Bakgrund: Idag finns det begränsad kunskap och forskning kring hur patienter som genomgått behandling för abdominellt aortaaneurysm (AAA) upplever sin postoperativa livskvalitet och hälsa. Detta kan medföra svårigheter att tillmötesgå patienternas postoperativa omvårdnadsbehov. Syfte: Undersöka hur patienter som diagnostiserats med AAA upplever sin livskvalitet efter operation och vilket omvårdnadsbehov som finns, samt belysa vilka omvårdnadsåtgärder som kan främja livskvaliteten hos dessa patienter. Metodbeskrivning: Arbetet inkluderar kvantitativ och kvalitativ forskning kring ämnet som sökts fram med hjälp av relevanta sökord via databaserna PubMed och CINAHL. Vid bearbetning av studierna togs hänsyn till etiska överväganden samt kvaliteten på studierna. Huvudresultat: Under den tidiga postoperativa perioden upplever patienterna en försämrad livskvalitet jämfört med preoperativt, där patienter som genomgått endovaskulär behandling upplever en bättre livskvalitet än de som genomgått öppen operation. Senare i den postoperativa perioden är båda patientgrupperna tillbaka på samma eller bättre livskvalitetsnivå än preoperativt och skillnaderna mellan grupperna har jämnats ut. Det främsta omvårdnadsbehovet som kan finnas är behovet av kunskap. Patienterna saknar information om postoperativa symtom, potentiella komplikationer och rehabiliteringsperioden överlag. Genom information kan de flesta patienterna ges bättre förutsättningar att hantera den postoperativa livssituationen och därmed uppnå en högre livskvalitet och hälsa. Slutsats: Samtliga patienter upplevde en försämrad postoperativ livskvalitet, med en fördel till den endovaskulära behandlingen kort tid efter operation. Med tiden återgår eller förbättras livskvaliteten för båda grupper, med en fördel till öppen kirurgi. Mer information kring diagnos och behandling önskas av patienterna, då det tros kunna främja den postoperativa livskvaliteten och därmed hälsan.

<p>Sweden’s health care is continuously subjected to economical cutbacks, which results in enormous workloads. To prevent problems that arise in these situations, it is of great importance to take measures to increase the efficiency of the working process. This goal can be obtained by increasing our knowledge of the body, under both normal and sickly conditions. That is, by sharing knowledge of the various medical service units within Stockholm’s county council and thus elaborates diagnostics. Both clinical and scientific competence must be at hand within several medical fields, whereas the width is a condition for specialized surgery and education within different categories.</p><p>The purpose of this essay is to describe the profits/advantages by using telemedicine at Karolinska university hospital in Huddinge as support service for the structural changes made by Stockholm’s county council, this from county council economics perspectives.</p><p>The decision that all abdominal surgery was to be performed at Karolinska was based on the knowledge and experience that by concentrating a certain type of special care to a single location, that knowledge will be maximized (the more patients, the more practice), which will ease the prospects of high-quality health care, education as well as research.</p><p>Telemedicine as a support service means specialist availability through telemedicine information technique and healthcare time efficiency. This in the form of traveling hours, new evaluation of already remitted patients and time consumption due to inferior examination. The increase in efficiency will result in cost-benefits for Stockholm’s county council and entirely new grounds fore coworkers and patients.</p><p>The new system will lead to that the most highly qualified within a certain area of expertise are available through exchange of knowledge, going from specialist to doctor. As a result, the patients will faster receive the proper care.</p> / <p>Ekonomiska besparingar sker kontinuerligt inom sjukvården i Sverige, vilket innebär enorma arbetsbelastningar. För att förhindra problem som kan uppstå i och med detta är det viktigt med åtgärder som leder till effektivisering av arbetsprocessen. Det kan uppnås genom att öka kunskapen om vår kropp under normala och sjukliga förhållanden, dvs. genom att utveckla diagnostiken via kunskapsutbyten vid de olika sjukvårdsenheterna inom Stockholm Läns Landsting. Både klinisk och vetenskaplig kompetens måste finnas inom ett stort antal medicinska fält och bredden är en förutsättning för högspecialiserad kirurgi och utbildning inom olika kategorier.</p><p>Syftet med denna uppsats är att beskriva lönsamheten, med användning av telemedicin på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge som stödtjänst till de strukturella förändringar som SLL har beslutat om (koncentration av specialistkirurgi till sjukhuset), ur ett landstingsekonomiskt perspektiv.