Genomsnittssvensken har börjat dricka mer buteljerat vatten. Detta går att se på försäljningen som har ökat kraftigt under de senaste tio åren. Denna studie undersöker om det finns konsumenter som tänker på återanvändbarheten av flaskan när de står och väljer bland flaskorna på butikshyllan. Uppsatsen avser även att kunna ge en tydligare bild av hur vattenflaskors olika egenskaper påverkar återanvändbarheten av vattenflaskor och vilka behov som blir tillfredsställda genom att återanvända vattenflaskor. Författarna använder teorier om behov, konsumentsegmentering, flaskornas egenskaper och miljöaspekter för att ta fram en egen modell. Modellen används för att analysera alla data som insamlats under studien och på så vis besvaras uppsatsens forskningsfråga. Undersökningens data har samlats in genom en enkätundersökning och semistrukturerade intervjuer. Det framkommer i undersökningen att den valda urvalsgruppen, Uppsalastudenter,återanvänder vattenflaskor för att det är bekvämt och praktiskt, men det verkar även finnas miljöaspekter som påverkar studenternas beteende. Tjockleken på plasten och flaskans form verkar vara de egenskaper som påverkar återanvändbarheten av en vattenflaska mest av de egenskaper som undersöks i studien. Slutligen verkar det existera minst ett segment av Uppsalastudenter som tänker på vattenflaskans återanvändbarhet vid köpbeslut av buteljerat vatten.

Syftet med studien är att redogöra för vinsten och möjligheten till utveckling av generaliserade och återanvändbara produktkatalogssystem inom tillverkningsindustrin. Avsikten till upprättande av denna typ av system är huvudsakligen att motverka redundans och kostnader som kan förknippas med framtagning av enskilda och fallspecifika katalogsystem.I inledningen av studien formulerades en systemöversikt med beskrivning av de fyra identifierade artefakterna/delsystemen databas, datainsättning, produktsökning och presentation samt slutligen konfiguration. Genom tillämpning av forskningsprocessen Design and Creation togs en pilotlösning därefter fram via iterativ utveckling och utvärdering av respektive delsystem. Utvärderingarna som utfördes utgjordes huvudsakligen av följande tre metoder: testfall kopplade till databas- och datainsättningssystemen, systematiska observationer av befintliga produktkatalogssystem för jämförelse med delsystemet produktsökning och presentation samt slutligen en användarundersökning i enkätformat riktad till tänkbara systemägare för enskild utvärdering av samtliga delsystem. Studiens forskningsbidrag och underlag kan användas som bevis i inspirationssyfte till utveckling och återanvändning av denna typ av system samt till forskning och utveckling av liknande system inom andra möjliga företagsområden som kan tänkas dra nytta av generaliseringens positiva följdeffekter. / The overall objective of this study is to outline possibilities and gains derived through the development of generalized and reusable product catalogue systems. The purpose of establishing such systems is offsetting redundancy and costs associated with the development of individual and case-specific catalogue systems.In the initial work of the study, a system overview, with descriptions of the four identified artefacts/subsystems database, data insertion, product search, and presentation, as well as configuration, was formulated. Through a process of iterative development and evaluation, with the application of the research method Design and Creation, a pilot solution was then developed.The evaluations conducted on the subsystems of the pilot solution consisted of the following three methods: test cases linked to the database and data insertion subsystems, assessment of the search and presentation subsystems through comparisons with systematic observations of already existing established systems and finally, user studies in questionnaire format sent out to possible future system owners for additional evaluation of each subsystem.The contribution of this study can be viewed as a demonstration of generalization. It can be used for inspiration in the development and reuse of this type of system, as well as for further research and development of similar systems within other potential business/industry areas that can benefit from generalization.

Syftet med detta arbete var att undersöka möjligheterna att använda högnivåspråket Swift utanför iOS i webbläsaren och i Android. Detta för att minska mängden kod som skrivs och därmed minska utvecklingstiden för att skapa applikationer för iOS, webbläsaren samt Android. För att hitta lämpliga verktyg som löser frågeställningen har en undersökning av tidigare arbeten och metoder gjorts. Resultatet från undersökningen ledde till användningen av ramverket Tokamak tillsammans med WebAssembly för att återanvända Swift i webbläsaren och verktyget SwiftKotlin för att återanvända Swift i Android. En applikation med designmönstret Model-View-ViewModel (MVVM) skapades i avsikt att testa återanvändbarheten. Resultatet visade att Tokamak tillsammans med WebAssembly möjliggör återanvändning av ursprungliga koden för iOS-applikationen komplett förutom plattformsspecifika funktioner som lokalt sparande och nätverksanrop. SwiftKotlin möjliggör återanvändning av modellklassen i applikationen med små justeringar, medan vymodell och vyklasserna behöver skrivas manuellt. / The purpose of this work was to study the possibilities of using the high-level language Swift outside of iOS in the browser and on Android. This is to reduce the amount of code written thus reducing development time to create applications for iOS, browser, and Android. To find suitable tools to solve the problem, a study on previous works and methods has been made. The results of the study led to the use of the framework Tokamak together with WebAssembly to reuse Swift in the browser and the tool SwiftKotlin to reuse Swift on Android. An application using the Model-View-ViewModel (MVVM) design pattern was created with the intention of testing reusability. The results showed that Tokamak with WebAssembly made it possible to use all the code from the original iOS application except platform-specific functions such as local saving and network calls. SwiftKotlin made it possible to reuse the model class with some small adjustments while the viewmodel and view classes must be manually written.