Thesis (M.A.) in Communication--University of Maine, 2009. / Includes vita. Includes bibliographical references (leaves 67-77).

Inaug.-diss.--Strassburg. / Curriculum vitae. "Bibliographie": p. vi-vii.

Thesis--Columbia University. / Includes bibliographical references.

Inaug.-diss.--Tūbingen. / Lebenslauf. "Benutzte literatur": p. 127-128.

Thesis. / Includes bibliographical references.

No description available.

No description available.

No description available.

This thesis will argue that Anthony Powell's A Dance to the Music of Time is a work that can tell us much about our reading process. Powell uses a homodiegetic narrator to tell the stories of a vast array of characters over a large span of time. This narrator, Nicholas Jenkins, is, in the non-sexual sense of the word, voyeuristic. He watches and remembers the actions of others while only participating minimally. Widmerpool, the only other character to appear in all twelve volumes, is a voyeur in the sexual sense of the word. The defining feature of voyeurism is its fundamental asymmetry: the voyeur watches whilst remaining hidden and unseen. It will be argued that the reader is also involved in acts of voyeurism due to his/her asymmetrical relationship with the text. Although this equation of voyeurism and reading may seem to contradict recent reader-response critics, it will be argued that voyeurism is an apt description for the primary stage of reading.

Syftet med denna studie var att undersöka betydelsen av sociala medier i relation till individers uppfattning om sig själva, med inriktning på hur individens självidentitet påverkades. Det sociala nätverket Facebook och bilddelningstjänsten Instagram stod i fokus för undersökningen. Studien genomfördes med hjälp av sex stycken halvstrukturerade intervjuer med tre kvinnor och tre män i åldrarna 20-32 år. Urvalet bestod av ett bekvämlighetsurval av personliga kontakter. Samtliga individer som ingick i studien var medlemmar på Facebook och Instagram sedan minst 1 år tillbaka och var dagligen aktiva på båda nätverken. Studiens resultat visade att Facebook och Instagram till största del gav individerna möjligheter att lyckas upprätthålla en stabil självidentitet. Samtliga individer ville framstå så bra som möjligt på de sociala nätverken och detta gick i linje med Anthony Giddens teori om det ideala självet. Resultatet visade tydligt att det ligger ett reflexivt moment bakom individernas presentationer av sig själva, med målet att visa upp en så bra sida som möjligt av sig själv. Respons från andra medlemmar och en önskan om att ha många vänner och följare på nätverken visade sig ha funktionen som ett främjande för individens stolthet. Resultatet visade även att negativa inverkningar på individernas självidentitet kunde uppkomma då de jämförde sig med andra medlemmars framställningar av sig själva.Vid sådana jämförelser uppstod känslor av att vara otillräcklig i någon bemärkelse och individernas stolthet visade sig i dessa fall vara hotad. I särskilda fall var stoltheten till och med ersatt av skamkänslor hos individen. / <p>2015-06-04</p>