<p>Detta arbete handlar om mäns våld mot kvinnor i hemmet, och vilken bakgrund de män som utövar våldet kan ha, samt vilken behandling som finns att få. Vi ville skriva detta för att både vi och andra ska lära oss något mer om detta problem som vi ofta kommer att stöta på i vårat framtida yrke. Vad är det som gör att männen slår, är det något i deras uppväxt eller är det genetiskt eller kanske till och med samhällets fel med alla normer som finns idag? Vi fick genom böcker och Internet samt intervjuer med manscentran fram ett antal förklaringar som kan användas för att få våldet begripligt, men i slutändan så är det ändå mannens ansvar. Det finns inget som gör våldet försvarbart. Både böcker, information via nätet och de som jobbar med behandling på manscentran är inne på samma linje när det gäller orsaker till våldet och vad som bör göras. Det handlar om att lyfta fram vem som är ansvarig för våldet, det vill säga männen, och få dem att hitta ett annat sätt än att med våld hantera konflikter, och att kunna kontrollera sina egna känslor. Männen som frivilligt söker behandling är dock inte de som mest skulle behöva den. De män som man verkligen vill nå är de som inte kommit så långt att de insett att de behöver hjälp. Att arbetet på de manscentran som finns ger resultat ser de som jobbar med detta. Många män är kvar i det gamla förhållandet och kan med hjälp av stöd och råd fungera ”normalt”. Ett fåtal avbryter behandlingen och någon enstaka får återfall. I övrigt verkar det fungera bra. Förhoppningsvis så kommer det att satsas mer ekonomiskt på denna form av behandling för män, för ekonomin är det största hindret för manscentrans överlevnad.</p>

<p>Syftet med denna rapport är att förklara hur polisen på bästa sätt kan möta media. Vi har båda insett hur mycket information det finns inom en polismyndighet och hur många det finns som är intresserad av att ta del av den. Polisen kommer därför ofta i kontakt med pressen i sitt arbete, det kan vara vid stora händelser såsom olyckor eller mindre företeelser av mer vardaglig art. Polisen finns till för medborgarna och har därför ingen anledning att dölja eller undanhålla information från dem. Verktyget för att få ut informationen är i de flesta fall media, de ska granska alla delar av samhället inklusive den rättsliga. Vad vi ville veta vad vi kan säga till pressen och inte utifrån sekretessreglerna. Vi tycker ämnet är viktigt och angeläget eftersom vi snart ska ut och mötas av alla dessa frågor. Vi tror att om vi vet vad vi kan och inte kan säga och varför kommer det att ge ett intryck av att vi kan vår sak och därmed få ökat förtroende från allmänheten. Här presenterar vi det viktigaste när det gäller bemötande, sekretessregler, taktik och strategier vid utlämnande av information till media. Största delen av resultat består av två intervjuer med Göran Gunnarsson, presstalesman i Örebro län samt Eva Hallgren, nyhetschef på Sveriges Radio Örebro. Intervjuerna visar att samarbetet i alla fall i Örebro län är bra och att det verkar fungera som Cassel beskriver i sin bok. Vi avslutar rapporten med en diskussion kring våra frågeställningar och försöker besvara dem på bästa sätt. Den viktigaste slutsatsen vi dragit är att det är viktigt med någon form av utbildning till poliser om hur de skall bemöta media.</p>

<p>Detta fördjupningsarbete åskådliggör uttagningen av svenska civilpoliser för FN-tjänst. Ett av syftena var att ta reda på innebörden i uttagningskraven och varför de är utformade som de är. Dessutom belyser arbetet möjligheterna en svensk polis har att tjänstgöra utomlands och i viss mån vad civilpolisarbetet innebär, samt vilka skillnaderna är jämfört med nationell polistjänst. Arbetet är en kvalitativ studie och information har inhämtats från litteratur, Internet och muntliga källor. I resultatet tydliggörs processen inom FN vid uppförandet av en ny fredsfrämjande insats, den initiala behovsanalysen och hur detta slutligen leder fram till en kravprofil för den personal som ska rekryteras. Även Sveriges engagemang och organisation kring det svenska civilpolisarbetet belyses, samt hur ansökningsförfarandet och tillsättandet av tjänster går till. Slutligen behandlas det praktiska civilpolisarbetet vad gäller utbildning, arbetsuppgifter, löner och utrustning.</p>

