Svenska företag har historiskt haft ett starkt intressentperspektiv men har genom globaliseringen influerats av främst den anglosaxiska världen och blivit mer aktieägarfokuserade. I USA kunde man i spåren av finanskrisen 2007 se att företag började röra sig mot ett intressentperspektiv. Krisen nådde Sverige 2008. Kan man se ett liknande skifte bland svenska företag? I den här studien har Sandvik valts ut som studieobjekt. En kvantitativ innehållsanalys har gjorts på årsredovisningar och kompletterats med en kvalitativ innehållsanalys. Slutsatser har dragits att Sandvik inledningsvis hade ett stort aktieägarfokus, men i samband med krisen fick ett ökat intressentfokus. Det gick dock inte att fastställa ifall krisen var den utlösande faktorn till förändringen. På senare år har Sandviks intressentperspektiv inkorporerats med aktieägarperspektivet och blivit ett sätt att värdemaximera företaget. Det stämmer överens med Jensens modell om upplyst värdemaximering.

<p>Bakgrund: Alla företag utsätts för risk och en bransch med mycket stor riskexponering är flygbolagsbranschen. Hur risken än hanteras innebär den alltid en kostnad och för att aktieägarvärdet ska bli så högt som möjligt gäller det att minimera denna kostnad. Vilka huvudsakliga risker försäkrar sig passagerarflygbolagen mot? Vilka är motiven till att de försäkrar sig? Är hanteringen av försäkringsbara risker i överensstämmelse med ett aktieägarperspektiv?</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att utifrån finansiell teori analysera passagerarflygbolagens användning av försäkring som riskhanteringsmetod. Analysen sker utifrån ett aktieägarperspektiv.</p><p>Genomförande: Studien bygger på intervjuer genomförda med försäkringsansvarige på fem olika flygbolag. Dessutom har kompletterande intervjuer genomförts i informationssyfte.</p><p>Resultat: Vi har funnit att flygbolagen i huvudsak försäkrar sig mot risker som medför stora förlustkostnader. En viktig anledning till att de försäkrar sig är krav från externa parter. Även risken för insolvens har betydelse vid flygbolagens försäkringsbeslut. Studiens resultat visar att flygbolagens hantering av försäkringsbara risker i hög grad överensstämmer med ett aktieägarperspektiv.</p> / <p>Background: All companies are exposed to risk and one example of an industry with a high level of risk exposure is the commercial airline industry. Regardless of how the risk is handled it always involves a cost. To maximize the shareholder value it is necessary to minimize this cost. What are the main risks that the airlines reduce using insurance? What are the main reasons as to why they use insurance? Are the insureable risks managed in a way that corresponds to a shareholder perspective?</p><p>Purpose: The purpose of this study is to analyze the use of insurance as a risk management method in the commercial airline industry, using financial theory.</p><p>Research method: We have performed interviews with risk management responsible executives at five different airlines and we have also gathered data by doing two additional interviews.</p><p>Result: The study shows that airlines primarily insure risks that may lead to great economic losses. Also insurance is required by airline regulating authorities and other external parties. The risk for insolvency is yet another reason to purchase insurance. We have also shown, in this study that the management of insurable risks to a high degree corresponds to shareholder perspectives.</p>

Bakgrund: Alla företag utsätts för risk och en bransch med mycket stor riskexponering är flygbolagsbranschen. Hur risken än hanteras innebär den alltid en kostnad och för att aktieägarvärdet ska bli så högt som möjligt gäller det att minimera denna kostnad. Vilka huvudsakliga risker försäkrar sig passagerarflygbolagen mot? Vilka är motiven till att de försäkrar sig? Är hanteringen av försäkringsbara risker i överensstämmelse med ett aktieägarperspektiv? Syfte: Syftet med denna uppsats är att utifrån finansiell teori analysera passagerarflygbolagens användning av försäkring som riskhanteringsmetod. Analysen sker utifrån ett aktieägarperspektiv. Genomförande: Studien bygger på intervjuer genomförda med försäkringsansvarige på fem olika flygbolag. Dessutom har kompletterande intervjuer genomförts i informationssyfte. Resultat: Vi har funnit att flygbolagen i huvudsak försäkrar sig mot risker som medför stora förlustkostnader. En viktig anledning till att de försäkrar sig är krav från externa parter. Även risken för insolvens har betydelse vid flygbolagens försäkringsbeslut. Studiens resultat visar att flygbolagens hantering av försäkringsbara risker i hög grad överensstämmer med ett aktieägarperspektiv. / Background: All companies are exposed to risk and one example of an industry with a high level of risk exposure is the commercial airline industry. Regardless of how the risk is handled it always involves a cost. To maximize the shareholder value it is necessary to minimize this cost. What are the main risks that the airlines reduce using insurance? What are the main reasons as to why they use insurance? Are the insureable risks managed in a way that corresponds to a shareholder perspective? Purpose: The purpose of this study is to analyze the use of insurance as a risk management method in the commercial airline industry, using financial theory. Research method: We have performed interviews with risk management responsible executives at five different airlines and we have also gathered data by doing two additional interviews. Result: The study shows that airlines primarily insure risks that may lead to great economic losses. Also insurance is required by airline regulating authorities and other external parties. The risk for insolvency is yet another reason to purchase insurance. We have also shown, in this study that the management of insurable risks to a high degree corresponds to shareholder perspectives.