Sammanfattning/AbstractWiktorell, Paula (2018). Ordförrådsinterventioner för elever med språkstörning i högstadieåldern – en systematisk litteraturstudie. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDet förväntade kunskapsbidraget handlar om hur man kan genomföra insatser för att utveckla ordförrådet hos elever med språkstörning samt hur insatserna kan organiseras. Fokus för litteraturstudien kommer därför att vara att undersöka de ordförrådsinterventioner som tidigare har genomförts för elever med språkstörning i högstadieåldern och publicerats. Studien kan utgöra en grund för speciallärare med inriktning mot grav språkstörning för att planera, organisera och genomföra insatser för att stärka elevernas ordförråd. Syfte och frågeställningarSyftet med litteraturstudien är att genom tidigare forskning identifiera och sammanställa interventioner som kan utveckla ordförrådet hos elever i högstadiet med språkstörning och genom detta öka möjligheten till skolframgångar för eleverna. Ytterligare ett syfte är att undersöka hur insatserna var organiserade.•Vilka interventioner visar tidigare forskning har varit framgångsrika för att utveckla ordförrådet hos elever i högstadiet med språkstörning?•Hur organiserades insatserna? TeoriOrdförrådet har en stor betydelse för elevers lärande och tillägnandet av nya ord utgör en stor utmaning för elever med språkstörning. Svårigheterna med att lära in nya ord och använda dem i en kontext kan påverka både elevernas akademiska möjligheter och sociala kontakter. Barn som har en språkstörning har ett ordförråd som innehåller färre ord än sina jämnåriga och deras kunskap om orden är grundare (McGregor et al, 2013). Min teoretiska ansats tar sin utgångspunkt i Schmitts (2014) teorier kring ordförrådet och dess organisation och utveckling. MetodStudien är en systematisk litteraturstudie med avsikt att genom den vetenskapliga forskning som har presenterats inom det aktuella området under en tioårsperiod identifiera och sammanställa insatser som kan utveckla ordförrådet hos elever i högstadiet med språkstörning samt hur insatserna har organiserats. Litteratursökningen har skett i flera steg och med stöd av PESICO-metoden som stöd för att säkerställa artiklarnas relevans för studien. ResultatI sökningen efter relevanta artiklar fann jag fyra stycken, två som handlade om en-till-en-träning tillsammans med logoped och två handlade om träning i helklass där läraren/lärarna handleddes av en logoped. Den gemensamma nämnaren för samtliga studier var att det fanns tillgång på logoped på skolorna och att de kunde se en positiv effekt hos eleverna efter interventionens slut. Specialpedagogiska implikationerDe specialpedagogiska implikationerna man kan dra är att det behövs mer forskning inom området som sedan kan spridas ut till skolorna. Här skulle ett samarbete mellan specialpedagoger och logopeder kunna leda till att elever med språkstörning får hjälp och stöd både individuellt och i klassrummet. I svensk skola är det inte vanligt att logopeder finns tillgängliga som stöd till elever och för att handleda lärare utan att det blir ett uppdrag för specialpedagoger och speciallärare att genomföra detta. Ebbels et al. (2016) hävdar att logopedstöd skall finnas tillgängligt för elever med språkstörning, även för äldre elever med dessa svårigheter. Nyckelordhögstadiet, intervention ordförråd, språkstörning, 13-16 år.