Syfte Syftet med studien är att jämföra förekomst och typ av ögonrelaterade nacke-, skuldrabesvär hos de som har ett statiskt respektive dynamiskt arbete.  Metod 35 korta arbetsplatsbesök utfördes på ett kontor och i två butiker. På arbetsplatsbesöken uppmättes belysningsstyrka och luminans med hjälp av en ljusmätare, blickvinkel och arbetsavstånd uppmättes med hjälp av gradskiva och måttband. Innan arbetsplatsbesöken ägde rum skickades en symptomenkät ut till deltagarna där de fick svara på frågor om eventuella ögon- och muskuloskeletala besvär, om de använder glasögon eller kontaktlinser samt hur de upplever belysningssituationen på arbetsplatsen.  Resultat Resultatet indikerar på att besvären gällande ögon, muskler, nacke och skuldra är större vid statiskt än dynamiskt arbete. Luminansförhållanden och belysningsstyrkor var överlag utanför de rekommenderade värdena. Skillnaderna mellan grupperna är inte statistiskt signifikanta då den ena gruppen var hälften så stor som den andra och besvärspoängen väldigt spridda. Något statistiskt samband mellan ögonbesvär och muskuloskeletalabesvär fanns ej.  Slutsats Trender visar att  nacke-, skuldraproblem är större hos de som har ett statiskt arbete än de som har dynamiskt arbete men detta är inte statistiskt signifikant.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2006. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2004. / Härtill 6 uppsatser.

Bakgrund: De flesta kvinnor oavsett bh-storlek, belastar via sin bh:s axelband nacke, axlar och dess muskulatur med bystens tyngd hela dagen, vilket skapar ett statiskt tryck under en längre tid utan vila. För att belastningsskador inte ska uppstå bör belastning begränsas i tid (AFS 1998:1). Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur kvinnor i arbetsför ålder med diagnosen fibromyalgi upplever och hanterar smärtan i nacke och axlar utifrån bh-bandens statiska belastning, samt försöka förstå om och hur detta även påverkar arbetsförmågan. Metod: Med en kvalitativ forskningsansats som grund genomfördes en gruppdiskussion utifrån fokusgruppsintervjuns arbetssätt, samt två enskilda intervjuer där respondenterna fick delge sina erfarenheter och upplevelser inom ämnesområdet. Resultat: För tre av studiens fyra deltagare visade resultatet på att bh-bandens belastning hade betydelse för en utökad smärtupplevelse i nacke och axlar och att detta även påverkade arbetsförmågan negativt när deltagarna upplevde försämrad ork, koncentration och kraftlöshet. Slutsats: Bh-bandens statiska belastning kan ha negativ inverkan på smärta i nacke och axlar och för att i framtiden kunna underlätta hanteringen, minska belastningen och öka arbetsförmågan hos berörd målgrupp men även hos andra kvinnor med liknande problem, är information och vidare forskning inom området nödvändig. / <p>2013-06-04</p>

Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2004. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2008. / Härtill 4 uppsatser.

Introduktion: En smärtupplevelse är en subjektiv upplevelse som kan påverkas av personens mentala hälsa. Patienter som har en sämre mental hälsa kan uppvisa högre symtom av smärta. Det är okänt om den mentala hälsan påverkar utfallet av muskuloskeletala screeningdiagnoser i arbetslivet. Syfte/Frågeställning: Studiens huvudsyfte är att undersöka om det finns ett samband mellan den mentala ohälsan och någon av diagnoserna som ett validerat screening instrument kan ställa. Ett sekundärt syfte med studien är om det finns ett samband mellan yrkesgrupper och den mentala hälsan. Metod: Denna tvärsnittsstudie använde sekundärdata från en ”random control trial” (RCT) studie där 120 kvinnor med nack- och skuldersmärtor deltog. Deltagarna grupperades utifrån deras mentala hälsa, mätt med mentala indexmåttet i Short Form-36 (SF-36). Medicinska kontroller vid ergonomiskt belastande arbeten (MEBA) användes för att fastställa vilken diagnos som personerna hade. För att testa sambandet mellan mental hälsa och yrkesgrupper, fördelades deltagarna in i grupper repetitivt och varierat arbete efter riktlinjer från tidigare forskning. Resultat: Chi-2 test visade inget signifikant samband mellan den mentala hälsan och någon av MEBAs screeningdiagnoser (p&gt;0,05). Kvinnorna med ett varierat arbete hade en lägre poäng enligt SF-36 mentala indexmått och chi-2 test visade att det fanns ett signifikant samband mellan yrkesgrupperna och den mentala hälsan (p=0,01). Konklusion: Då inget signifikant samband fanns mellan den mentala hälsan och någon av screeningdiagnoserna enligt MEBA, ger denna undersökning inget stöd för samtidig kontroll av mentala hälsan enligt SF-36 vid användning av MEBA i arbetslivet. Ett signifikant samband fanns mellan yrkesgrupper och mental hälsa. Vidare undersökning med mätning av belastningen behöver utföras. Då det finns en statistisk osäkerhet med undersökningen bör resultatet tolkas med försiktighet.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2005. / Härtill 5 uppsatser.