</p><p>Beslutandet om att all övre abdominell specialkirurgi skulle utföras på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge grundades utifrån kunskapen och erfarenheten om att koncentration av en viss typ av specialistvård på ett och samma ställe leder till att all specialistkunskap koncentreras och utvecklas på ett ställe (större patientmassa, ”mer träning”) vilket gör det lättare för vidare högkvalificerad vård, utbildning och forskning.</p><p>Telemedicin som stödtjänst innebär specialisttillgänglighet genom telemedicinsk informationsteknik och vårdtidsvinster i form av restider, ny bedömning av redan bedömda patienter och minskad tidsåtgång pga. undermålig undersökning. Effektiviseringen leder till kostnadsbesparingar för Stockholms Läns Landsting och innebär helt andra förutsättningar för medarbetare och patienter. Det nya arbetssättet gör att de bästa inom området finns tillgängliga för de berörda sjukhusen genom kunskapsöverföring från specialisten till läkaren. På så sätt kommer patienten fortare till rätt behandling.</p>

Sweden’s health care is continuously subjected to economical cutbacks, which results in enormous workloads. To prevent problems that arise in these situations, it is of great importance to take measures to increase the efficiency of the working process. This goal can be obtained by increasing our knowledge of the body, under both normal and sickly conditions. That is, by sharing knowledge of the various medical service units within Stockholm’s county council and thus elaborates diagnostics. Both clinical and scientific competence must be at hand within several medical fields, whereas the width is a condition for specialized surgery and education within different categories. The purpose of this essay is to describe the profits/advantages by using telemedicine at Karolinska university hospital in Huddinge as support service for the structural changes made by Stockholm’s county council, this from county council economics perspectives. The decision that all abdominal surgery was to be performed at Karolinska was based on the knowledge and experience that by concentrating a certain type of special care to a single location, that knowledge will be maximized (the more patients, the more practice), which will ease the prospects of high-quality health care, education as well as research. Telemedicine as a support service means specialist availability through telemedicine information technique and healthcare time efficiency. This in the form of traveling hours, new evaluation of already remitted patients and time consumption due to inferior examination. The increase in efficiency will result in cost-benefits for Stockholm’s county council and entirely new grounds fore coworkers and patients. The new system will lead to that the most highly qualified within a certain area of expertise are available through exchange of knowledge, going from specialist to doctor. As a result, the patients will faster receive the proper care. / Ekonomiska besparingar sker kontinuerligt inom sjukvården i Sverige, vilket innebär enorma arbetsbelastningar. För att förhindra problem som kan uppstå i och med detta är det viktigt med åtgärder som leder till effektivisering av arbetsprocessen. Det kan uppnås genom att öka kunskapen om vår kropp under normala och sjukliga förhållanden, dvs. genom att utveckla diagnostiken via kunskapsutbyten vid de olika sjukvårdsenheterna inom Stockholm Läns Landsting. Både klinisk och vetenskaplig kompetens måste finnas inom ett stort antal medicinska fält och bredden är en förutsättning för högspecialiserad kirurgi och utbildning inom olika kategorier. Syftet med denna uppsats är att beskriva lönsamheten, med användning av telemedicin på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge som stödtjänst till de strukturella förändringar som SLL har beslutat om (koncentration av specialistkirurgi till sjukhuset), ur ett landstingsekonomiskt perspektiv. Beslutandet om att all övre abdominell specialkirurgi skulle utföras på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge grundades utifrån kunskapen och erfarenheten om att koncentration av en viss typ av specialistvård på ett och samma ställe leder till att all specialistkunskap koncentreras och utvecklas på ett ställe (större patientmassa, ”mer träning”) vilket gör det lättare för vidare högkvalificerad vård, utbildning och forskning. Telemedicin som stödtjänst innebär specialisttillgänglighet genom telemedicinsk informationsteknik och vårdtidsvinster i form av restider, ny bedömning av redan bedömda patienter och minskad tidsåtgång pga. undermålig undersökning. Effektiviseringen leder till kostnadsbesparingar för Stockholms Läns Landsting och innebär helt andra förutsättningar för medarbetare och patienter. Det nya arbetssättet gör att de bästa inom området finns tillgängliga för de berörda sjukhusen genom kunskapsöverföring från specialisten till läkaren. På så sätt kommer patienten fortare till rätt behandling.