No description available.

Bakgrund: Många faktorer påverkar om en individ utvecklar en ätstörning och ofta har individen fler än en ätstörning under sjukdomstiden. Ätstörningen kontrollerar individen och förvränger tankar och uppfattningen om sig själv. Vården är präglad av okunskap inom området vilket orsakar fördomar mot drabbade individer. Dock tillfrisknar 70-80 % från sin ätstörning.   Syfte: Syftet var att undersöka hur kvinnor och män upplevde sin ätstörning och hur livet formades av den.   Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats, baserad på fem självbiografier. Självbiografierna analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys.     Resultat: Fem huvudkategorier och tolv subkategorier framkom under innehållsanalysen. Huvudkategorierna var: krav, kontroll, känslor, tankar och vårdrelation. Det var tydligt att självuppfattningen och kraven på sig själv hade en stor roll under sjukdomstiden. Vardagen kontrollerades av inarbetade mönster och många känslor och tankar kom till uttryck som påverkade individen både positivt och negativt. Tillfrisknandet var en lång process och det krävdes mycket kraft från individen själv med stöd från vården för att bli frisk. Slutsatser: Ätstörning är en mångsidig sjukdom som påverkar den psykiska och fysiska hälsan. Det är svårt att upprätthålla en fungerande vardag. Mer kunskap behövs inom området för att öka förståelsen för sjukdomen och skapa ett bättre bemötande inom vården.

<p>Ätstörningar som Anorexia Nervosa och Bulimia Nervosa</p><p>präglas av en rädsla för att gå upp i vikt. Något som är mycket</p><p>centralt hos dessa patienter är hur de ser på sig själva. Syftet</p><p>med föreliggande litteraturstudie var att belysa fenomenet</p><p>ätstörningar ur ett bio-psyko-socialt perspektiv. Metoden som</p><p>användes var en litteraturstudie där 16 artiklar sammanställdes</p><p>till ett resultat. Resultatet visar att pojkar och flickor med</p><p>ätstörning har en nedvärderande självsyn och en självbild som</p><p>påverkas av relationer till både föräldrar och vänner. De med</p><p>ätstörningar påverkas också av samhälleliga och mediala ideal,</p><p>som kan vara mycket svåra att handskas med. Förvrängd</p><p>kroppsbild och sämre självförtroende kan leda till ett missnöje</p><p>med kroppen som kan ses, som en tydlig prediktor för att</p><p>utveckla en ätstörning. För att komma åt</p><p>ätstörningsproblematiken behövs riktlinjer inom den allmänna</p><p>hälso- och sjukvården för att öka kännedom om psykiska och</p><p>fysiska tecken vid ätstörning.</p>

Ätstörningar som Anorexia Nervosa och Bulimia Nervosa präglas av en rädsla för att gå upp i vikt. Något som är mycket centralt hos dessa patienter är hur de ser på sig själva. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa fenomenet ätstörningar ur ett bio-psyko-socialt perspektiv. Metoden som användes var en litteraturstudie där 16 artiklar sammanställdes till ett resultat. Resultatet visar att pojkar och flickor med ätstörning har en nedvärderande självsyn och en självbild som påverkas av relationer till både föräldrar och vänner. De med ätstörningar påverkas också av samhälleliga och mediala ideal, som kan vara mycket svåra att handskas med. Förvrängd kroppsbild och sämre självförtroende kan leda till ett missnöje med kroppen som kan ses, som en tydlig prediktor för att utveckla en ätstörning. För att komma åt ätstörningsproblematiken behövs riktlinjer inom den allmänna hälso- och sjukvården för att öka kännedom om psykiska och fysiska tecken vid ätstörning.

No description available.

Sammanfattning Denna studie, baserad på enkätdata från det nationella kvalitetsregistret RIKSÄT, insamlad mellan 2003-2010, undersökte betydelsen av vikt vid ätstörningsbehandling för svenska kvinnor. Viktgrupper inom diagnoserna anorexi, bulimi, ätstörning utan närmare specifikation samt hetsätningsstörning jämfördes avseende behandlingsutfall. Utfallsmåtten var kvarvarande symtom efter avslutad behandling i form av Hetsätning och kompensatoriska beteenden och Ångest kring mat och vikt, Tillfredsställelse med behandlingskontakt, samt Förändringar i global funktionsförmåga (GAF). Resultatet indikerar samband inom diagnosen anorexi. Underviktiga vid behandlingsslut var mindre nöjda med behandlingskontakten än de med hälsosam vikt och de som förblivit underviktiga var mindre nöjda än de som gått från undervikt till hälsosam vikt. Då området för studien är relativt outforskat föreslår författarna vidare forskning kring betydelsen av vikt i ätstörningsbehandling.    Nyckelord: Ätstörning, Vikt, RIKSÄT             Jonna Juniwik och Elizabeth Torkelsson Examensuppsats i psykologi, 30 hp Handledare: Katja Boersma, Örebro universitet Vårterminen 2011 / Abstract   This prospective study, based on survey data from RIKSÄT collected 2003-2010, examined the importance of weight in eating disorder treatment for Swedish women. Weight groups in the diagnoses of Anorexia, Bulimia, Eating Disorders Not Otherwise Specified and Binge Eating respectively were compared on different treatment outcomes. The outcome measurements were Residual symptoms after treatment, Satisfaction with treatment contact, and Changes in global assessment of functioning. The results indicate a relationship between weight and treatment outcome in the diagnosis of Anorexia and Eating Disorders Not Otherwise Specified. This area of research is to date relatively uncovered by research, which is why the authors suggest further research on the importance of weight in the treatment of eating disorders.Keywords: Eating Disorders, Overweight, Obesity, RIKSÄT   1Psychologist Programme, Master’s thesis. Supervisor: Katja Boersma

