Planerare ställs ständigt inför olika former av val och avvägningar som ska göras mellan olika intressen. Ett exempel på en sådan avvägning är den mellan bevarande eller exploatering av jordbruksmark, vilken denna uppsats tar avstamp i.  Vidare stipulerar miljöbalken 3 kap 4§ att brukningsbar jordbruksmark endast får tas i anspråk om det avser tillfredsställa ett väsentligt samhällsintresse. Att göra avvägningar för vad som är väsentliga samhällsintressen eller inte, i förhållande till exploatering eller bevarande av jordbruksmark, blir således en tydlig del av planeringen samt planerarens arbete. Syftet med undersökningen har därmed varit att generera kunskap samt undersöka på vilka grunder som avvägningar görs mellan dessa olika intressen som återfinns i denna målkonflikt, samt hur man i planeringen väljer att i dessa fall definiera allmänintresset. Detta med utgångspunkt i exploatering eller bevarande av jordbruksmark.   Undersökningen utgår från Asplunds (1979:146–147) teori om tankefigurer, som handlar om att försöka se bortom de diskurser och handlingar som format ett fenomen. Uppsatsen tar även avstamp i begreppet makt och olika maktförhållande som teoretisk utgångspunkt. Vidare har en fallstudie genomförts där Skåne varit utgångspunkten för det empiriska materialet som studerats. Såväl kommunala översiktsplaner och policys från länsstyrelsen har studerats, men även olika rättsfall från mark- och miljööverdomstolen har legat till grund för studien.       Undersökningen visar på att allmänintresset i planeringen många gånger beskrivs som att möta bostadsbehovet. Det vill säga att bostäder utgör ett allmänintresse, detta dock samtidigt som underökningen även visar på att det finns en rad olika principer som påverkar när detta anses vara ett faktiskt allmänintresse eller inte. Vidare framgår även att allmänintresset många gånger definieras som att säkra befintliga intressen, samt som att generera någon form av samhällsutveckling. Undersökningen visar även att det intresse som ofta väger tyngst i denna målkonflikt är det som utgör allmänhetens gemensamma intresse. Likt flertalet forskare även konstaterat (Maidment 2016:366, Campbell & Marshall 2002a:164 och Pløger 2004:53, 55), så visar studien på att det inte finns en entydig definition av allmänintresset i planeringen. Utan snarare har denna studie kunnat visa på gemensamma mönster för hur man i planeringen väljer att definiera eller se på allmänintresset, samt för hur man här hanterar den målkonflikt som uppstår i praktiken.

Trygghet är något som vi upplever individuellt beroende på våra egenskaper och erfarenheter (Boverket 2019h:11). Frågan om trygghet är extra aktuell i det offentliga rummet där vi rör oss och spenderar mycket av vår tid på. Att känna trygghet på gator och offentliga platser där personer med olika bakgrunder möts, är en nödvändighet för att skapa jämställda och väl fungerande städer. I detta kandidatarbetet undersöks vad som kan påverka individers trygghetskänsla och hur utformningen av ett offentligt rum kan öka den upplevda tryggheten. Syftet är att få en djupare förståelse för hur trygghet kan främjas inom den fysiska planeringen. Detta genomförs genom en fallstudie kring Landvetter recentrum samt en litteraturöversikt. Arbetet innefattar även ett gestaltningsförslag där de lärdomar som dragits av analysen appliceras. Avslutningsvis diskuteras arbetet i sin helhet och en återkoppling till frågeställningen görs.

ritningar över förslag på en ny opera i stocholm, årstafältet

No description available.

No description available.

No description available.

Mangrullo is a neighbourhood inhabited bypeople living in very precarious houses, surrounded by garbage, almost without infrastructure, public spaces. My thesis work talks about improvement of life quality and creation not only a shelter but also a place to feel proud of that conserves its identity.

New type of living for the elderly that promotes an active and social lifestyle while accomodating the special needs in regards to accessibility and safety.

Syfte: Dagsljus är en viktig aspekt för att förebygga ohälsa om dagsljustillgången inte är tillräcklig. I vetenskapliga undersökningar är det bevisat att dagsljus har koppling till människans välbefinnande samt hälsa. Marknadstrender i dagens byggbransch är stadsförtätning, areamaximering, ökad energieffektivitet och arkitekturmode som begränsar dagsljusinsläppet i gamla samt nyproducerade byggnader. I allmänna rådet i Boverkets Byggregler finns det en förenklad metod i standard SS 91 42 01 för beräkning på dagsljus och den hänvisar även till en handberäkningsmetod ”Räkna med dagsljus” som utvecklades år 1987. I dagens moderniserade samhälle behövde standarden en uppdatering för att uppnå dagens verklighet. År 2018 fastställdes en ny dagsljusstandard vid namn SS-EN 17037:2018 ”Dagsljus i byggnader”, med flera aspekter än den förgående. Målet med studien är att undersöka hur ett flerbostadshus utformning kan påverkas av tillämpning av rekommendationerna i den nya dagsljusstandarden. Målsättningen är också att se hur fönsterstorlekar, placering av fönster och reflektionsfaktorer påverkar dagsljusförhållanden i bostäder i en tät stadsmiljö.   Metod: Den kvalitativa undersökningsmetoden som används i denna studie görs genom intervjuer med arkitekter och dagsljusexperter. En fallstudie genomfördes på en byggnad med hjälp av Insight 360 – Light Analysis in Revit 2018. För att samla ytterligare information gjordes en litteraturstudie.   Resultat: Dagens dagsljuskrav i BBR uppnås i de utvalda rummen men med tillämpningen av den svenska standarden SS-EN 17037:2018 ”Dagsljus i byggnader” uppnås rekommendationerna bara i ett rum per lägenhet. Tillämpningen påverkar byggnadens djup i rummen samt bredd. När det gäller aspekterna Mängd dagsljus och Tillgång till direkt solljus uppfylls delvis rekommendationerna i den nya dagsljusstandarden genom justering av fönsterstorleken, -placering och reflektionsfaktorer på utvändiga material. Utifrån arkitektens och dagsljusexperternas perspektiv kommer den nya dagsljusstandarden påverka gestaltningsmöjligheterna för bostäder på grund av komplexiteten. Den kommer försvåra stadsmiljöernas bebyggelser och även kräva speciella projekt med stora områden dock kommer den hjälpa till att skapa ett välbefinnande för människan.   Konsekvenser: En rekommendation är att inte utforma lägenheter som är för djupa med endast fasad åt ett väderstreck. Ljusare ytmaterial och större fönster ger en högre dagsljusfaktor. Lokaler eller liknande bör byggas på bottenvåningen istället för lägenheter för att inte riskera att få bristande dagsljustillgång. Omkringliggande byggnader är en bidragande faktor till sämre dagsljus i byggnaden. SS-EN 17037:2018 ”Dagsljus i byggnader” bör förenklas för att passa in i dagens moderniserade byggnation.   Begränsningar: Arbetet fokuserar endast på möjligheterna att nå rekommendationerna i standarden SS-EN 17037:2018 “Dagsljus i byggnader” och kommer därför inte ta ställning till hur förändring av fönsterstorlekar påverkar energianvändning och ekonomiska aspekter.

No description available.