Denna studie är en analys av romanen Heart of Darkness (1902) och novellen An outpost ofprogress (1898) av Joseph Conrad (1857-1924) i syfte att undersöka berättelsernashuvudsakliga tematik ur en postkolonial infallsvinkel samt vad Conrads avsikt tycks ha varitmed porträtteringen av elfenbensagenten Kurtz. För att genomföra denna analys har jag gjorten närläsning av Heart of Darkness samt An outpost of progress och samtidigt tolkathändelseförloppen.Tolkningarna är delvis mina egna samt delvis baserat på tidigare forskning. Efter att hagenomfört dessa närläsningar är min slutsats att Conrads huvudsakliga avsikt var att skildaden mänskliga moralens förfall genom den ondskefulla girigheten. Det är denna girighet somhan definierar som det mörka i en människas hjärta. Genom framställningen av Kurtz visarhan exempel på detta samt hur farlig en skicklig retoriker kan vara.