Gregory. P. Stone writes in ”Apperance and the self, Dress and identity” published in Arnold. M. Rose anthology Human Behavior and Social Processes; an Interactionist Approach. (New York: Houghton Mifflin 1962) P. 94  ”To situate the person as a social object is to bring him together with other objects so         situated, and, at the same time to set him apart from still other objects. Identity is            intrinsically associated with all the social joinings and departures of social life. To have an identity is to join with some and depart from others, to enter and leave social relations at once.” This quote became the starting point for my thesis, together with my own experiences of the situation in the changing room. How identity gets constructed out from the   parallels and/or distinctions one do to other bodies. How the will to transform the body to something else can drive a person to the extreme. An obsession for training or an eating disorder can become tools for this transformation. But it´s still a taboo for men to talk about their weaknesses, therefore my work strives to open up the discussion about the male body. The physical work connected to the essay aims to create jewelry as tools for communicating the suppressed emotions associated to an eating-dissorder, and lift the shame from the person exposed to the illness. The objects materialized based on the result from several interviews and the stories that the persons shared with me.

BackgroundFloorball is Sweden's third largest sport and in elite floorball eating disorders have increasingly been noted. This may partly depend on the attitudes and demands of coaches. Studies indicate that elite coaches lack the knowledge to manage an eating disorder. ObjectiveTo explore elite floorball coaches experience of eating disorders and what support they feel they need to help the players. MethodSemi-structured interviews were conducted with five elite floorball coaches. The recruitment was conducted by the research coordinator at Swedish Floorball Research and Development Center and the development unit at the Swedish Floorball Federation. The interviews were transcribed and analyzed using qualitative content analysis. ResultsThe informants agreed that eating disorders was perceived as a problem in either their own, former or others teams and that the disease was difficult to identify. There were divided opinions among the coaches about the importance of body weight for the individual player. The coaches felt that it was everyone's responsibility to report a suspected eating disorder. None of the coaches had specific education in the management of eating disorders. All acted on what they believed was the correct approach, creating a great uncertainty. The most difficult part when confronting a player was the players' negative reactions. The coaches experienced guilt after a late discovery. The coaches expressed a desire for a comprehensive material to deal with eating disorders, a clarity from the federation about their position in the issue of eating disorders. ConclusionElite floorball coaches express somehow an uncertainty regarding the identification and confrontation of distorted eating behavior. The trainers requested a comprehensive material with clear advice from the federation was requested. This study may form the background for future deep going studies on eating disorders in elite floorball. The data can be used to develop goal oriented actions to design an eating disorder policy.

Syften med studien var att undersöka hur vårdgivare definierar en ätstörning, hur de anser ortorexi skilja sig från andra ätstörningar, vilka faktorer de anser kan leda till ortorexi och vilka behandlingsmetoder som används för ortorexi. Studien gjordes med en kvalitativ metod på fem vårdgivare från olika behandlingscenter. En intervjuguide baserad på Theory of Planned Behavior (Ajzen, 2005) och Self-Determination Theory (Deci &amp; Ryan, 1985) användes. Resultatet visade att ortorektiker har tvångsmässiga tankar att äta rätt och ren kost och att det finns flera underliggande faktorer till att en individ drabbas av ortorexi som tillexempel låg självkänsla, tidigare psykiska trauman eller omgivningen. Behandlingen anpassas till den enskilda individen med flera olika behandlingsmetoder och sker antingen individuellt eller i grupp. Idag behövs mer forskning för att ortorexi ska bli diagnostiserad.

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan anknytningsstil och ätstört matbeteende. Denna studie presenterar ätstört matbeteende som ett kontinuum där studien sträcker sig från en otvungen inställning till mat till en klinisk ätstörningsdiagnos. I mitten av kontinuet ligger mildare former av ätstört matbeteende. Målet med denna studie var att undersöka om olika anknytningsstilar varierar systematiskt på det ätstörda matbeteende kontinuet. Data hämtades från ett självadministrerat frågeformulär som besvarades av 111 deltagare mellan 13 och 57 år gamla. Deltagarna rekryterades från ätstörnings föreningar och studenter och lärare från gymnasieskolor. Resultatet visar att det fanns ett samband mellan otrygg anknytningsstil och ätstört matbeteende. Speciellt visade det sig att det fanns ett starkt samband mellan den ängsliga anknytningsstilen bifallsbehov och ätstört mat beteende. / The purpose of this study was to examine the connection between attachment and disordered eating behavior. This study presents disordered eating behavior as a continuum, ranging from unstrained eating behaviors at one end of the continuum, clinical eating disorder at the other end of the continuum, and milder forms of disordered eating at intermediate points. The aim was to examine if individual attachment styles vary systematically along the disordered eating continuum. Data were collected from a self-administered questionnaire, from - 111 participants in ages between 13 – 57 years. The participants were recruited from forum for individuals who have or have had eating disorders, as well as among individuals from upper secondary school, both students and teachers. The results showed a systematic association between insecure attachments and disordered eating behaviors. They further revealed a positive association between relational insecurity and need for continuous confirmation, as a specific component of insecure attachment and eating disordered behavior.