<p>Municipal Real Estate Companies runs by a political boarder who makes decisions in large investments. In some cases the municipal counter have to take the decisions about big and expensive investments. A successful investment needs to be built on solid ground.</p><p>Media has lately focused on energy topics as a part of the environmental discussion and the real estate companies tries to use the new technology that the market has provided. Energy investments in new buildings are not longer a small part of the energy saving program. Long-term investment demands needs large knowledge and awareness about the energy topics that have recently grown in the municipal real estate companies. These topics need to be put on the agenda as soon as possible in building projects.</p><p>Investments in real estate’s are complex because the payback time is hard to foresee. The calculation in future costs are hard to predict and parts like inflation influences the investments in real estates. The awareness in the calculations in a municipal real estate company is important because the insecurity affects the outcome negatively. The calculated coasts are likely to be more exact further in a project because the expenses are more specified and there by more real. </p><p>The authors meaning with this essay is to investigate how municipal real estate companies handles the process of taking decisions and when energy topics are brought up on the agenda. Focus has been on the financial part of calculating coasts and income that aren’t real and there by hard to anticipate. Information has been collected by personal interviews and in some case complemented by email. The author’s general opinion in the essay is that the municipal real estate companies’ approach in the process of taking decisions is likely to be at the same manner. On the other hand the way of creating calculations divide the companies’ way of structure the basis to make good decisions by.</p>

<p>Denna uppsats avser att jämföra kursplanerna i historia för grundskolan i Sverige respektive Finland, med syftet att synliggöra eventuella likheter och skillnader. Uppsatsens syftar även till att undersöka hur begreppet historiemedvetande yttrar sig i de bägge kursplanerna. Undersökningen har utförts genom att de bägge kursplanerna har kategoriserats utifrån Sven Sødring Jensens fyra historieundervisningsteorier. För att göra det möjligt att tolka hur ett historiemedvetande yttrar sig i kursplanerna, har två frågeställningar hämtats från Halvdan Eikelands analysredskap och sedan applicerats på de fyra historieundervisningsteorierna. Analysen av undersökningen visar att det finns tydliga skillnader mellan de bägge kursplanerna. Den svenska kursplanen har kategoriserats som i huvudsak kategorial, medan den finska kursplanen i huvudsak har kategoriserats som klassisk. Begreppet historiemedvetande yttrar sig tydligast i den svenska kursplanen, men det finns också representerat i den finska kursplanen.</p>

<p>Jämförelse mellan partnering och traditionella byggprojekt, sett till kvalitet och ekonomi.</p>

<p>Större delen av vårt arbete baseras på en vecka då vår lägenhet blev ett gömställe för Sara, efter att släktingar som hotat henne till livet, ännu en gång hittat henne. Idag är begreppet hedersmord något de flesta känner till. Dock har vi svårt att i den svenska kulturen sammankoppla hedern med mord. I vad grundar sig hedersmord, beror det på religion, kultur eller gamla seder? Vad är bakgrunden till att män dödar kvinnor för att upprätthålla en familjs heder? Vi vill belysa detta ämne och påvisa konsekvenser som drabbar de utsatta. Med våra egna erfarenheter har vi också stått öga mot öga med den problematik som uppstår när man försöker finna hjälp för någon som är utsatt. Vi vill reda ut vilken hjälp som faktiskt finns att få, och jämföra den med den hjälp som i vårat fall Sara har fått. Motivet bakom hedersmord är att återupprätta en familjs eller en hel släkts förlorade heder, männens heder. Männens heder har ett tydligt samband med kvinnornas frigörelse, beteende och sexualitet. Detta handlar om tusenåriga traditioner och normer som är kulturellt betingade.</p>

