121 |
K.R.I.S Sundsvall : Synen på polisen som aktiv och före detta kriminell.Larsson, Andreas January 2005 (has links)
<p>Syftet med denna rapport är undersöka synen på polisen i Sundsvall bland de som en gång varit aktivt kriminella i staden samt visa på synpunkter på hur det polisiära arbetet kan förbättras vid bemötande av kriminella och missbrukare. Arbetet skall även visa på eventuella samarbeten mellan K.R.I.S, polisen och kriminalvården i Sundsvall inför frigivning av intagna på kriminalvårdsanstalt. Ett viktigt steg för att bryta den kriminella livsstilen är att en person ,som skall bli frigiven från fängelse, blir mött av K.R.I.S. vid detta tillfälle. Detta sker inte förrän personen i fråga är beredd på att satsa på ett hederligt liv samt beslutar om ett medlemskap i K.R.I.S. När det gäller resultatet av de intervjuade personerna i K.R.I.S., som skall visa på synen på polisen som aktiv och före detta kriminell, kan vissa slutsatser dras. Synen personerna hade på polisen som aktivt kriminella var i stora drag negativ. Endast någon hade en positiv syn på ordningsmakten. Orsaken till den negativa synen berodde till stor del att personerna upplevde att de levde i en förvrängd värklighetsuppfattning. Om personerna var påverkade av narkotika vid sina kontakter med polisen ledde inte detta till någon förändrad eller förstärkt syn på polisen. Som före detta kriminell har synen förändrats till det positiva samtidigt som personerna sällan eller aldrig träffat polisen.</p>
|
122 |
Polisens och Ambulanspersonalens samarbete på skadeplatsNorberg, Katarina January 2005 (has links)
<p>Syftet med denna rapport är att kartlägga det befintliga samarbetet mellan polisen och ambulanspersonalen på skadeplats. Samt att fånga upp tankar kring den sjukvårdsutbildning poliser i yttre tjänst har idag. Är den tillräcklig för att polisen ska kunna agera med trygghet eller behövs mer repetition under arbetet. För att få svar på dessa frågor genomförde jag först en litteraturstudie, därefter en pilotstudie vid polismyndigheten i Västernorrland. Sist men inte minst genomförde jag intervjuer med poliser och ambulanspersonal i Malmö City, Sundsvall och Älvsbyn. Efter en jämförelse mellan de olika städerna visade resultatet på att poliserna var väl kunniga på området dels agerandet vid skadeplats samt tydlig rollfördelning vid en skadeplats. Det framkom flera tips på åtgärder för att göra arbetet mer säkert på skadeplatsen. Bland annat bör polisen komma snabbare till skadeplatsen för att ambulanspersonalen ska kunna arbeta säkert utan farlig trafik nära inpå de skadade. Poliserna i alla de tre städerna önskar mer akutsjukvårdsutbildning för att kunna agera med trygghet vilket de inte gör idag då myndigheterna inte prioriterar detta område.</p>
|
123 |
Aspirantansökningsförfarandet : samspel, utformning & förändringsförslagWinblad, Cecilia, Värdling, Susanna January 2006 (has links)
<p>Denna rapport ger inledningsvis en bakgrund till hur aspirantansökningsförfaran-det vid polisutbildningarna i Sverige idag ser ut och är uppbyggt. Bakgrunden ger vidare en översikt över gällande lagstiftning och regler relaterat till ansöknings-förfarandet och statliga anställningar. Syftet med rapporten är att redogöra för hur samspelet mellan de tre polisutbildningarna (Stockholm, Umeå och Växjö) och polismyndigheterna samt rikspolisstyrelsen fungerar under aspirantansöknings-förfarandet. Genom samtal med representanter för de tre parterna har författarna försökt utröna hur samverkan ser ut i dag. Fokus ligger kring vad som är bra och vad som skulle behöva utvecklas. Resultaten visar på att parterna strävar mot samma åsikter kring aspirantansökningsförfarandet och den efterföljande aspirant-tiden. Sammanfattningsvis kan sägas att en utveckling av själva processen är behövlig samtidigt som förslag om en förlängd polisutbildning framkommer. Kopplingar till en pågående utredning om polisutbildningens framtid görs också i rapporten.</p>
|
124 |
FjällräddningenAsplund, Anna-Stina January 2006 (has links)
