Syfte med uppsatsen är att belysa arbetshälsovård och hälsobokslutsarbete i Finland, genom att undersöka hur två kommuner i Finland använder sig av företagshälsovård samt hälsobokslut som ett verktyg och resurs att styra samt utveckla verksamheten. Jag tittar även närmare på ett projekt, Druvan modellen, som har genomförts på en av dessa kommuner. Min uppfattning är att näringslivet och arbetslivet kommer att möta en del utmaningar i framtiden till exempel 40-talisternas pensionering och ökad antal långtidssjukskrivningar samt förtidspensioneringar. Ökat antal långtidssjukskrivningar samt förtidspensioneringar kostar stora pengar till samhället, som gör att man borde hitta ett sätt att förebygga och minska dessa. En viktig fråga är hur man då kan effektivisera arbetsmarknaden utan att bränna ut den arbetsföra befolkningen. I uppsatsen undersöks detta ämnet genom frågeställnigen såsom om arbetshälsovård och hälsobokslut är ett sätt att möta arbetsmarknadens utmaningar genom en hållbar utveckling hos personalen, eller är det ett sätt att förvandla människornas värde till siffror och kapital så att man lättare kan ha koll på det ekonomiska och behålla en hög effektivitetsnivå? Resultatet påvisar att arbetshälsovård är mycket effektiv sätt att främja och bibehålla medarbetarnas hälsa och välmående på en bra nivå, men att ibland kan det var bra att utgöra uppföljning i form av hälsobokslut så att man i tidig fas kan upptäcka och kanske förebygga långtidssjukskrivningar samt förtidspensioneringar. Man skall använda denna mätning som ett medel för att skapa en hållbar utveckling på arbetsplatser. Nyckelord: Arbetshälsovård, ekonomistyrning, hälsobokslut, hälsoekonomi, personalekonomi, verksamhetsutveckling.