<p>Syftet med denna rapport är att öka kunskapen och förståelsen kring bemötande och särskilt de svårigheter som kan uppstå i samband med möten med psykiskt störda personer. Vårt arbete bygger på litteraturstudier där vi tittat dels på litteratur som behandlar psykisk störning dels på litteratur som vi bedömt vara väsentligt när det gäller bemötande, dessa böcker behandlar etik och empati i bemötandet. I arbetet beskriver vi kort tre psykiska störningar, antisocial personlighetsstörning, borderline samt narcissistisk personlighetsstörning. Vidare beskriver vi olika teorier kring bemötande. I resultatet diskuterar vi kring svårigheterna i att konstatera om en individ lider av en psykisk störning eller inte. Fortsättningsvis resonerar vi kring styrkan i att ha ett bemötande som fungerar i de flesta situationer.</p>

<p>I rapporten behandlas de fysiska kraven till polisutbildningen. Bakgrunden till varför de ser ut som de gör idag samt syftet med dem. Syftet med denna rapport är att undersöka jämställdheten kring de fysiska testerna i antagningsförfarandet till polisutbildningen. Vi kommer att undersöka om det är nödvändigt med skilda fysiska krav för män och kvinnor i antagningsförfarandet samt för- och nackdelarna kring detta. I det regleringsbrev som säger vad polisens ska ägna budgetåret 2005 åt står det tydligt att polisen ska redovisa sina mål för vilka åtgärder som vidtagits för att åstadkomma ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. Vi frågar oss hur det stämmer överens med att ha skilda fysiska krav för män respektive kvinnor? Den arbetsgrupp som i början av 1990- talet fick till uppgift att omarbeta de dåvarande kraven till polisutbildningen kom fram till att de fysiska testerna till polisutbildningen inte skulle ses som annat än ett mått på allmänkondition hos de sökande. Testerna skulle även användas som ett grovt sållningsinstrument för att på ett snabbt och enkelt sätt gallra bort en stor mängd sökande. En rapport gjord av Bosöns idrottsinstitut användes som grund när de fysiska testerna samt kraven till dessa skulle bestämmas. Vi har även ur ett psykologiskt perspektiv behandlat frågeställningen om hur synen på män och kvinnor inom polisen påverkas av att ha skilda fysiska krav i antagningsförfarandet.</p>

<p>Inledningsvis beskriver jag bakgrunden till att jag valt detta område att skriva om, att försöka få kunskap om hur skillnader i kultur kan ge en ökad risk för kriminalitet, detta är också syftet och frågeställningen i rapporten. Den teori jag i huvudsak behandlar pekar på skillnader mellan grupp och individinriktade samhällen, och de problem det kan innebära att förflyttas mellan dessa kulturer. Holism och individualism beskrivs utifrån dess inverkan på individen, och utifrån individens ställning till det allmänna. Vidare berörs skillnader i rättssystem och skillnader i hur reaktioner mot avvikelser kan te sig. Konsekvenserna av resonemanget om holism/individualism förs vidare till en tanke kring hur ungdomar anammar normsystem, om det i samhället vedertagna systemet känns otillgängligt. Även invandrarungdomars syn på de svenska myndigheterna behandlas i korthet. Diskussionen i slutet av rapporten redovisar mina egna åsikter efter arbetet, där jag kommer fram till att kulturella skillnader förmodligen inte är utslagsgivande när det gäller kriminalitet bland invandrare, men att skillnaderna tillsammans med vissa andra faktorer troligtvis kan vara en del av en förklaring. Vidare tar jag upp min syn på vad man som polis kan göra åt problemet, utifrån det jag skrivit i rapporten. Slutsatsen blir då att inte mycket finns att göra åt de kulturella skillnaderna, eller de mekanismer som de kan styra, men att en del troligen kan göras åt de andra faktorer som kan göra invandraren kriminell. Detta blir enligt mig i stort samma åtgärder som gäller för att förebygga att vem som helst, oavsett kulturell bakgrund, begår brott.</p>