<p>Idag rör sig fler människor än någonsin i vår fjällvärld. Erfarna som mindre erfarna personer fjällvandrar, åker ”off-pist”, eller kanske tar del av naturens alla smakupplevelser. Men för att möjliggöra detta måste det finnas en trygghet hos oss alla när vi är där ute. Gånger då vi själva inte kan kontrollera situationen, vi kanske är skadad, har gått vilse, eller inte har krafter kvar, finns fjällräddningen. Denna rapport skall tydliggöra polisens uppdrag, fjällräddningen. Rapporten belyser fjällräddningens betydelse och de frivilligas räddningsinsatser, samt den organisation som ligger bakom. Rapporten undersöker också fjällräddningens framtidsutsikter. Syftet med rapporten är att den skall skapa en ökad förståelse för denna verksamhet inom polisorganisationen. Rapporten har sin utgångspunkt, fjällräddningen centralt med inriktning mot fjällräddningen i Jämtlands län. Rapporten fokuserar på bl.a. fakta från Rikspolisstyrelsen, Civila Fjällräddares Riksorganisation CIFRO samt den lag som reglerar polisens ansvar för fjällräddningen, Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Tillvägagångssätt för insamling av data har till mesta dels skett genom intervju och litteraturstudier.</p>
|
125 |
Samverkan mellan Polis och Socialtjänst : gällande ungdomar och droger i Umeå kommunNorberg, Jonas, Pettersson, Maria January 2006 (has links)
<p>Ungdomar och droger är ett ständigt aktuellt ämne. Droger skapar stora problem för samhället samt leder till ett mänskligt lidande. För att nå resultat i arbetet kring detta problem krävs samverkan mellan polis och socialtjänst. Syftet med detta arbete är att undersöka hur samverkan bedrivs och vad det finns för möjligheter till förbättringar. Vi har studerat relevant lagstiftning, teorier kring ungdomar och droger samt teorier som behandlar samverkan. Teorin gällande samverkan tar upp ett antal faktorer som påverkar samverkansarbetet. Vårt resultat visar att vissa av dessa faktorer inte har så stor betydelse i praktiken som de ger uttryck för i teorin. I arbetet har vi försökt belysa vad gör att ungdomar börjar använda droger. Vi har i detta avseende tagit upp teorier som beskriver ungdomars självkänsla samt vad som händer då de blir delaktiga i grupper/gäng. Vårt resultat visar att både polisen och socialtjänsten jobbar på individnivå då det gäller ungdomar med drogproblem och fokusera inte på att rikta insatserna mot de grupper/gäng de ingår i. Det finns dock ett undantag då arbetet sker grupp/gängbaserat och det är då metoden ”orosmöten” används. När det gäller möjligheter till förbättringar ger respondenterna förslag såsom fältassistenter från socialtjänsten som jobbar ute under tider då ungdomar är ute, poliser som bara jobbar riktat mot ungdomar, uppluckring av sekretesslagstiftningen samt konkreta mål att jobba efter.</p>
|
126 |
Polis och skola i samverkan : hur fungerar det i Gävle?Allard, Fredrik, Alvén, Maria January 2006 (has links)
<p>Samverkan mellan polis och skola har visat sig ha stor betydelse när det gäller att skapa trygghet och minska brott. I en enkätundersökning som genomfördes av Polisförbundet 2001, deltog 100 slumpmässigt utvalda låg- och mellanstadieskolor. På frågan om antalet polisbesök vid din skola ökat eller minskat under de senaste åren svarade 65 procent att de hade minskat och hela 88 procent skulle vilja att polisen besöker skolan oftare. Resultatet av detta visar att det brister i samverkan mellan polis och skola. Syftet med denna rapport är att ta reda på hur samverkan ser ut mellan polis och skola i Gävle. Vidare undersökte vi om polisen genomför spontana besök i skolan. För att ta reda på hur det fungerar intervjuade vi poliser samt personal på en skola. Vi tog även del av litteratur inom området. Vi har valt detta ämne för att vi anser att samverkan är en viktig del för att skapa goda relationer mellan polis och skola. En god samverkan bidrar till att på ett tidigt stadium fånga upp elever i riskzon och förebygga brott. Resultatet av intervjuerna var att bägge parter anser att samverkan fungerar bra med tanke på den tid och resurs som står polisen till förfogande. Lärarna upplever till skillnad mot ledningen på skolan att samverkan med polisen fungerar mindre bra, och att det finns lite polisresurser att tillgå. Polisens arbetsbelastning och till viss del styrda arbetssätt, gör att de inte kan prioritera sina besök i skolan på det sätt de önskar.</p>
|
127 |
Piteåuppropet : Manligt nätverk mot kvinnovåldGustafsson, Marcus, Lundmark, Mats January 2006 (has links)
<p>Vi vill med denna rapport belysa vilka faktorer som avgör om en händelse får stor genomslagskraft i media och i samhällsdebatten. Grunden är det mord som drabbade en trebarnsmamma i Piteå och som fick männen i Piteå att organisera sig i en gemensam protest mot kvinnovåldet i samhället. Vi har sedan jämfört detta med andra kända händelser som också har fått stort utrymme i media och samhällsdebatten för att se om det går att utkristallisera några gemensamma nämnare med Piteåuppropet. För att få en annan aspekt på frågan så har vi även gjort litteraturstudier för att hitta teorier som kan förklara varför Piteåuppropet blev så stort och spriddes över hela landet.</p>
