e. the purchaser – provider model, had features in common with tayloristic principles, including the separation between planning and execution of work, and it brought about a loss of opportunities for the employee’s flexibility. For this reason, the employee's control over their own work was focus of the study. Method The data are based on a comparative intensive case study of four organizations, i.e. enterprises that performed nursing and care services. The respondents in the study were home assistants, care workers, auxiliary nurses and registered nurses; all of which performed the work, i.e. practical assistance and primary health care services. The data was collected using participant observation, individual interviews and focus group interviews. Findings Employees often did more work than was expected by organisational standards. This work is called “hidden services” and categorised as organisational misbehaviour, since it was neither expected nor desired by the organisation. Five types of work were performed in addition to their expected work: surplus work, additional work, forbidden work, inappropriate basic work and collective work. The rationale for doing so diverged among occupations, since different occupations called upon dissimilar types of rules to legitimize their misbehaviour. Three types of rules legitimized the overriding of organisational rules, all based on distinctive work relations among employees, including employees’ work relations to clients. First, there were situational rules based on informal work relations with clients – situational work relations. Although these rules were established across all occupations in the study, situated rules were most active in long-lasting work relations between employees and clients. Second, there were collective rules, developed in consequence of employees’ social position at the workplace, bringing employees together in work teams and thereby establishing collective work relations. Collective rules included rules that modified organizational rules on how to provide service to clients, and rules that legitimized the breaking of administrative rules. Finally, professional rules, as a result of professionals’ socialisation through formal education and work relations among professionals at the workplace, provided the last distinct type of rules to legitimize organisational misbehaviour. Conclusion The thesis concludes that there are distinct work relations in the social structure of organisations that explains employees' execution of hidden services. Formal, private, collective and professional work relations are part of the social structure in organisations. These work relations generates mechanisms, i.e. norms, that modifies and legitimises the work in primary health care services

St. Gallen, Univ., Diss., 2006. / Diss.Nr. 3193.

Thesis (M.P.A.)--University of Hong Kong, 1995. / Includes bibliographical references (leaves 103-106).

Thesis (M.P.A.)--University of Hong Kong, 1993.

Thesis (M.P.A.)--University of Hong Kong, 1993. / Also available in print.

Thesis (M.P.A.)--University of Hong Kong, 1995. / Includes bibliographical references (leaves 103-106). Also available in print.

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förståelse för NPM och resursfördelning med avseende på resursfördelningsmodeller och dess användning i offentlig sektor.   Metod: Utifrån studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod använts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys.   Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrån skillda uppfattningar av lagen ”offentliga bidrag på lika villkor”. Detta ställer stora krav på den resursfördelningsmodell som är framtagen av barn- och ungdomsnämnden i Gävle. I och med att utbildningssektorn består av både kommunala och fristående skolor är det svårt att säga att reformen New Public Management fördelar resurser på ett effektivt sätt. Denna studie visar att fördelningen av resurser fördelas ut olika beroende på om skolan är kommunal eller fristående. Skillnaderna ger effekt på utbildningens kvalitet och uppnår därmed inte kravet ”offentligt bidrag på lika villkor”. Vår slutsats är att en organisation som innehar ett offentligt-privat partnerskap inte kan fördela resurserna effektivt och motstrider därav den teoretiska definitionen av NPM.    Uppsatsens bidrag: Studien tar upp ett ämne som är omdiskuterat men relativt outforskat. Denna uppsats har bidragit till en ökad förståelse för NPM och resursfördelning inom offentlig sektor.  Tidigare forskning fokuserar på effektiv resursfördelning inom reformen New Public Management. Denna studie belyser problematiken när en central fördelningen av resurser sker till både offentlig och privat sektor. Problematiken avser om resursfördelningen anses vara effektiv. Denna studie visar att hur resurserna fördelas är av vikt för att uppnå en effektiv resursfördelning. Vi vill med denna uppsats bidra med en ökad förståelse för resursfördelning inom NPM och belysa att en empirisk prövning är av betydelse för att uppnå önskade resultat inom utbildningssektorn.

