• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Development of a Method for GC/MS Analysis of PAHs and Alkylated PAHs for Use in Characterization and Source Identification of PAH Contaminated Sites

Vestlund, Hanne January 2014 (has links)
Polycyclic aromatic hydrocarbons (PAHs) are toxic and carcinogenic environmental contaminants originating from different sources; petrogenic, pyrogenic or biogenic. Depending on the source of contamination there will be different ratios of PAHs and the effects on the environment will differ. Petrogenic sources will be higher in concentration of alkyl substituted PAHs (APAHs) while pyrogenic sources will be higher in parent PAHs. In the present study a GC/MS method was developed to separate and calibrate PAHs, dibenzothiophenes and alkyl substituted PAHs in a mix containing 49 standards. The method was able to differentiate between PAHs and APAHs with the same mass number; up to six different compounds with the same mass number was separated. The developed method was used to analyse six different soil samples from various contamination sites. PAHs, APAHs and dibenzothiophenes were identified and quantified in all samples. In order to establish the source of contamination, the distribution pattern, the ratio between different PAHs, and the ratio between APAHs and parent PAHs were used. There was a higher ratio of APAHs/PAHs and a lower ratio between the parent PAHs in the soil samples from sites contaminated with oils compared to the other samples, indicating petrogenic source. / Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) är giftiga och cancerframkallande miljögifter som härstammar från olika källor; petrogena, pyrogena eller biogena. Olika föroreningskällor kommer att ha olika förhållanden av PAH och effekterna på miljön kommer att skilja. Petrogena källor innehåller högre koncentrationer av alkylsubstituerade PAH (APAH) medan pyrogena källor kommer att ha högre koncentration av PAH. I denna studie har en GC/MS-metod utvecklats för att separera och kalibrera PAH, dibensotiofener och alkylsubstituerade PAH i en blandning innehållande 49 standarder. Metoden kunde skilja mellan PAH och alkylsubstituerade PAH med samma masstal; upp till sex olika föreningar med samma masstal särskildes. Den utvecklade metoden användes för att analysera sex olika jordprover från olika föroreningsplatser. PAH, APAH och dibensotiofener identifierades och kvantifieras i samtliga prover. För att fastställa föroreningskällan användes fördelningsmönstret för APAH och PAH, förhållandet mellan olika PAH och ration mellan APAH och PAH. Det fanns en högre kvot APAH/PAH i jordprover från områden som var förorenade med olja, vilket indikerar på petrogena föroreningskällor.
2

Förekomst av polycykliska aromatiska kolväten (PAHer) i vilda och odlade blåmusslor / Apperence of Polycyclic Aromatic Hydrocarbons (PAHs) in wild and Cultivated Blue Mussels

Karlsson, Elin January 2015 (has links)
I denna studie har förekomst av Polycykliska aromatiska kolväten (PAHer) i musslor undersökts. Syftet var att undersöka vilka PAHer som förekom, i vilka halter och ifall dessa nivåer överskred gränsvärdena för humankonsumtion. Vissa PAHer är skadliga för människan då de kan ge upphov till cancer. Vilda och odlade musslor jämfördes för att se om innehållet av PAHer skiljde sig åt. Musslor från sex olika provplatser undersöktes. Två prov handplockades vilda utanför Stenungssund, Sverige. Danska vildfångade musslor undersöktes, likaså vildfångade svenska musslor. Även odlade musslor från Irland och odlade musslor från Sverige undersöktes. Resultaten visar att fluoranten, fenantren, pyren, krysen, benzo(e)pyren och benzo(b)fluoranten var de ämnen som förekom i högst halter. Av de alkylerade PAHerna var 2-metylantracen-9,10-dion, 2-metylfenantren, 2-metylkrysen och 1-metylfluoranten vanligast. Halterna av oxy-PAHer var låga, förutom för antracen-9,10-dion, benzo(h)quinolin samt 2-metylantracen-9,10-dion. Utifrån de riktvärden som finns för humankonsumtion överskred inga musslor gränsvärdena. Inga skillnader kunde ses mellan odlade och vilda musslor. Sammanfattningsvis förekommer PAHer i musslor, men inte i sådan halt att musslorna inte är godkända som livsmedel. / In this study, the presence of PAHs in mussels were investigated. The aim was to examine the occurrence of PAHs, at which levels and if these levels exceeded the limits for human consumption. Some PAHs are toxic to humans as they can give rise to cancer. Wild and cultivated mussels were compared to see if the content of PAHs was different. Mussels from six different test sites were examined. Two wild samples were hand-picked outside Stenungsund, Sweden. Furthermore, wild clams from both Sweden and Denmark were sampled. Also cultured mussels from Ireland and cultured mussels from Sweden were investigated. The results show that fluoranthene, phenanthrene, pyrene, chrysene, benzo(e)pyrene and benzo(b)fluoranthene were the compounds that occurred at the highest levels. The most common alkylated PAHs were 2-methylanthracene-9,10-dione, 2-methylphenanthrene, 2-methylchrysene and 1-methylfluoranthene. The concentrations of oxy-PAHs were low except for anthracene-9,10-dione, benzo(h)quinoline and 2-methylanthracene-9,10-dione. Based on the guideline values available for human consumption, no mussels exceeded the limits. No differences could be seen between wild and cultivated mussels. To sum up, PAHs were found in mussels, but not at such concentration that the mussels would not be approved for human consumption.

Page generated in 0.043 seconds