Studiens syfte är att undersöka pedagogers syn på samspel mellan lek och anknytning. För att genomföra vår studie har vi använt oss av våra frågeställningar: Vad anser pedagogerna om sambandet mellan leken och barnens anknytning till sekundära anknytningspersoner? På vilket sätt anser pedagogerna att de kan använda leken för att stärka barnets anknytning till sekundära anknytningspersoner? Anknytningsteorin av John Bowlby och Mary Ainsworth har varit den teoretiska referensramen som vi förhållit oss till. För att få svar på våra frågeställningar utfördes en kvalitativ studie genom att använda metoden semistrukturerade intervjuer. Efter intervjuerna så transkriberade vi vårt insamlade material och strukturerade upp det i två rubriker. Utifrån frågeställningarna visar resultatet av studien att pedagoger anser sig kunna använda sig av leken för att skapa en trygg anknytning[ML1]  och pedagogerna ansåg att barn som inte har någon trygg anknytning inte leker. Vår studie visar också att pedagogerna i verksamheten tycker att trygg anknytning är viktigare när barnet är litet. Slutsatserna av studien är att pedagoger kan stärka barnets anknytning med hjälp av lek.