Projektet går ut på att konstruera ett dataprogram som hjälpmedel för att koreografera olika dansrutiner till musik. Programmet är skrivet i Java och låter användaren bestämma hur olika dansare ska röra sig. Dansrutinen beskrivs med hjälp av två textfiler. Dansarna illustreras på bildskärmen i form av cirklar och trianglar. Programmet spelar upp musiken och dansarnas rörelse i den musiktakt användaren valt. Koreografen kan skicka filen till övriga medlemmar så att de får en överblick av rutinen och kan träna på den utan att hela gruppen behöver samlas. Programmet har mottagits med entusiasm från medlemmar i showgrupper. Stenbäckens Buggförening har redan visat intresse för att använda detta program inför kommande shower. / The project aims to construct a computer program for assisting in choreographing various dance routines to music. The program is written in Java and allows the user to determine how different dancers should move. The dance routine is described with the help of two text files. The dancers are illustrated on the screen in the form of circles and triangles. The program plays the music and the dancers' movement in the music as chosen by the user. The choreographer can send the file to other members so that they get an overview of the routine and can practice it without the whole group being gatherd.The program has been embraced with enthusiasm from members of various dance show groups. The Stenbäckens Buggförening has already expressed interest in using this program for future shows.

No description available.

Sammanfattning   Syfte Syftet med studien är att undersöka hur lärare i åk 1-6 upplever dans i ämnet idrott och hälsa och varför dansundervisning ska bedrivas i skolan samt hur eleverna utvecklas genom dans ur ett ramfaktorteoretiskt perspektiv. • Hur upplever lärare dans i skolan? • Varför anser lärarna att eleverna ska undervisas i dans? • Vad tycker lärarna att dansen utvecklar hos barn?   Metod Studien bygger på en halvstrukturerad intervjumetod. I undersökningen har jag vänt mig till idrottslärare som undervisar på låg- och mellanstadiet. Två kvinnor och tre män har intervjuats. Alla intervjuer har spelats in och därefter transkriberats.   Resultat De flesta av lärare upplever dans som något positivt och roligt i undervisningen. En av lärarna upplever att det är det svåraste undervisningsmomentet i ämnet idrott och hälsa. Resultatet visar också att eleverna ska undervisas i dans för att det står om det i vår kursplan. Resultatet visade även på att dansen utvecklade barns motorik, samarbete, koordination, taktkänsla med mera. Ramfaktorerna utgjorde inte någon speciell begränsning för lärarna.   Slutsats I min studie framkommer det att dansundervisningen påverkas av lärarnas bakgrund och dess tidigare erfarenheter. De olika ramfaktorerna utgjorde vissa svårigheter för några av lärarna. De ramarna som påverkar undervisningen är de fasta – och rörliga ramarna, de organisatoriska samt den potentiella repertoaren. Studien påvisar också att lärarna anser att dansen utvecklar barns motorik positivt. / Abstract   Aim The purpose of the study is to examine how teachers in grades 1-6 are experiencing dance in physical education and why dance instruction will be conducted in the school and how students develop through dance from a ramfaktorteoretiskt perspective. • How teachers perceive the dance in school • Why do the teachers think that students should be taught in dance? • What do the teachers think that dance develops in children?   Method The study is based on a half-structured interview method. In the survey, I turned to physical education teachers who teach at primary and secondary school. Two women and three men have been interviewed. All interviews were recorded and subsequently transcribed.   Results Most of the teachers perceive dance as something positive and fun in teaching. One of the teachers feel that it is the hardest moment in teaching physical education. The results also show that students should be taught in dance because it is in our curriculum. The result also showed that the dance developed children's motor skills, cooperation, coordination, rhythm and more. Ramfaktorerna represented no particular limitation for the teachers.   Conclusion In my study, it appears that dance education is affected by the teachers' background and their past experiences. The different ramfaktorerna constituted some difficulties for some of the teachers. The frameworks that affect teaching are fixed - and variable framework, the organizational and the potential repertoire. The study also indicates that teachers believe that dancing develops children's motor skills positively. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Ht 2013</p>

No description available.

Det är med utgångspunkt i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 som intresset för dansens utrymme i skolan har väckts och bidrar till ett allmängiltigt intresse då läroplanen ligger till grund för all undervisning. Syftet med studien är att få kunskap om hur dans som estetisk lärprocess kan uttryckas och stärkas i svenskundervisningen i grundskolans tidigare år, F-3. Studien bygger på kvalitativ metod där intervjuer med danspedagoger har genomförts samt två experimentella lektioner med dans i svenska som utgångspunkt. De experimentella lektionerna innefattade observationer av varandra. Resultatet grundas på intervjuunderlaget där dataproduktionen analyserats med hjälp av de tre utgångspunkterna från teoriavsnittet; Lindströmsmodellen, kroppsligt meningsskapande och demokrati. Vidare presenteras resultatet från de experimentella lektionerna med stöd i Lindströmsmodellen.

Thèse (M.A.)--Université Laval, 2007. / Bibliogr.: f. 151-157. Publié aussi en version électronique dans la Collection Mémoires et thèses électroniques.

Mémoire (M.Sc.)-- Université du Québec à Chicoutimi, 1992. / Ce mémoire a été réalisé à l'UQAC dans le cadre du programme de maîtrise en médecine expérimentale (génétique) extensionné de l'Université Laval à l'UQAC. CaQCU Bibliogr.: f. [1-5]. Document électronique également accessible en format PDF. CaQCU

Akademisk afhandling--Teologi--Aarhus, 1985. / Bibliogr. p. 370-389. Index. Résumé en allemand.

Studiens syfte är att se hur lärare i idrott och hälsa i grundskolan definierar begreppet dans, hur deras inställning och kunskap till dans ser ut och hur de organiserar dansundervisningen. Studien bygger på följande frågeställningar: ·         Hur definierar lärare i idrott och hälsa i grundskolan begreppet dans? ·         Vilka kunskaper och inställning har lärare i idrott och hälsa i grundskolan till dans? ·         Hur organiserar lärare i idrott och hälsa i grundskolan dansundervisningen? Jag har valt att använda mig av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Fyra olika lärare från tre olika grundskolor från mindre samhällen har deltagit i studien. Intervjuerna är sedan analyserade med hjälp ut av läroplansteorin och ramfaktorteorin.   Resultatet visar att lärarna använder begreppet rörelser till musik för att definiera begreppet dans. Flertalet anser att målet med dansundervisningen är att eleverna socialt ska kunna delta i dans. Samtliga lärare är nu positivt inställda till dans även om de anser att de har vissa brister inom främst moderna danser. Tidigare studier har visat att idrottslärarutbildningen har för lite fokus vad gäller de kunskapskrav som eleverna ska uppnå och detta har även min studie påvisat.

<p>Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur införandet av dans som eget skolämne skulle kunna berika eleverna. Den empiriska undersökningen utfördes genom kvalitativa, semistrukturerade, personliga intervjuer. Ett urval av personer inom skola och kommun med anknytning till Regeringens projekt Skapande skola, som syftar till att införa mer estetik såsom dans i skolan, intervjuades. Resultatet av vår studie visade att dans bland annat kan utveckla barns självförtroende, motorik, sociala och kommunikativa förmåga samt deras skolprestation. Studien visar även att det behövs mer forskning och resurser för att införa dans som skolämne.</p>