Rysk informationskrigföring pågår över tid, i fred såväl som i krig. Långsiktiga politiskt, centralstyrda aktiviteter planeras och genomförs för att söndra och försvaga en motpart. Ett av Rysslands verktyg i informationskriget är dess statskontrollerade mediekanal RT som har en internationell kanal. Narrativet om Sverige och till viss del Europa har handlat om ett samhälle som splittras och successivt försämras. Med omvälvande händelser i Europa bestående av ett invasionskrig i Ukraina och Sveriges och Finlands Natoansökan rubbas den rådande säkerhetsordningen. Sannolikt förändras strategin i den ryska informationskrigföringen. Det är av stor vikt att förstå vad som kan påverka säkerheten i Sverige. Den här studien syftar till att exponera dagsaktuella narrativ och undersöka vilka antagonistiska narrativa strategier som används för att skada en motpart. Resultatet visar att det ryska huvudsakliga narrativet om Sverige i RT under våren och sommaren 2022 handlar om att Sverige har ett ansvar i det försämrade säkerhetsläget i Europa. Studiens analys visar att narrativet om Sverige kan bidra till att undergräva det demokratiska systemet genom att sprida artiklar om den svenska regeringens avsaknad av förnuft. Det kan även bidra till att destabilisera samhället genom att med känslomässigt laddade frågor skapa splittring och polarisering. Slutligen visar analysen att narrativen kan bidra till att påverka beslutsfattare att agera i en riktning som är fördelaktig för Ryssland.

Military conflicts are not only an occurrence on the battlefield, but also in communication. This is why it is important for a state to communicate a narrative that supports the state’s interests, a so-called strategic narrative. And when that narrative is focused to either promote the own state or demote its opponents, antagonistic narrative strategies - a theory made by Wagnsson and Barzanje- can be used for creating a successful strategic narrative.    In this paper the Israeli-Hamas case was studied in the United Nations General Assembly. This report aims to contribute to the research on strategic narratives in the context of armed conflict by analyzing Israel’s strategic narrative in The UN General Assembly regarding the ongoing conflict with Hamas, by analyzing how the strategic narrative can be understood by using antagonistic narrative strategies. A narrative analysis is used to interpret the speeches and the strategic narratives they were built upon, and also whether or not Israel used some kind of antagonistic narrative strategies in their speeches.    The results which were found was that Israel used all three of the antagonistic strategic narratives but to a different extent, in which the strategy suppression was used the most to change the status of states. It also showed that antagonistic narrative strategies are an effective way of describing and analyzing strategic narratives in the United Nations General Assembly.