Myndigheten för tillgängliga medier ger ut tidningen 8 SIDOR med nyheter på lättläst svenska,  som riktar sig till alla med lässvårigheter. Uppsatsens syfte är att ta reda på om läsare i  målgruppen och skribenter till texter i tidningen har samma syn på vad som är en lättläst och  begriplig text, och vad de tycker förenklar och försvårar en text. Tio elever i årskurs 7-8 i grundsärskolan och grundskolan har fått samtala i tre fokusgrupper om  tre texter från tidningens webbsida. Samtalen har analyserats utifrån begreppet textrörlighet,  som är ett verktyg som analyserar läsarens relation till texten. Textrörlighet delas upp i  textbaserad rörlighet, rörlighet utåt och interaktiv rörlighet. De två journalister som har skrivit  texterna har intervjuats om begreppet lättläst, mottagaranpassning och texterna. I många fall resonerar elever och journalister lika, men eleverna önskar tydligare rubriker och i  viss mån ämnen som är mer anpassade till dem själva. Det som fungerar bäst för elevernas  textbaserade rörlighet är när texten är logiskt uppbyggd och har lagom svåra ord samt en  välvald bild. För textrörligheten utåt fungerar det bäst när eleverna har intresse och  förkunskaper i ämnet. Den interaktiva rörligheten fungerar inte särskilt bra inför någon av  texterna, vilket kan bero på ovana vid att läsa tidningsartiklar och/eller ovana vid att reflektera  över texter. Slutsatsen är att en tydlig mottagaranpassning är viktig och ger resultat, men är  svår att genomföra när tidningen har ett stort urval av ämnen och många olika målgrupper.

Denna studie bygger på hypotesen att det finns en risk för att läsning av lättläst nyhetsrapportering kan leda till en förenklad bild av verkligheten. Syftet är att ta reda på vad som händer i nyhetsrapportering med nyanser i en komplex fråga vid en lättläst-anpassning. Den rapportering som analyseras rör debatten om huruvida munskydd bör bäras av den svenska allmänheten som en strategi mot coronaviruset eller inte. Studien jämför den lättläst-anpassade tidningen 8 Sidor med den ordinarie dagstidningen Dagens Nyheter. Inledningsvis undersöks de övergripande skillnader i alla artiklar som skrivits på ämnet under tre månader, och därefter sker en jämförelse av 6 artiklar från varje tidning som bildar artikelpar med motsvarande innehåll. För detta ändamål används en strukturell textanalys inriktad på innehållsliga aspekter där teman som aktörer, hållningar och skäl fokuseras. Skillnaderna analyseras sedan utifrån hur de påverkar bilden av munskyddsfrågan i stort. Resultatet visar att 8 Sidor främst lyfter beslutsfattarnas perspektiv, förmedlar innehållet mer sakligt och objektivt inriktad på information om förändringar i beslut snarare än de olika åsikter som finns representerade i debatten. Tidningen ger en mer bestämd och definitiv bild av frågan än Dagens Nyheter som har större fokus på debatten. DN ger mer info om aktörernas hållningar och skäl, lyfter kritikerna mer, redovisar fler aktörer, fler målande lägesbeskrivningar och citat som ger en större förståelse för argumenten från båda sidor. Här lyfts uttalanden som innehåller garderingar om när, var, hur munskydd bör eller inte bör användas och modererande formuleringar som kanske och inte säkert. Innehållet framstår i stort som mer nyanserat och med en lägre grad av bestämdhet i DN. Resultatet bekräftar risken som tidigare forskning lyfter nämligen att nyanser faller bort vid lättläst-anpassning och att anpassningen ger en förenklad och mer konkret bild av läget. Studien styrker behovet av medvetenhet kring bortfall av innehåll och nyanser i lättläst-anpassningar för så väl utförare och mottagare av sådana anpassningar som lärare som vill använda de anpassade versionerna i sin undervisning.

Det lättlästa språket undersöks inom tre olika texttyper på Centrum för lättläst. Texttyperna är tidningen 8 SIDOR, böcker från LL-förlaget samt samhällsinformation (broschyrer) från Lättläst-tjänsten. Syftet är att ta reda på hur texttypen påverkar den lättlästa texten. Texterna undersöks när det gäller ordnivå, meningsnivå och textbindning. Undersökningen visar att det finns ett tydligt lättläst koncept. Men det finns också stora skillnader, både mellan texttyperna och mellan enskilda texter. Den allra största skillnaden mellan de tre olika enheterna är, förutom när det gäller grad av variation inom texttypen, hur man använder det frasanpassade radfallet. Tidningen 8 SIDOR använder det inte alls, och i LL-förlagets böcker används det på lite olika sätt av olika författare eller bearbetare. Den enda enhet som genomgående jobbar med radfallet är Lättläst-tjänsten.