Syftet med denna rapport är att undersöka hur polisen som organisation definierar och framställer jämställdhet. Detta utförs genom att retoriskt granska polisens handlingsplaner gällande jämställdhet utifrån olika versioner av begreppet jämställdhet. I bakgrunden beskrivs begreppet jämställdhet som mångfacetterat och öppet för tolkning, vilket ger organisationen en möjlighet att själva definiera innebörden av jämställdhet. I bakgrunden beskrivs även de versioner av jämställdhet som rapporten bygger på. Resultatet av granskningen visar att polisens handlingsplaner innehållsmässigt betonar versioner av konsensus, skillnadstänkande och individualism. Dessa versioner utelämnar maktfrågor och frågor om över- och underordning. I diskusionen visas på faktorer som kan spela in i polisen som organisation och även faktorer som har betydelse för interaktionen mellan dess anställda. Avslutningsvis presenteras konkreta förslag till förändringar vad gällande jämställdhet inom polisen som organistion.

I svenska polisfordon används idag ett koncept där en av poliserna i en patrull alltid färdas i baksätet tillsammans med den frihetsberövade under en transport. Flera invändningar mot detta arbetssätt har gjorts eftersom det förekommit incidenter där poliser skadats av den frihetsberövade. Syftet med rapporten var att undersöka om det är möjligt att använda en fast monterad vägg mellan förare och passagerare i svenska polisfordon vid transport av frihetsberövade personer. Rapporten begränsades genom att endast fokusera på de personbilstillverkare som Rikspolisstyrelsen har avtal med samt att delvis bortse från komplexa tekniska frågeställningar. Kvalitativa intervjuer gjordes med representanter från Polisförbundet, Rikspolisstyrelsen samt med kontaktpersoner från leverantörer av polisfordon. Enligt Arbetsmiljölagen ska brister på en arbetsplats åtgärdas och då måste fördelarna med en fast monterad vägg vägas mot nackdelarna. Detta har påtalats från landets huvudskyddsombud till Rikspolisstyrelsen utan att någon praktisk lösning kunnats ta fram. Resultatet visade att det finns fordonstillverkare som är villiga att pröva detta koncept samt förslag på fordon som skulle vara aktuella trots de hinder, främst i form att försämrat krockskydd, som framkommit. Slutsatsen visade därför att det är möjligt att införa en fast monterad vägg i svenska polisfordon. En slutsats blev även att polisens utbildningsmaterial rörande transporter av frihetsberövade är bristfällig och därför borde förändras.

Arbetet som polis innebär i många fall att man måste arbeta under natten. Det är då lätt att dygnsrytmen blir rubbad. Syftet med denna rapport är att ge de personer som arbetar eller kommer att arbeta under natten information som kan vara till hjälp för att få kroppen att fungera på ett bra sätt under lång tid. Viktig information som hur man lättare kan somna och sova, vad som händer under sömnen och tips på hur det är bästa att fördela passen vid nattarbete tas upp i rapporten. Informationen är hämtad från litteratur samt intervjuer med poliser. De viktigaste slutsatserna som framkommit under arbetets gång är betydelsen av att ha kunskap inom ämnet sömn. Detta för att på bästa sätt kunna planera arbetet och det sociala livet utan att sömnen blir lidande. Förutom kunskap om sömn är det viktigt att lära känna sig själv och lyssna på sin kropp.

Jag vill med detta arbete ta reda på om polisyrket är ett farligt yrke och om poliser med anledning av denna eventuella farlighet går omkring och känner rädsla i det dagliga arbetet. Poliser hamnar ofta i stressfyllda och traumatiska situationer som kan framkalla rädsla. Frågan är hur dessa känslor ska hanteras. Resultatet är uppdelat i två delar; en statistikdel och en intervjudel. I statistiken framgår det att risken för att poliser ska råka ut för arbetsskador är mycket hög. Där framgår även att många poliser är oroliga för att bli utbrända. I intervjudelen redovisas svaren på intervjufrågorna från ett antal poliser. Majoriteten av de tillfrågade anser att trafiksituationer och våld och hot är de största faror som poliser utsätts för. De säger att de kan känna rädsla i arbetet och när rädslan behöver hanteras görs det oftast kollegor emellan. Rädsla är en naturlig mänsklig reaktion som poliser inte kan undvika. Poliser kan inte heller undvika att utsättas för olika faror. Det är däremot viktigt att hela tiden försöka göra arbetet så säkert som möjligt och att utbilda poliser om hur de ska hantera rädsla.

Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka vad som krävs för att en polisman skall ha möjlighet att erhålla brottsskadeersättning för kränkning från Brottsoffermyndigheten då han eller hon utsatts för våld och eller hot i tjänsten. Ytterligare ett syfte med uppsatsen är att undersöka om det finns några brister i gällande lagstiftning och praxis när det gäller brottsskadeersättning. Vidare är ett syfte med uppsatsen att tydliggöra vilket försäkringsskydd en polisman har samt vilka skadetyper/skadestånd som de försäkringarna täcker. Poliser har ett bra försäkringsskydd då det handlar om ersättning för sveda och värk samt lyte och men. Vi tycker dock att det vore en god idé att se över möjligheterna till en heltäckande försäkring för polismän, som är helt skild från skadeståndsrättslig praxis. För att en polis skall ha rätt till brottsskadeersättning för kränkning, skall han eller hon utsättas för en större grad av våld, för att kunna anses ha blivit allvarligt kränkt. Detta synsätt får dock, enligt lagstiftaren, inte dras så långt att den personliga kränkningen blir mindre viktig. Om en polis i tjänsten utsätts för en brottslig kränkning som direkt angriper den privata sfären, bör han eller hon ofta få ersättning för detta, trots att det ingår i arbetsuppgifterna att ingripa mot våldsamma och stökiga personer. Högsta domstolen har nu kommit med en ny dom som förmodligen kommer att bli vägledande när det gäller polisers möjlighet att få ut brottsskadeersättning när de blivit spottade på. Vi hoppas att detta innebär en ändring i praxis och att man från Brottsoffermyndighetens håll väljer att ta ledning utifrån den nya domen.

Det är inte ovanligt att ingripanden och handräckningar av psykiskt sjuka personer blir turbulenta när polisen skall omhänderta dessa individer. Vi intresserar oss av våldet från psykiskt sjuka personer mot poliser och vi har frågat oss vad som kan göras för att underlätta ingripanden och handräckningar av psykiskt sjuka personer. Vårt syfte är att utreda om arbetet kan underlättas genom ökad förståelse mellan psykvård och polis, mer utbildning och ökad kunskap kring lagstiftning. Våra frågeställningar sträcker sig från lagstiftningen i sekretesslagen, om polisers handräckningsärenden och övriga ingripanden som kan göras säkrare med ökad information från läkare och vad som i övrigt kan underlätta polisers möte med psykiskt sjuka individer. Informationsinhämtningen har dels skett genom intervjuer med poliser som har lång erfarenhet av yttre tjänstgöring, en överläkare på rättspsykiatriska utredningsenheten på NUS och dels genom relevant litteratur inom ämnet. Det har visat sig i våra intervjuer att poliserna ofta är missnöjda med informationen som läkarna lämnar ut i samband med handräckningsärenden medan läkaren säger att informationsut-lämningen styrs direkt av sekretesslagen och läkarna är tvungna att följa denna strikta lagstiftning. Poliserna som intervjuades säger sig själv ha bristande kunskap om både lagstiftningen och bemötandet i sig. Det kan göras mycket som skulle underlätta mötet med dessa personer och i denna studie ger två poliser sina förslag.

Syftet med denna rapport är att belysa ATA/Polis 2008 ur olika perspektiv för att se hur dettagit hänsyn till forskning kring sömn och skiftarbete samt hur väl myterna kring arbetspassetslängd samt dygnsvilan stämmer.Orsaken till att författaren valde att fördjupa sig i ATA/Polis samt sömn och skiftarbete är föratt arbetstidsavtalet fick sådan uppmärksamhet då det slöts och det florerade mycketfrågetecken kring vad avtalet egentligen innebar.För att besvara syftet studerades ATA/ Polis 2008, litteratur kring sömn och skiftarbete ochslutligen genomfördes fyra stycken intervjuer med poliser från fyra olika polismyndigheter iSverige.Resultatet visar att alla myndigheter förutom Västerbottens län ger direktiv till poliserna att deej får lägga arbetspass som överstiger nio timmar. Stockholms län har ett undantag från avtaletvilket innebär att de kan få arbeta tio timmars pass vid större händelser och samtligamyndigheter har en regel om att dygnsvilan skall vara minst elva timmar. Stockholms län harett undantag som tillåter att de en gång per schemaperiod får understiga dygnsvilan på elvatimmar.Vidare visar resultatet att polisernas arbetstid har ökat och i samband med veckovilan innebärdet flera arbetspass. Arbetstidsavtalet har tagit hänsyn till forskningen kring sömn ochskiftarbete.

