Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur personal på träffpunkter och dagverksamheter arbetar med delaktighet och gemenskap i dagliga aktiviteter för äldre med demenssjukdom. I studien undersöktes hur personal beskriver arbetet med delaktighet, vilka aspekter av den sociala miljön som kan främja respektive hindra gemenskap och motverka utanförskap, samt hur dementism framträder för äldre med demenssjukdom enligt personal på träffpunkter och dagverksamheter. Metod: I studien användes kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Empirin analyserades med tematisk analys. Fyra intervjuer genomfördes varav en parintervju. Studiens intervjupersoner var kvinnor. Tre intervjupersoner arbetade som undersköterskor, en arbetade som aktiveringspedagog och en arbetade som aktivitetspedagog. Resultat: Studiens huvudsakliga resultat var att personal på träffpunkter och dagverksamheter arbetar med frivillighet i deltagande av aktiviteter, men att fri vilja kan begränsas av personal. Det framkom att kommunikationsanpassning är väsentligt i delaktighetsarbetet. Delaktighet i gemenskap och att integreras i sociala sammanhang ger positiva effekter för äldre med demenssjukdom då de får chans att komma ut, bryta isolering och aktiveras. Aktiviteter med andra människor genom exempelvis musik och måltider genererar positiva resultat för äldre med demenssjukdom. Studien påvisar att dementism kan framträda på olika sätt inom och utanför verksamheter som arbetar med äldre som har demenssjukdom. Dementism framträder bland kognitivt friska utanför verksamheter, bland gäster på träffpunkter och bland personal

Andelen äldre personer > 65 år ökar, vilket leder till att fler lever i hög ålder - som i sin tur innebär en ökad risk för att drabbas av sjukdomar och funktionsnedsättningar. Det kan medföra för den äldre en förändrad livssituation med begränsningar som följd av nedsatt fysisk, psykisk och social hälsa. Litteraturstudiens syfte är att beskriva vilka effekter intervention med djur har i omvårdnad hos äldre personer med demenssjukdomar eller kognitiva funktionsnedsättningar. Metod: En litteraturöversikt gjordes och elva kvantitativa artiklar granskades och strukturerades med hjälp av Fribergs metod för litteraturöversikt. Resultatet visar att djurintervention i studier har påverkat de äldre inom ett par områden, som presenteras utifrån sex kategorier: Olika beteendeförändringar, förändrad psykisk och kognitiv funktion över tid, variation i aktivitet, inverkan på Allmän Daglig Livsföring (ADL), förändring av livskvalitet och oklar effekt på sömnmönster. Slutsats: Studier visade att djurintervention har positiva effekter som minskad aggressivitet, depression och ökad livskvalitet hos äldre med diagnostiserad demens eller kognitiva funktionsnedsättningar. Dessa positiva effekter bör uppmärksammas i större utsträckning, eftersom djurintervention kan bidra till att omvårdnadens kvalitet förbättras.