Syftet med uppsatsen var att undersöka hur bemötandet och tillgängligheten i den fysiska miljön på caféer upplevs av rullstolsburna cafébesökare och caféägare i Örebro 2006, samt undersöka vad respektive grupp vet om handlingsplanen "från patient till medborgare". Datainsamlingen gjordes genom intervjuer med tre rullstolsburna cafébesökare samt sex caféägare som delades upp i två grupper, grupp 1 med fysiska hinder vid entrén och grupp 2 utan hinder vid entrén. Resultatet av studien visade att de rullstolsburna cafébesökarna tyckte oftast att cafémiljön ger ett gott bemötande men att utbudet av fysiskt tillgängliga caféer var dåligt. Samtliga caféägare upplevde att de gav ett gott bemötande men upplevelsen av den fysiska tillgängligheten varierade. Samtliga rullstolsburna cafébesökare var insatta i handlingsplanen "från patient till medborgare", ingen av caféägarna var insatta i den.

Sammanfattning: Arbetsterapeuter vägleder människor som har fått en skada eller sjukdomsom påverkar deras utförande av vardagliga aktiviteter. Den interprofessionellakommunikationen (IPK) är av betydelse för att ett team ska kunna arbeta klientcentrerat ochge en god vård. I ett teamarbete är det viktigt att alla professioner samarbetar och har kunskapom varandras roller. Interprofessionell utbildning ger möjligheter till att utveckla en positivbild av andra professioner vilket ökar teameffektiviteten. Förutsättningar för ett bra samarbetemellan professioner är förståelse för sin egen och andras roller, kunskap, ömsesidig respektoch förmåga att kommunicera med andra. Syftet med denna studie är att beskrivayrkesverksamma arbetsterapeuters upplevelser av IPK i yrkeslivet och under utbildningen.Detta är en intervjustudie där 11 arbetsterapeuter deltog. Materialet har analyserats med enkvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom de 3 domänerna ”Rollförståelse”,”Teamarbete” och ”Utbildning” som beskriver de intervjuade arbetsterapeuternas upplevelserom IPK. En bra förståelse för sin egen och andras roller behövs för att ha en bra IPK samt attdet finns en bra samverkan mellan professionerna. I ett teamarbete krävs det att alla strävar åtsamma håll och det finns både för- och nackdelar med teamarbete. Utbildning är viktigt för attkunna få kunskap om IPK, dels under utbildningstiden till arbetsterapeut ochkompetensutveckling för yrkesverksamma. Slutsatsen är att IPK är en självklar och naturligdel i arbetsterapeuternas arbete. Det finns många fördelar för både personal och patienter medIPK. Det är viktigt att andra teammedlemmar förstår vad en arbetsterapeut gör så missförståndkan undvikas. Många nyexaminerade som kommer ut i arbetslivet är inte förberedda på IPK,vilket kan förbättras genom att ge arbetsterapeutstudenter en bra början med att finna sin rolloch känna sig trygg i den samt få erfarenhet om IPK.

Denna kandidatuppsats handlar om Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) och dess tillämpning inom hjälpmedelsområdet för vuxna individer. ICF är en beskrivande samling av begreppen hälsa och funktion i ett klassifikationssystem som har utvecklats av världshälsoorganisationen (WHO). Arbetsterapi syftar till att främja hälsa och att förbättra individens förmåga att utföra aktivitet. En viktig arbetsuppgift för arbetsterapeuten är att förskriva hjälpmedel. Syftet med denna studie var att beskriva kunskapsläget gällande tillämpningen av ICF inom hjälpmedelsområdet. För att precisera syftet utformades frågeställningar utifrån ämnet. Metoden var en systematisk litteraturöversikt. Inkluderade vetenskapliga artiklar var både empiriska studier av kvantitativ och kvalitativ design och teoretiska studier. Främst har rullstolsanvändning berörts i studierna. Resultatet visade att ICF är värdefull som modell och i viss mån som klassifikation inom hjälpmedelsområdet. Vanligt förekommande var att ICF fungerade som forskningsverktyg. ICF var användbar för att bedöma hjälpmedelsbehov och utvärdera dess användning. På grund av att komponenterna visades vara allt för generella framkom det att det inte är möjligt att klassificera specifika hjälpmedel eller beskriva deras funktion och syfte inom ICF. Klassifikationen behöver utveckla mer detaljerade kategorier för att bättre kunna tillämpas inom hjälpmedelsområdet. Slutsatser som dragits är att resultatet i denna studie bidrar med data som skulle kunna överföras till hjälpmedelsanvändning hos vuxna individer i olika länder runtom i världen. ICF är inte avsedd att vägleda processen att förskriva hjälpmedel men kan trots det fungera som en beskrivande modell inom hjälpmedelsområdet. Tillämpningen av ICF kan möjliggöra ett bättre samarbete mellan professioner och bidra till ett klientcentrerat arbetssätt. Inom arbetsterapi kan ICF inte tillämpas som enskild modell, eftersom den inte är tillräcklig ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv. ICF har visats sig kunna bidra till en bättre matchning mellan individ och hjälpmedel, dock behöver ICF utvecklas för att bättre kunna tillämpas inom hjälpmedelsområdet. Denna studie bidrar med en översikt över hur ICF kan tillämpas inom hjälpmedelsområdet samt ger förslag på vidare forskning kring ämnet.

