Rättsväsendets kapacitet till att rehabilitera kriminella har länge varit ett omdiskuterat ämne, med en betydande del forskning som har kritiserat fängelseverksamhetens utformning och möjlighet till att uppfylla en sådan effekt. I Sverige baseras allt rehabiliterande arbete inom Kriminalvården på en klientunik verkställighetsplan [VSP]. Verktyget innefattar klientens initiala risk- och behovsbedömning, efterföljande rehabiliterande åtgärder samt en dokumentation över processen och eventuella förändringar i den. Trots VSP centralitet för Kriminalvårdens återfallsförebyggande uppdrag är den tidigare forskningen om den begränsad. Således ämnar denna studie till att undersöka kriminalvårdsanställdas upplevelser av arbetet med VSP, samt deras erfarenheter av faktorer som kan påverka tillämpningen. Därigenom avser studien att bistå med fördjupad kunskap om dess tillämpning och aspekter för eventuell vidareutveckling. För detta ändamål utfördes semistrukturerade intervjuer med kriminalvårdsanställda. Materialet transkriberades sedan i enlighet med Jeffersons system för transkribering och avslutningsvis analyserades genom en tematisk analys. Resultatet fann att anställda upplevde att verktygets struktur bidrog till ett förtroende för utförande av VSP. Kriminalvårdsanställda problematiserade även VSP genom deras erfarenhet av omständigheter som påverkar dess utförande; så som skild kunskapsnivå, resurstillgång, klientens motivation till förändring samt kriminalvårdarens professionella insikt och expertis. Med anledning av detta resultat bör således vidare forskning ämna att undersöka omfattningen av de faktorer som utgör ett hinder för implementeringen av VSP, samt tillförlitlighet av det underliggande risk- och behovsbedömnings instrumentet då korrekt identifikation av dessa krävs för effektiv och pålitlig behandling. / The judiciary's capability to rehabilitate criminals is a subject of discourse, with some research criticizing both the structure and the overall possibility of reform in a prison setting. Rehabilitation in the Swedish correctional services employ a per client individualized plan of treatment [VSP]. This plan contains an initial risk and need assessment, planned programs and documentation over the procedure and its potential changes. However, despite VSP's centrality for the Swedish correctional services, research about its effects is limited. Therefore, this study aims to examine the experiences that Swedish correctional service employees have of VSP, and their perception of potential factors that may affect its implementation. In doing so the study seeks to develop the understanding of VSP and to identify areas of development. In pursuit of this aim, semi-structured interviews with employees of the Swedish correctional service were utilized. The material was then transcribed in accordance with Jefferson's transcription system and finally analyzed through a thematic analysis. The study found that employees spoke of an organizational support and structure that inspired faith in VSP. Utilization of VSP was affected due to lacking resource allocation, differences in practitioner knowledge and expertise, and the client level of motivation. In lieu of these results further research should seek to examine the prevalence of these factors, as well as the validity of the underlying risk-need evaluation instrument as correct identification of these factors are required for reliable treatment.