Denna studie har utgått från Wayne A Chandlers och Carrol L Frys teori kring så kallade ”frames of explicability” (förklaringsramar) inom fantasygenren och applicerat denna på novellsamlingen The Last Wish av Andrzej Sapkowski. Syftet var att precisera Sapkowskis förklaringsram, det vill säga hur han förmedlar en illusion av sanning trots novellernas övernaturliga element, med fokus på den fiktiva värld som byggs upp i novellerna. Genom en närläsning av The Last Wish med Wolfgang Iser, Kathleen McCormick och Jonathan Cullers teorier om repertoarer och litterär kompetens i åtanke visade studien att Sapkowskis förklaringsram till största del består av intertextuella referenser men även en paradoxal realistisk framställning av övernaturliga fenomen. Det senare attribueras till framställningar som går att härleda till den verkliga världen, dess historia och moraliska tvetydighet.

The origin of fantasy motives dates back to the prescriptive era. Although literature itself is constantly developing, it's basic motives such as heroes or the text composition holds on to the classical archetypes, which helps the reader to stay oriented. Fantasy elements are a good representation of these archetypes. It is no secret that the authors of the modern and post-modern fantasy literature are often inspired by ancient mythical literature. On the contrary, these myths and archetypes research these texts and are, consequently, used in new variations. In this thesis, I try to analyze some of these motives such as the hero's journey, or the representation of the mythical characters and demonstrate their transformation from the simple folk archetypes to the complex elements used in modern literature. Apart from modern and postmodern literature, I also focus on the literature of the 19th century, due to the fact that it is the romanticism and the Young Poland era, where I found the first signs of the fantasy works in polish literature.