I alla systemutvecklingsprojekt har kravhanteringen en stor inverkan på projektets framgång. Hela 56 procent av källor till fel inom informationssystem kommer från brister i kravhanteringen. Trots att de finns många metoder för kravhantering används inte dessa i speciellt stor utsträckning och vidare pekar forskningen på flera orsaker varför de inte används. En orsak är att systemutvecklare tenderar att lägga större vikt på tekniska funktioner och begränsningar än sociala aspekter, vilket ses som en orsak till att traditionella kravanalysmetoderna misslyckas. Det ses även som allmänt känt att grunden till en lyckad systemutveckling ligger i att förstå de sociala och organisatoriska aspekterna. För att åstadkomma ett så användbart system som möjligt är det därmed viktigt att involvera användare i utvecklingsprocessen. Statistik visar dock att en stor del av användare inte får vara med och påverka arbetet alls. Studien syftar till att utforska och beskriva kravhantering i praktiken med särskilt fokus på användarinverkan. Metoden för studien har varit kvalitativ och datainsamlingen har skett med semistrukturerade intervjuer med respondenter från tre företag. Respondenterna utgjordes av fyra praktiker som arbetar med kravhantering inom systemutvecklingsprojekt och de resterande tre respondenterna är användare för dessa system. Empirianalysen redogör för studiens resultat som jämförs med teorin för att belysa intresseväckande eller viktiga kopplingar till hur praktiker anammar kravhantering i praktiken och hur användare involveras i denna process. Empirianalysen visar att praktiker mer tenderar att inspireras av kravhanteringsmetoder än att anamma dessa helt och hållet. Analysen visar även att standarder för kravhantering är bristfälliga i praktiken. Vidare visar studien att så kallade superusers har större möjlighet än andra användare att påverka kraven och att kommuniceringen av krav från utvecklare till användare kan förbättras. Det finns helt klart utvecklingspotential när det gäller att involvera fler användare för att undvika misstolkade eller uteblivna krav. / In every project within systems development, managing requirements in a proper way has a major impact on a project’s success. A total of 56 percent of sources of errors in information systems is a result of shortcomings in requirements engineering (RE). Although there are many methods for managing requirements, these methods are not used to a large extent, and furthermore research results within requirements engineering points to several reasons why they are not used. A reason is that system developers tend to focus on technical features and constraints, which is seen as a reason for the failure of traditional RE-methods. It is also widely known that the foundation of successful system development lies in understanding the social and organizational aspects. In order to provide a useful system, it is therefore important to involve users in the development process. However, there are statistics that shows that a large proportion of users are not involved within the process of requirements engineering. The study aims to explore and describe requirements engineering in practise with particular focus on user impact. The methodology for the study has been qualitative and data collection has been performed with semi structured interviews with respondents from three companies. The respondents consisted of four practitioners who work with requirements engineering in system development projects and the remaining three respondents are users of these systems. The empirical analysis presents the result of the study and is compared to the theory to highlight interesting or important links between how practitioners apply requirements engineering in practice and how users are involved in this process. The empirical analysis shows that practitioners more likely tend to be inspired by requirements engineering methods than to embrace them entirely. The analysis also shows that requirements engineering standards are inadequate in practice. Additionally, results of the study indicate that super users have greater potential to influence the requirements than other users and that the communication of requirements between system developers and users can be improved. It is clear that there are a lot of potential when it comes to involve users in order to avoid misinterpretation or missing requirements.