<p>Syftet med studien har varit att ta reda på de idéer som unga vuxna (18-24 år) med psykiskt funktionshinder har kring hur en sysselsättningsverksamhet skulle vara uppbyggd och om det är möjligt att någon form av organiserad verksamhet kan hjälpa dem i övergången till vuxenlivet. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie. Urvalet var fem personer, tre män och två kvinnor, som har kontakt med Stockholms läns landstings öppenpsykiatriska mottagning eller Täby kommuns socialpsykiatriska enhet. Teoretiska utgångspunkter har varit symbolisk interaktionism. I studien kan utläsas att det är viktigt för gruppen unga vuxna med psykiskt funktionshinder att få möjlighet till ett socialt liv utanför hemmet. Några känner sig ensamma med sin problematik, men menar att det skulle gå lättare om de fick stöd och hjälp att ta sig vidare av någon som förstår deras problematik och kan finnas till hands när de behöver extra stöd. Ett resultat är att de unga vuxna tycker det är av vikt att få stöd med studier och arbete i övergången till vuxenlivet och att det inom dessa verksamheter finns människor som tar hänsyn till deras funktionshinder. Ytterligare ett resultat visar att de unga vuxna upplever att det är svårt att få den hjälp de behöver. Slutsatsen är att det behövs ett närmare samarbete mellan landsting och kommun, kanske i en ny organisation som skulle kunna erbjuda både medicinska och rehabiliterande åtgärder för att kunna erbjuda unga vuxna en bra verksamhet. En sådan verksamhet skulle även kunna inrymma samarbete med övriga aktörer som arbetsförmedling, försäkringskassa, gymnasium och högskola.</p>

Syftet med studien har varit att ta reda på de idéer som unga vuxna (18-24 år) med psykiskt funktionshinder har kring hur en sysselsättningsverksamhet skulle vara uppbyggd och om det är möjligt att någon form av organiserad verksamhet kan hjälpa dem i övergången till vuxenlivet. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie. Urvalet var fem personer, tre män och två kvinnor, som har kontakt med Stockholms läns landstings öppenpsykiatriska mottagning eller Täby kommuns socialpsykiatriska enhet. Teoretiska utgångspunkter har varit symbolisk interaktionism. I studien kan utläsas att det är viktigt för gruppen unga vuxna med psykiskt funktionshinder att få möjlighet till ett socialt liv utanför hemmet. Några känner sig ensamma med sin problematik, men menar att det skulle gå lättare om de fick stöd och hjälp att ta sig vidare av någon som förstår deras problematik och kan finnas till hands när de behöver extra stöd. Ett resultat är att de unga vuxna tycker det är av vikt att få stöd med studier och arbete i övergången till vuxenlivet och att det inom dessa verksamheter finns människor som tar hänsyn till deras funktionshinder. Ytterligare ett resultat visar att de unga vuxna upplever att det är svårt att få den hjälp de behöver. Slutsatsen är att det behövs ett närmare samarbete mellan landsting och kommun, kanske i en ny organisation som skulle kunna erbjuda både medicinska och rehabiliterande åtgärder för att kunna erbjuda unga vuxna en bra verksamhet. En sådan verksamhet skulle även kunna inrymma samarbete med övriga aktörer som arbetsförmedling, försäkringskassa, gymnasium och högskola.

The purpose of the study was to create an increased knowledge and understanding of young adults’ experiences from growing up as a child in a family with alcohol abuse, as well as studying long-term consequences of this. In the study five qualitative interviews were conducted, with young adults who grew up with a parent who abused alcohol. The results of the study were analyzed by Bronfenbrenner's developmental ecological model, as well as by the theoretical concepts risk, protective factors and resilience. Results and conclusions showed, that all informants experienced negative consequences during childhood and in adult life, due to the parent’s abuse. The families of the informants were characterized by an abnormal use of alcohol during their childhood, which led to a high level of conflict, lack of relationships, a major responsibility at home for the informants, negative health effects and school difficulties. The young adults stated, that they are living a good life today, but that childhood has made its mark in their minds. The informants narrated experienced health problems, difficulties with feeling trust and expressing how they feel as well as a lack of relation to the parent with addiction. / Studiens syfte var att skapa en ökad kunskap och förståelse för unga vuxnas erfarenheter att som barn växa upp i en familj med alkoholmissbruk, samt att studera långtidskonsekvenser av detta. I studien genomfördes fem kvalitativa intervjuer med unga vuxna, som vuxit upp med en förälder som missbrukat alkohol. Studiens resultat analyserades genom Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell samt begreppen risk- och skyddsfaktorer och resiliens. Resultat och slutsatser visade att samtliga informanter upplevt negativa konsekvenser under barndomen och i det vuxna livet, till följd av förälderns missbruk. Informanternas familjer karaktäriserades under uppväxten av ett onormalt bruk av alkohol, vilket medförde en hög konfliktnivå, bristande relationer, ett stort ansvarstagande hemma för informanterna, negativa hälsoeffekter och skolsvårigheter. De unga vuxna uppgav att de idag lever ett bra liv, men att barndomen har satt sina spår. Informanterna berättade om upplevda hälsoproblem, svårigheter med tillit och att uttrycka känslor samt en bristande relation till föräldern med missbruk.