Bakgrund: Benigna gynekologiska åkommor är något som påverkar kvinnors hälsa och livskvalitet. Hysterektomi är den andra vanligaste operationen inom gynekologin och kvinnor som är drabbade av benigna gynekologiska åkommor kan genomgå en hysterektomi som behandling. Livskvaliteten påverkas även av att genomgå en hysterektomi. Syfte: Att beskriva livskvaliteten efter genomgången hysterektomi för kvinnor som drabbats av benigna gynekologiska åkommor. Metod: En litteraturöversikt baserad på 14 artiklar har utförts. Artiklarna är publicerade mellan 2000-2016 och är från olika länder. Sökningar har gjorts i databaserna PubMed, Cinahl, Web of Science och psykINFO. Resultat: Resultatet presenteras i sju kategorier där undertexten handlar om kvinnors livskvalitet efter hysterektomi. Kategorierna presenterar livskvalitetens olika aspekter och om förbättring eller försämring i symtom kan ses. Kategorierna är: smärta och blödning kan kvarstå, för tidig menopaus inträder, det sexuella samlivet, förlust av fertilitet, faktorer som kan påverka livskvaliteten relaterat till total hysterektomi, psykiska upplevelser av att ha genomgått en hysterektomi och informationsbehov. Slutsats: Livskvaliteten förbättras för de allra flesta kvinnor efter genomgången hysterektomi. Vissa symtom kan kvarstå, även om de blir förbättrade. / Background: Benign gynecologic condition are something that affects women's health and quality of life. Hysterectomy is the second most common surgery in gynecology and women who suffer from benign condition may undergo a hysterectomy as treatment. The quality of life is also affected by undergoing a hysterectomy. Aim: To describe the quality of life after a hysterectomy for women who suffers from benign gynecologic condition. Method: A literature review based on 14 articles have been performed. The articles are published between 2000-2016 and are from different countries. Searches have been made in the databases PubMed, CINAHL, Web of Science and psykINFO. Results: The result are presented in seven categories and the sub-texts describes women's quality of life after hysterectomy. The results present quality of life in different aspects, and if the symptoms gets worse or improves. The categories are: early menopaus, the sexual life, loss of infertility, factors that affects the quality of life related to total hysterectomy, psychological experience of undergoing hysterectomy and information needs. Conclusion: Quality of life were improved for most women after the hysterectomy. Some symptoms may persist, although the most were improved.

SAMMANFATTNING  Syfte Syftet med denna studie var att undersöka anledningen till att vissa familjer väljer att söka akutsjukvård till sina barn istället för att vända sig till andra vårdinstanser.  Metod En enkät utformades för studien. Enkäten delades ut till familjer som sökte för icke akuta åkommor på en barnakutmottagning i Uppsala län. Studien pågick under en tolvdagarsperiod och avslutades när 80 familjer besvarat enkäten. Frågorna bearbetades med hjälp av beskrivande statistik samt chi2-test.  Resultat Den huvudsakliga anledningen till att man valde att söka på barnakutmottagningen var att man telefonledes blivit hänvisad av annan vårdinstans (73,8%). Av de familjer som varit i kontakt med annan vårdinstans hade 70% hänvisats via sjukvårdsrådgivningen/1177.De vanligaste åkommorna som det söktes för var andningsbesvär, luftvägsinfektioner och bukbesvär. Någon skillnad i sökmönster beroende på demografiska faktorer kunde inte urskiljas.  Slutsats Studien visade att anledningen till att familjer sökte akutsjukvård för icke akuta åkommor i mycket stor grad berodde på att man hänvisats till barnakutmottagningen av annan vårdinstans. Det är således inte familjernas intention att söka akut i första hand utan systemets utformning som styr familjerna till barnakutmottagningen. / ABSTRACT  Aim The aim was to evaluate why families visited the pediatric emergency department with non-acute conditions instead of seeking other healthcare providers.  Method A questionnaire was constructed and distributed to families that visited a pediatric emergency department in Uppsala county. The study was terminated after twelve days. 80 families were included. The results were evaluated with descriptive statistics as well as Chi2-test.  Results The most common reason (73,8%) for visiting the pediatric emergency department was that the families had been instructed by phone to do so by another health care provider. Of the families that had been referred by another health care provider 70% had been referred by the ”Sjukvårdsrådgiving/1177”. The most common reasons for the visit were troubles with breathing, upper air way infection and abdominal problems. There were no discernable differences in the visiting patterns due to demographic differences.  Conclusion The study shows that the reason that families visited the pediatric emergency department for for non-acute conditions to a large degree was that they had been recommended to do so by another health care provider. It is thus not the families own intention to primarily visit the pediatric emergency department but the health care system channels them there.

Syftet var att utreda omvårdnadspersonalens attityd gentemot patienter med ett drogmissbruk och att fastställa demografiska faktorer som kan påverka denna attityd. En litteraturstudie gjordes, där relevant vetenskaplig litteratur insamlades, analyserades och bearbetades. Materialet som användes i denna process var elva vetenskapliga artiklar, som samtliga beskrev resultatet av en genomförd studie. Samtliga artiklar granskades för sin vetenskaplighet enligt kriterier för evidensbaserad omvårdnad. Det finns en allmänt negativ attityd bland omvårdnadspersonal gentemot patienter med drogmissbruk. De demografiska faktorerna: utbildning, yrkeskategori och erfarenhet, har en statistiskt säkerställd påverkan på attityden och de påverkar den i positiv eller i negativ riktning. / The purpose was to examine the attitudes of nursing staff towards drugabusing patients. A literature review was made where relevant literature was collected, analysed and arranged to get a result out of the data. The material which was used in this proces was eleven scientific articles. These articles were reviewed for their scientific level, according to criterions from evidence based nursing. There is a general negative attitude among nursing staff towards drugabusing patients. The demografic elements: education, working category and experience, has an influence on the attitude, in either a positive or a negative direction.