Under 2000-talet har fler och fler svenska byggnader drabbats av fuktskador som en följd av att byggnaderna har uppförts med den så kallade enstegsmetoden. Vid undersökningar som har gjorts av fasaden efter det att skadorna uppmärksammades, har det funnits att fasadkonstruktionen i sitt utförande blir mycket känslig för fukt. Denna känslighet för fukt hos fasaden har fram till dess att en rapport från SP släpptes år 2007, varit helt okänd för konsult- och  entreprenadbranschen. Frågan blir då vem som egentligen ansvarar för dessa skador. Enligt det standardavtal, AB 04, som används i dagsläget på byggmarknaden föreligger endast ett fel om en del av entreprenaden inte överensstämmer med kontraktshandlingarna. Detta medför att ett fel, för vilket entreprenören svarar, endast föreligger om entreprenören vid konstruktionen av entreprenaden har frångått från kontraktshandlingarna. Intressant blir då att studera konsultens ansvarssituation. Det standardavtal för konsultbranschen som används inom byggbranschen reglerar endast de yttre ramarna av konsultens professionsansvar. Detta medför således att det är av avgörande vikt att fastställa hur konsulten ska ha agerat för att denne ska kunna anses ha agerat i enlighet med de plikter som åligger konsulten inom ramen för professionsansvaret. Har konsulten brutit mot professionsansvaret torde bedömningen kunna bli att denne har handlat vårdslöst. Uppsatsen belyser de skyldigheter som åligger konsulten enligt dennes professionsansvar och om denne har agerat i enlighet med detta när projekteringen av de enstegstätade fasaderna gjordes. Uppsatsen utreder även om konsulten kan bli ansvarig gentemot annan än sin direkte medkontrahent och om det förfarande som konsulten har använt sig av kan bedömas som grovt vårdslöst. / During the later part of the 1900´s and the early part of the 21st century an increasing number of Swedish buildings have sustained damages because of moisture. These damages can be traced back to the usage of the ”Exterior Insulation and finishing system” or ”EIFS” when constructing the outer facade. The main problem when using the EIFS method, is that the facade becomes very susceptible towards moisture. The issue with moisture was completely unknown to the Swedish construction industry, until 2007, when a report from the Swedish National Testing Institute (SP) was released which addressed the problems. The question now arises who, in the construction industry, is to be held liable for these damages. In accordance with the standardized contracts that are being used in the construction industry, a fault for which the contractor is liable, only occurs if the contractor has built the construction in such a way that is not in compliance with the contract established between the parties, e.g. the construction differs from blue prints etc. This means that the contractor only is liable for damages which have occurred due to the contractors failure to build the construction in accordance with the contract. Therefore it is of importance to investigate whether the building designer is liable or not. The standardized contracts used for building designers, only regulate the outer limits of the designer ´s liability. Therefore it becomes very important to analyse what the designer has to have done in order to fulfil his duties as a professional. If the designer has not acted in accordance with the duties that are incumbent upon him as a professional, it is reasonable to believe that he has been negligent when designing a facade with the EIFS-method. The thesis aims to present the duties that are incumbent upon the designer as a professional, and to determine whether the designer has fulfilled these duties when designing a building using the EIFSmethod. The thesis also aims to investigate whether the designer can be held liable towards other parties than the contracting party.

The construction industry is constantly evolving with new products and building technical solutions. The construction industry organization jointly developed regulations known as standard contracts, or general regulations, which includes ten chapters. The standard contracts describe what the constructor industry should relate to in terms of performance and responsibility. When the standard contracts were negotiated about between the various parties in the industry some sections were developed through compromises. It is mainly in these sections misunderstandings, interpretations differences and conflicts occur. This report investigates in which sections conflicts commonly occur, what the consequences are and how the generally perception of the standard contracts is in the industry. The report also suggests solutions and improvements to the standard contracts. Eleven basic questions based on the generally perceptions of the standard contracts and the first six chapters of the standard contracts have been developed to clarify where disputes and misunderstandings may occur. The remaining four chapters have been deliberately excluded to limit the scope of this report. The content of the report is mainly based of twenty interviews with contractors and clients. The study shows that the perception of the standard contracts is positive and serves as a good tool to know what to relate to. The standard contracts should however adapt more to today's technological society. The study also presents suggestions on methods and advices that can be used to facilitate communication in the construction industry. This thesis in the Bachelor of Science in Construction Engineering at Uppsala University has carried out for ten weeks at a property company Klövern in Kista. / Byggbranschen utvecklas ständigt med nya produkter och byggtekniska lösningar vilket gör att uppförandet och förhållningssättet ändras med tiden. Branschorganisationen har gemensamt framtagit föreskrifter som benämns standardavtalen eller Allmänna bestämmelser som innefattar tio kapitel. I standardavtalen förklaras vad parterna ska förhålla sig till exempelvis vad gäller utförandet och vilket ansvar de har rent juridiskt. Det här för att undvika att parter hamnar i tvist med varandra. Man kan se standardavtalen som spelregler för byggbranschen som då vet vad man ska förhålla sig till. Då standardavtalen har förhandlats fram mellan de olika parterna i branschen innehåller de en del paragrafer som har tagits fram genom kompromisser och det är främst här missförstånd, oliktolkningar och konflikter uppstår. Den här rapporten undersöker vilka frågor som leder till att tvister vanligast uppkommer, i viss mån vad konsekvenserna blir och vidare undersöks hur synen på standardavtalen överlag ser ut i branschen. Rapporten leder fram till förslag hur standardavtalen överlag kan förbättras. Arbetet baseras på elva grundfrågeställningar kring den allmänna uppfattningen av standardavtalen samt ett antal frågor rörande bestämmelser i de sex första kapitlen i standardavtalen. Dessa har tagits fram för att klargöra vart tvister och missförstånd kan tänkas uppkomma. De resterande fyra kapitlen har medvetet uteslutits för att begränsa omfattningen i den här rapporten. Innehållet i rapporten grundar sig främst i ett tjugotal intervjuer som har genomförts med entreprenörer och beställare. Undersökningen visar att synen på standardavtalen är positiv och fungerar som ett bra verktyg för att veta vad man ska förhålla sig till. Standardavtalen bör dock anpassas till dagens tekniska samhälle. Det redovisas även förslag på metoder och råd som kan användas för att underlätta kommunikationen mellan parterna. Detta examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik på Uppsala universitet har utförts under tio veckor åt fastighetsbolaget Klövern i Kista.