No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

I takt med att allt större delar av vår vardag blir digitaliserad finns ett behov att utbilda medborgare i syfte att stärka deras digitala kompetens. Som ett led i detta arbete har det beslutats att programmering skall införas som metod för problemlösning inom matematikämnet på gymnasiet. Eftersom programmering inte tidigare har varit en del av det centrala innehållet i matematik är det många lärare idag som saknar kompetens inom programmering. Syftet med det här arbetet är att undersöka hur några lärare i en medelstor kommun upplever implementeringen av programmering i matematikkurserna i gymnasiet. För att få ett underlag att analysera valdes kvalitativ intervju, där fyra lärare valde att ställa upp. Resultatet av studien visar att det i dagsläget finns många frågetecken kring hur programmering skall implementeras i matematikämnet. Några av lärarna är negativt inställda och menar att de inte tror att det finns tid för programmering utöver de andra momenten i matematikkurserna som också skall behandlas under lektionstiden. Andra lärare anser att det kan träna elevernas förmåga att lösa problem, om det genomförs på rätt sätt i undervisningen. Undersökningen visar att det finns skilda åsikter om vad begreppet programmering har för innebörd. Skolverkets definition av programmering innefattar problembeskrivning, val av lösningsmetod, prövning och omprövning och även dokumentation av arbetsprocessen. För många av informanterna är programmering synonymt med att skriva kod. Denna skillnad i föreställning är av betydelse eftersom det i stor grad påverkar hur arbetet i klassrummet kommer se ut.

No description available.