Den svenska arbetsmarkanden befinner sig i en osäker period, arbetslösheten ökar. Trots detta förväntar man sig en arbetskraftsbrist i framtiden, vilken kräver insatser och en ansträngning från samhällets och företagens sida. För att kunna behålla arbetskraften, värva nya medarbetare samt utveckla personalen krävs ett arbete som attraherar personal.I min studie har jag valt att använda mig av en standardiserad enkät utformad av Tema arbetsliv på Högskolan Dalarna med frågor rörande kvaliteter som kännetecknar ett attraktivt arbete. Frågorna baseras på en modell av vilka kvaliteter som kännetecknar ett attraktivt arbete.Syftet med studien är att undersöka vad poliser i yttre tjänst vid ordningsavdelningen upplever vara ett attraktivt arbete samt hur väl det överensstämmer med deras nuvarande arbetssituation.De kvaliteter som ansågs vara viktigast för att ett arbete ska vara attraktivt är arbetskamrater och relationen till dem, förtroende och en bra kommunikation med den närmaste chefen, arbetet ska även vara intressant, utvecklande och ge en möjlighet att få lära sig nya saker. En känsla av att det man gör är viktigt och att man gör ett bra arbete. Lönen är en avgörande faktor för att ett arbete ska vara attraktivt.De kvaliteter som står i fetstil är de anställda nöjd med i sin nuvarande arbetssituation bland de kvaliteter som nämns som de allra viktigaste. Det som kan förbättras är först och främst lönen, man bör även utveckla relationen mellan de anställda och den närmaste chefen, man bör förbättra kommunikationen på arbetsplatsen och informera de anställda om vad som händer i verksamheten, få de anställda att känna sig delaktiga. Man bör även se över lokaler, inredning och utrustning.

Denna litteraturstudie syftar till att visa vilka negativa effekter skifttjänstgöring kan medföra samt vad som kan göras för att undvika/reducera dessa. För att hitta relevant fakta har vetenskapliga artiklar sållats fram genom en avsmalnande sökning på databasen PubMed, med sökord från databasen MESH. Vidare har information hämtats från olika böcker. Antalet skiftarbetare har fördubblats i Europa de senaste 20 åren, de allra flesta utan de förutsättningar som krävs för att klara sig undan komplikationer. Lagar, direktiv och kollektivavtal har vuxit fram för att skydda arbetarens fysiska, psykiska och sociala välmående samtidigt som kraven på verksamheterna måste tillfredsställas. Skifttjänstgöring och då särskilt nattarbete är en form av arbete som kan ha stor negativ inverkan på såväl den som utför arbetet som dennes familj och omgivning. Arbete på udda tider gör så att dygnsrytmen blir störd och risken för flera olika sjukdomstillstånd ökar. Det är många faktorer som kan påverka tåligheten och förmågan att klara av skiftarbete och det finns både sådana som vi kan ändra på samt de som är konstanta. Sömn, kost, klimatet på arbetsplatsen och individuella olikheter måste tillsammans med många fler faktorer vägas in i ekvationen för att få en så god överblick som möjligt över problemen och möjligheterna. Den enskilda individen kan arbeta med de svaga länkarna hos sig själv under förutsättning att det finns en medvetenhet om vilka problemen är.

Utifrån de teorier och resultat som vi har presenterat i detta arbete så tycks vi ha valt fel yrke! Sömn – och kostproblem är i regel en effekt av oregelbundna arbetstider och poliser har svårt att komma undan dessa. Det finns däremot mycket som individen själv kan göra för att underlätta och förebygga dessa problem. Vad gäller sömnen och kosten så visar forskningen på att man så långt som det är möjlig ska försöka behålla en normal dygnsrytm. Detta eftersom vi sover bättre på natten då det är mörkt och tyst och kroppens temperatur och ämnesomsättningen går ner. Om man har möjlighet skall man alltså försöka undvika att arbeta flera nätter i rad samt äta tung fet mat under nattskiftet…