Title: First line management, administration and New Public Management   Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration, 15hp. Author: Patrik Jansson & Victor Holmlund Supervisor: Pär Vilhelmson, Kristina Mickelsson & Elena Ahmadi Date: 2015 - May   Aim: The purpose of this study is to increase the understanding of how first line management in public organizations is effected by New Public Management related reforms and how they handle related administrative tasks.    Method: The study is based on a deductive and qualitative methodology. We conducted 10 semi-structured interviews with first line managers in Swedish public healthcare organizations. A result is reached by a thematically constructed analysis were citations are presented and analyzed.   Result & Conclusions: The study shows through the model that has been used that first line managers are highly affected by administrative tasks that can be linked to New Public Management. The participant managers see these related tasks as important for the organizations and natural in their profession.   Contribution of the thesis: The study contributes with an increased understanding of the managing of first line managers and how it is affected by New Public Management related administration through a perspective that is lacking in previous research. The new perspective gives a nuanced view of the manager’s role as administrators and gives rise to suggestions of future research.   Key words:  New Public Management, Administration, First Line Managers, Healthcare. / Titel: Första linjens chefer, administration och New Public Management   Nivå: C-uppsats, företagsekonomi, 15hp.  Författare: Patrik Jansson & Victor Holmlund Handledare: Pär Vilhelmson, Kristina Mickelsson & Elena Ahmadi Datum: 2015 - maj   Syfte: Syftet med studien är att skapa ökad förståelse för hur första linjens chefer i offentlig sektor påverkas av införandet av NPM relaterade reformer och hur de hanterar administrativa uppgifter.   Metod: Studien bygger på en kvalitativmetod där empiriskt material har insamlats via 10 semi-strukturerade intervjuer. För att skapa ett resultat har vi använt oss av en tematisk analysmetod där transkriberade citat presenteras, analyseras och diskuteras.   Resultat & slutsats: Studien visar via den modell som använts att första linjens chefer inom offentlig sektor påverkas i hög grad av administrativa arbetsuppgifter som kan återknytas till New Public Management. Studien visar att de medverkande cheferna överlag ser dessa administrativa uppgifter som viktiga för organisationen och självklara i deras yrkesroll.   Uppsatsens bidrag: Studien bidrar med en ökad förståelse för första linjens chefskap i offentlig sektor samt hur cheferna påverkas av New Public Management relaterad administration ur ett perspektiv som saknas i tidigare forskning. Det nya perspektivet ger en nyanserad bild av chefernas roll som administratörer och ger upphov till förslag om framtida forskning.   Nyckelord: New Public Management, Administration, Första Linjens Chefer, Sjukvård

Missnöjet i svensk polis har under senare år nått rekordnivå och blev starkare än någonsin under hösten 2015. Protesterna riktas mot polisledning och politiker, klyftan mellan företrädare för poliskåren och statsföreträdarna vidgas ständigt. Denna uppsats beskriver och förklarar vad klyftan beror på genom att undersöka viktiga polisiära reformer. Undersökningen bygger på en teoretisk grund av forskning kring styrmetoder och professionalism. Materialet består i uttalanden av företrädare från kår och stat samt tidigare forskning om polisen. Uppsatsens huvudsakliga resultat är att en stor orsak till osämjan mellan poliskår och stat är att de har olika syn på hur polisens legitimitet ska upprätthållas. Poliskåren eftersträvar en mer autonom professionsstyrning av sin verksamhet medan staten vill styra den på klassiskt legalbyråkratiskt vis med inslag av NPM-teorier.

La connaissance des civilisations passées est un élément de progrès de l’Humanité. En ce sens, les musées constituent une nécessité pour nos sociétés, pour autant, ils sont soumis à des impératifs budgétaires notamment du fait des restrictions des subventionnements étatiques. Notre questionnement a donc été de comprendre comment les musées nationaux concilient les objectifs institutionnels avec les objectifs gestionnaires imposés par la LOLF ?La thèse que nous défendons ici est l’apport d’une nouvelle forme dans le champ de la théorie des organisations. Soumis aux obligations de la LOLF, les établissements muséaux que nous avons étudiés n’ont pas fait le choix de rester seulement une institution ou de se désinstitutionnaliser en organisation. Ils ont réussi la difficile conciliation entre les objectifs muséaux traditionnels et les objectifs gestionnaires et ont déployé, chacun à leur manière, une structure hybride stable et équilibrée.Cette recherche a été faite par la mise en évidence de quatre approches génériques issues de la bibliographie de référence puis par l’étude de deux grands établissements. Pour ce faire, et malgré la fermeture du terrain, nous avons étudié les rapports d’activité sur onze ans ainsi que neuf entretiens. / Knowledge of past civilizations is an element of improvement for Humanity. Despite this fact making of museums a requirement for our societies, they suffer from budgetary constraints mainly due to restrictions of state subsidization. Our question was to understand how national museums reconcile their institutional objectives with management objectives imposed by the French LOLF.The purpose of this thesis is to defend the development of a new form in the field of organizational theory. The museums we observed have not made the choice to remain only an institution or to desinstitutionalize themselves into an organization. They managed the difficult balance between traditional museum objectives and management objectives and they each found a unique solution to deploy a stable and balanced hybrid structure.This research was done by highlighting four generic approaches from the literature and the study of two establishments. To do this, and despite the closure of the field, we studied the activity reports of eleven years and conducted nine interviews.