Introduktion: En smärtupplevelse är en subjektiv upplevelse som kan påverkas av personens mentala hälsa. Patienter som har en sämre mental hälsa kan uppvisa högre symtom av smärta. Det är okänt om den mentala hälsan påverkar utfallet av muskuloskeletala screeningdiagnoser i arbetslivet. Syfte/Frågeställning: Studiens huvudsyfte är att undersöka om det finns ett samband mellan den mentala ohälsan och någon av diagnoserna som ett validerat screening instrument kan ställa. Ett sekundärt syfte med studien är om det finns ett samband mellan yrkesgrupper och den mentala hälsan. Metod: Denna tvärsnittsstudie använde sekundärdata från en ”random control trial” (RCT) studie där 120 kvinnor med nack- och skuldersmärtor deltog. Deltagarna grupperades utifrån deras mentala hälsa, mätt med mentala indexmåttet i Short Form-36 (SF-36). Medicinska kontroller vid ergonomiskt belastande arbeten (MEBA) användes för att fastställa vilken diagnos som personerna hade. För att testa sambandet mellan mental hälsa och yrkesgrupper, fördelades deltagarna in i grupper repetitivt och varierat arbete efter riktlinjer från tidigare forskning. Resultat: Chi-2 test visade inget signifikant samband mellan den mentala hälsan och någon av MEBAs screeningdiagnoser (p>0,05). Kvinnorna med ett varierat arbete hade en lägre poäng enligt SF-36 mentala indexmått och chi-2 test visade att det fanns ett signifikant samband mellan yrkesgrupperna och den mentala hälsan (p=0,01). Konklusion: Då inget signifikant samband fanns mellan den mentala hälsan och någon av screeningdiagnoserna enligt MEBA, ger denna undersökning inget stöd för samtidig kontroll av mentala hälsan enligt SF-36 vid användning av MEBA i arbetslivet. Ett signifikant samband fanns mellan yrkesgrupper och mental hälsa. Vidare undersökning med mätning av belastningen behöver utföras. Då det finns en statistisk osäkerhet med undersökningen bör resultatet tolkas med försiktighet.