Giela dárbbaša juohke oktavuođas servodagas. Giela oččodeapmi lea proseassa ja dan jurdagajelgii giella oččodeapmi álgá eaŋkilis dásis, sániiguin, gitta cealkagiid dássái mat sáhttet leathui kompleaksat. Mun lean dán dutkamušas analyseren gielalaš ja struktuvrralaš iešvuođaidnjealji čáppagirjjálašvuođa girjjiin, Duommá lávggoda, Oađe dál njálgát Alfons Åberg, RonjáRievvárnieida ja Varra mii lea golgan. Mun lean maid geahččalan gávnnahit got daidiešvuođaid jelgii sáhtašii kategoriseret teavsttaid kompleksiteahta. Dutkamuš čájeha ahte dainnjealji girjjiin leat sierra gielalaš dovdomearkkat, nugo omd. nomengihpu sturrodat cealkagis.Mánágirjjiin leat eaŋkilis nomengihput ja rávesolbmogirjjis leat kompleaksa nomengihput masleat sihke ovda- ja maŋŋemerrosat / Språk behövs i alla sammanhang i samhället. Att lära sig ett språk är en process och enligtden tanken så sker språkinlärning från enkel ordnivå till satsnivå, där satserna kan vara mycketkomplexa. Jag har i min uppsats analyserat språket och strukturen i fyra skönlitterära böcker:Tomas badar, God natt Alfons Åberg, Ronja Rövardotter och Det blod som spillts. Jag har ävenförsökt utröna hur man med hjälp av språkliga företeelser kan kategorisera texternaskomplexitet. Analysen visar att dessa fyra böcker har olika språkliga kännetecken, som t.ex.nomenfrasernas storlek i satserna. Barnböcker har enkla nomenfraser och vuxenböcker harkomplexa nomenfraser som har både för- och efterbestämmelser.