No description available.

No description available.

Sammanfattning: Bakgrund: Den person som har begått brott under påverkan av en allvarlig psykisk störning ska enligt brottsbalken 31 kap. 3 § dömas till rättspsykiatrisk vård. När tvångsvård är aktuellt för psykiskt störda lagöverträdare ges vård enligt lagen om rättspsykiatrisk vård, LRV (1991:1129). Många patienter inom den rättspsykiatriska vården har uttalade funktionsnedsättningar vilket arbetsterapeuter arbetar med att kartlägga och åtgärda. Tidigare internationell forskning pekar på att arbetsterapeutiska åtgärder inom rättspsykiatrin kan påverkas av den specifika säkerhetskontrollerade miljön.Syftet med studien är att beskriva arbetsterapeutiska åtgärder inom rättspsykiatrin samt arbetsterapeuters erfarenheter utav dessa.Metoden författarna användes sig av är kvalitativ. Som datainsamlingsmetod användes semistrukturerade telefonintervjuer. Matrialet transkriberades och analyserades med stöd av manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att de vanligaste åtgärderna hamnade inom personlig vård och att sköta sitt hushåll, utöver detta varierade åtgärderna. Till största del användes kognitiva hjälpmedel med stöd för planering, strukturering och tidsuppfattning. Det visade sig att den säkerhetskontrollerade miljön ibland begränsar arbetsterapeutens val av åtgärder. Slutsatsen av denna studie är att de arbetsterapeutiska åtgärderna varierar vilket dels beror på patientgruppen och vilka resurser i form av olika lokaler arbetsterapeuten har tillgång till. Arbetsterapeuterna behöver ibland tänka om i planeringen och i valet av åtgärder på grund av den säkerhetskontrollerade miljön. Även om vårdtiderna är långa och utrymme finns för arbetsterapeutiska åtgärder under den tiden, så är det framförallt resurser och hur organisationen ser ut som styr om tiden kan utnyttjas till fullo. Sökord: arbetsterapi, rättspsykiatri, åtgärder, miljö, kvalitativ metod

No description available.

Människor blir äldre och bor till större del kvar i sina ordinära boenden. Med stigande ålder ökar risken för funktionsnedsättningar vilket i sin tur kan påverka den äldres deltagande i sina vardagliga aktiviteter. Träffpunkter för seniorer är sociala mötesplatser som finns till för att främja äldre personers möjlighet till social gemenskap. Syftet med studien var att beskriva hur äldre personer upplever betydelsen av att delta i träffpunkter för seniorer. Metod som användes var av kvalitativ design och datainsamlingen utfördes genom semistrukturerade intervjuer med sex deltagare från tre olika träffpunkter. Urvalet skedde genom ett ändamålsenligt urval med uppsatta inklusionskriterier både för träffpunkterna samt för informanterna. Dataanalysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av intervjuerna utmynnade i tre kategorier Att ingå i ett socialt sammanhang, Självständighet och Tidsfördriv. Samtliga tre kategorier innehar underkategorier. Sammanfattningsvis visade resultatet att träffpunkterna hade positiv betydelse för informanternas upplevda livskvalitet. Informanterna i studien beskriver upplevelser av att delta i träffpunkter för seniorer som betydelsefulla och menar att deltagandet höjer deras livskvalitet.  Studiens resultat visar på att träffpunkterna uppnår sitt syfte med att motverka och bryta social isolering hos äldre personer. Slutsatser kan därför dras att arbetsterapeuter samt flera yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården kan uppmuntra äldre personer till deltagande i träffpunkter för seniorer för att motverka en social isolering.

No description available.

No description available.