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka sambandet mellan företags hållbarhetsrapportering i enlighet med GRIs riktlinjer G4 och företagsvärdet. Metod: Studien har sin utgångspunkt från den positivistiska forskningsfilosofin och tillämpar en deduktiv ansats. Syftets tillhörande frågeställningar har undersökts genom en kvantitativ metod där studiens hypoteser testats genom en multipel regressionsanalys. Den insamlade datan härrör till årsslutet 2016 av vilka primärdata hämtats från företags årsredovisningar samt sekundärdata hämtats från Thomson Reuters databas EIKON samt GRI Report List. Populationen utgörs av 92 noterade företag från Sverige, Norge, Finland och Danmark. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att det inte finns något signifikant samband mellan stora nordiska företags företagsvärde och hållbarhetsrapportering i enlighet med GRI’s riktlinjer för G4. Detta resultat leder till studiens slutsats; Företag i norden har inte några incitament till att välja GRI’s riktlinjer ur ett aktieägarperspektiv. Studiens bidrag: Denna studie bidrar till ökad förståelse för sambandet mellan hållbarhetsrapportering och företagsvärde. Denna studie ifrågasätter standardiserade ramverk för hållbarhetsrapportering och hoppas bidra till ökad diskussion kring val av riktlinjer gällande hållbarhetsrapportering. Detta leder slutligen till att företagsledare på ett mer underbyggt sätt kan fatta strategiska beslut gällande företagets hållbarhetsrapportering. Vidare anser vi att studien adderat ett nytt sätt att mäta hållbarhetsrapportering genom användning av GRI’s egen databas för att få en mer rättvisande bild av vad som får antas vara korrekt användning av GRI’s riktlinjer. Förslag till fortsatt forskning: En begränsning till denna studie är skiljelinjen mellan företag som hållbarhetsrapporterar enligt GRI’s G4 och företag som rapporterar enligt annan standards. Då investerare möjligtvis inte anser skillnaden mellan GRI och övriga standarder så pass omfattande att det skulle påverka deras investeringsbeslut blir detta en begränsning till vår studie. Därmed föreslår vi att inte begränsa studien till ett ramverk, utan studera två grupper där ena gruppen hållbarhetsrapporterar och ena gruppen inte gör det oavsett vilka riktlinjer som företaget följer. Vidare föreslås en utökad population av totala observationer, vilket blir möjligt om studien undersöker hållbarhetsrapportering som helhet och inte fokuserar på ett ramverk som denna studie gör. Slutligen uppmanar vi fortsatt forskning att utöka populationen för varje bransch då denna studie ger indikationer på att bransch har stor påverkan på såväl GRI samt företagsvärde. / Aim: The purpose of this study is to investigate the connection between corporate sustainability reporting in accordance with GRI G4 and corporation value. Method: The starting point of this study is the positivistic research philosophy and applies a deductive approach. The purpose and its related issues have been studied through a quantitative method and the hypotheses has been tested with a multiple regression analysis. The collected data is from the year 2016. Primary data in this study is retrieved from annual reports and the secondary data is retrieved from Thomson Reuters database EIKON and GRI Report List. The population consists of 92 listed companies from Sweden, Norway, Finland and Denmark. Results and conclusion: The result of the study shows that there is no significant connection between big Nordic companies’ business value and corporate sustainability reporting in accordance with GRI G4. This result leads to the conclusion of the study; Companies in the north has no incentive to choose GRIs’ guidelines from a shareholder perspective. Contribution: The study contributes to an increased understanding of the effect of sustainability reporting and its impact on business value. The study questions standardized framework for sustainability reporting and hopes to contribute to increased discussion of the choice of guidelines for sustainability reporting. This ultimately leads to the fact that business leaders can make strategic decisions regarding the company's sustainability reporting in a more substantiated way. Furthermore, we consider that the study added a new method of measuring sustainability reporting by using GRI's own database to get a more accurate picture of what may be assumed to be the correct use of GRI's guidelines. Proposals for further research: A limitation to this study is the dividing line between companies that reports according to GRI's G4 and companies reporting according to other standards or not at all. As investors may not consider the difference between GRI and other standards to such an extent that it would affect their investment decisions, this is a limitation to our study. Thus, we propose not to limit the study to one framework, but study two groups where one group establishes a sustainability report and one group does not do it regardless what guidelines that the company follows. Furthermore, an expanded population of total observations is proposed, which becomes possible if the study examines sustainability reporting as a whole and does not focus on one framework that this study does. Finally, we encourage further research to expand the population for each industry classification as this study provides indications that industry has a major impact on GRI as well as corporate value.