The collaborative thesis with the Swedish Geotechnical Institute (SGI) investigates seasonal PFAS contamination spreading near Örnsköldsvik airport, where AFFF was used during fire drills from 1993 to 2008. Data analysis of 11 PFAS concentrations from November 2022 to October 2023 utilized scatterplots and time series graphs. In ArcMap, concentrations were interpolated to predict spatial spreading across four seasons. Geologically, the area features an upper aquifer confined by a clay layer, potentially with a lower aquifer. High PFAS concentrations in the upper aquifer occur during spring and autumn, except for PFHxA and PFBA, peaking in winter. Contamination primarily extends towards Varmyrän, with unexpected spread towards Bromyrän and the northeast area to the fire drill site. Significant spatial changes occur from winter to spring, and certain short-chain PFAS behave similarly in time and space. Limited data for the lower aquifer allowed analysis only during summer and autumn, revealing major spatial changes concentrated in the north of the fire drill area. In both layers, PFOS, PFHxS, and PFHxA present the highest concentration. Various factors influence PFAS movement, including groundwater levels, soil types, and precipitation, with seasonal groundwater data lacking. PFOS and PFHxS move towards Varmyrän within approximately 30 days, with additional movement towards the airport. Percolation from the upper to the lower aquifer could take around six months, with data limitations for winter and spring in the lower aquifer. Kriging is sensitive to point quantity, and normalization complicates absolute value comparisons from interpolations. This study highlights the need for comprehensive data collection, alternative methodologies for studying PFAS seasonal changes, and improved data visualization techniques to enhance understanding of PFAS dynamics in the groundwater. / Samarbetet med Statens geotekniska institut (SGI) undersöker säsongsbunden PFAS-föroreningsspridning nära Örnsköldsviks flygplats, där AFFF användes under brandövningar från 1993 till 2008. Dataanalys av 11 PFAS-koncentrationer från november 2022 till oktober 2023 använde scattergraphs och tidsseriediagram. . I ArcMap interpolerades koncentrationer för att förutsäga rumslig spridning över fyra årstider. Geologiskt har området en övre akvifär som är begränsad av ett lerlager, potentiellt med en lägre akvifär. Höga PFAS-koncentrationer i den övre akvifären förekommer under våren och hösten, förutom PFHxA och PFBA, som toppar på vintern. Föroreningarna sträcker sig i första hand mot Varmyrän, med oväntad spridning mot Bromyrän och det nordöstra området till brandövningsplatsen. Betydande rumsliga förändringar sker från vinter till vår, och vissa kortkedjiga PFAS uppträder på liknande sätt i tid och rum. Begränsade data för den nedre akvifären möjliggjorde analys endast under sommaren och hösten, vilket avslöjade stora rumsliga förändringar koncentrerade till norra delen av brandövningsområdet. I båda skikten har PFOS, PFHxS och PFHxA den högsta koncentrationen. Olika faktorer påverkar PFAS-rörelsen, inklusive grundvattennivåer, jordtyper och nederbörd, med säsongsbetonade grundvattendata saknas. PFOS och PFHxS rör sig mot Varmyrän inom cirka 30 dagar, med ytterligare förflyttning mot flygplatsen. Perkolering från den övre till den nedre akvifären kan ta cirka sex månader, med databegränsningar för vinter och vår i den nedre akvifären. Kriging är känsligt för punktkvantitet, och normalisering komplicerar absolutvärdesjämförelser från interpolationer. Denna studie belyser behovet av omfattande datainsamling, alternativa metoder för att studera PFAS säsongsförändringar och förbättrade datavisualiseringstekniker för att öka förståelsen för PFAS-dynamiken i grundvattnet.