<p>I den här uppsatsen testas om importen av nya vita fisksorter som tog fart vid millennieskiftet har påverkat efterfrågan på den svenska torsken. Med hjälp av two-stages least squares skattas efterfrågan för torsk samt en omvänd korspriselasticitet för torsk och de två vita fisksorterna Hoki och Alaska Pollock. Resultaten tyder på att efterfrågan på torsk har ökat och att konsumenterna inte uppfattar Alaska Pollock och Hoki som substitut till torsk.</p>

I den här uppsatsen testas om importen av nya vita fisksorter som tog fart vid millennieskiftet har påverkat efterfrågan på den svenska torsken. Med hjälp av two-stages least squares skattas efterfrågan för torsk samt en omvänd korspriselasticitet för torsk och de två vita fisksorterna Hoki och Alaska Pollock. Resultaten tyder på att efterfrågan på torsk har ökat och att konsumenterna inte uppfattar Alaska Pollock och Hoki som substitut till torsk.

<p>I uppsatsen undersöks hur Svenska Kommunalarbetarförbundets strejk våren år 2003 påverkade uttaget av tillfällig föräldrapenning för vård av barn (VAB). Min hypotes är att denna strejk leder till ett överutnyttjande av förmånen. Uttaget av VAB jämförs mellan de kommuner där dagbarnvårdare och barnskötare gick ut i strejk och de kommuner där detta inte hände. Genom att använda en difference-in-difference metod som kontrollerar för kommunspecifika och tidsspecifika faktorer finner jag att det totala uttaget av VAB signifikant minskar i de strejkdrabbade kommunerna. Under vissa antaganden kan man dock visa på en signifikant ökning i överutnyttjandet av VAB-förmånen.</p>

I uppsatsen undersöks hur Svenska Kommunalarbetarförbundets strejk våren år 2003 påverkade uttaget av tillfällig föräldrapenning för vård av barn (VAB). Min hypotes är att denna strejk leder till ett överutnyttjande av förmånen. Uttaget av VAB jämförs mellan de kommuner där dagbarnvårdare och barnskötare gick ut i strejk och de kommuner där detta inte hände. Genom att använda en difference-in-difference metod som kontrollerar för kommunspecifika och tidsspecifika faktorer finner jag att det totala uttaget av VAB signifikant minskar i de strejkdrabbade kommunerna. Under vissa antaganden kan man dock visa på en signifikant ökning i överutnyttjandet av VAB-förmånen.

Syftet med detta arbete var att utreda varför ångledningen ÅM17 ledning(756-21101-3) flyttat på sig och med detta få fram en dokumentation av nuläget, en uppdaterad beräkningsmodell och en utförd dimensioneringskontroll. Vid eventuell identifiering av problemområden skulle även rekommenderade förbättringsförslag tas fram. Utredningen av ångledningen gjordes först med manuella beräkningar av kondensatmängden, termiska expansionen, reaktionskrafter på stöd och stödavstånd. Sedan utfördes dokumentation av ångledningen med fotografering och mätningar. Sist så användes beräkningsmjukvaran ROHR2 för att modellera den befintliga isometriritningen och med hjälp utav tidigare resultat av dokumentation även modeller utav kritiska områden på den befintliga ångledningen. Resultatet av dessa beräkningar och modelleringar var att stödkrafterna i fjäderupphängningarna i de manuella beräkningarna samt ROHR2 var över de tillåtna stödkrafterna. Sedan visade även resultatet i dokumentationen och mätningen att det skiljde sig mellan den befintliga ångledningen och isometriritningen på vissa områden. Sist så visade resultatet av ROHR2 beräkningarna att böjarna vid stöd 16 var överutnyttjade med en överutnyttjning av 104,4 % i modellen av isometriritningen. Slutsatsen av detta arbete var att fyra problemområden på ångledningen identifierades och följande rekommenderade åtgärder togs fram. ● Flytta det axiala stoppet från stöd 8 till stöd 9 för att den ska vara närmare där den termiska expansionen utgår ifrån, horisontellt spel på 10 mm negativt x-led och 14 mm positivt x-led ● Kapa ner längden innan vertikalen för att åtgärda hur mycket den sticker ut med ● Åtgärda det felplacerade axialstoppet vid stöd 13 ● Lägg till en schimsning vid stöd 16