|
128 |
Uppmärksammandet av barn som far illaLaaksonen, Manuel, Ödmark, Rikard January 2006 (has links)
<p>Barn som far illa är ett stort problem och polisen missar ofta att uppmärksamma dem och rapportera till sociala myndigheterna om deras livssituation. Med detta arbete vill vi lyfta fram kunskap som kan vara till hjälp för polisens arbete. Med hjälp av intervjuer från sakkunniga och en mängd litteratur har vi kommit fram till en rad punkter en polisman bör tänka på när det gäller att prata med ett barn. Vi har också sammanställt inre och yttre kännetecken för hur man kan se på ett barn att han/hon far illa. Barnet använder sig av olika försvarsreaktioner för att bearbeta sina traumatiska upplevelser. Dessa reaktioner kan resultera i att barnet får svårigheter i sitt sociala samspel längre fram i livet. Många av de barn som bevittnar våld i hemmet dras till våldsamma filmer eller spel för att på så sätt härda sig. Det är också vanligt att barn som vuxit upp med våld i vardagen blir våldsamma själva. De lär sig att vara skrämmande och minskar på så vis sin egen rädsla. När man som polis träffar barn som upplevt något traumatiskt är det viktigt att inte pressa barnet. Ge barnet tid och tillåt barnet att vara ledsen eller arg. Bekräfta barnets verklighet. Försök inte förminska det som hänt utan var ärlig mot honom/henne och tala om att det är helt ok att vara ledsen. Vi vill att barn som växer upp i en familj där våld och hot är en del av vardagen ska betraktas som brottoffer. Det skulle innebära att barnets skydd och rättigheter ökar.</p>
|
129 |
Allmänhetens förtroende för polisens internutredningNordlund, Magnus, Vernerlund, Henrik January 2006 (has links)
<p>Denna rapport undersöker vad som gjorts för att höja allmänhetens förtroende för polisens interutredningar. Vi anser att bristen av objektivitet i den mediala bevakningen av polisen påverkar allmänhetens förtroende för polisens internutredningar. För att få en bredare bild av utvecklingen inom internutredningarna har vi studerat tidigare utredningar. Vad vi mer tittade på vid studierna av dessa utredningar var om de påbörjats pga. intern kritik eller om det var för allmänhetens förtroende för utredningar mot poliser. Problemet är svårigheten att kunna förmedla resultaten av utredningarna till allmänheten. Som vanlig medborgare är man inte insatt i hur en förundersökning går tillväga och därför ej heller medveten om den yttre granskningen som sker av åklagareväsendet mot polisen. Rapporten presenterar även hur förfaringssättet vi internutredningar inom polisen sköts idag. För att kunna göra det har vi intervjuat chefen för internutredningar vid polismyndigheten i Västerbottens län. Vi har även lyssnat på information från biträdande chefsåklagaren på riksenheten för polismål. Vår slutsats visar att vid händelser när polisen gjort ingripanden som uppmärksammats medialt har allmänhetens förtroende för polisen sjunkit även om det inte begåtts något fel. Det kommer alltid finnas kritik mot myndigheter på ett eller annat sätt. Vad som kan vara bra med upprepad kritik är att man fortsätter att vara noggrann i utredningar mot poliser.</p>
|
130 |
Våld i nära relationer : Vad finns det för hjälp för männen som slår sina kvinnor?Carlsson, Martin, Hanson, Henrik January 2006 (has links)
<p>Att det finns män som slår och kränker sina kvinnor som de lever ihop med är ett faktum. Denna handling känns främmande för de allra flesta i vårt samhälle. Men det finns män som inte vet hur de skall hantera sin ilska och frustration som de bär på. I situationer där de flesta av oss hade knutit handen i fickan och gått därifrån så väljer istället dessa män att ta till våld. Men det finns hjälp att få för dessa män. Det finns många olika program och projekt i Sverige som hjälper män att sluta slå sina kvinnor. Vi har valt ett projekt som finns i Göteborg som vi tittat lite närmare på för att förstå hur de arbetar och försöka se vad som kan förbättras i detta projekt. Till hjälp har vi tagit information från andra program och projekt runt om i Sverige. Det finns män som ofta hamnar utanför dessa behandlingsformer. Det är främst män med invandrarbakgrund och män med missbrukar problem. Denna problematik har vi tittat lite närmare på och försökt förstå varför det är på detta vis och vad man kan göra åt detta problem. Ett självklart svar på denna fråga är resurser, det vill säga att fanns det bara pengar så skulle man kunna komma åt problemen. Men vi har inte nöjt oss med detta svar utan tittat vidare på hur man rent konkret skulle kunna nå ut till dessa män.</p>
|
Page generated in 0.0384 seconds