This thesis presents the design concepts and development of an interface (Pre- Pro2004) utilizing geodatabases for the Hydrologic Modeling System (HMS) of the Hydrologic Engineering Center (HEC). HMS is a rainfall-runoff model which supports lumped-parameter as well as distributed-parameter based modeling. PrePro2004 uses the spatial-analysis as well as data handling capabilities of ArcGIS. The spatial data are processed to create input files for HMS. These input files and the output from HMS are stored in two geodatabases which were developed using data model concepts. The tools are provided to reproduce an HMS model from the data inside these geodatabases. The interface is developed based on the DataCentric approach which brings different hydrologic and hydraulic models together. This approach aims to attain a long-term goal of utilizing the same data for different hydrologic or hydraulic models with additional model specific requirements. Two case studies are presented to show the applications of the tools developed. The first case study details the creation of HMS input files for Salado Creek watershed with Digital Elevation Model as input. It includes the importation of an existing HMS model for Salado Creek watershed as Appendix C. The second case study details the creation of HMS input files for the Bull Creek watershed, with land use and soil type data as inputs. It describes the capabilities of tools developed in detail.

För att lättare kunna förstå var jordskred kan ske i framtiden är det viktigt att först förstå varför och under vilka förutsättningar de kan ske och hur man på ett bra och enkelt sätt kan räkna ut detta. Med hjälp av en algoritm kan man lättare och snabbare räkna ut var det finns risk för att jordskred kan komma att ske. Eftersom det redan finns teorier om vilka jordkriterier som behövs och att det krävs en lutning för att skred ska kunna ske, räknar algoritmen ut var dessa båda kriterier är uppfyllda. För att kunna bedöma om algoritmen har bedömt terrängen rätt har den utvärderats med hjälp av studier av gamla skredärr, där bevisligen de rätta förutsättningarna för jordskred funnits, som rätt jordarter och rätt lutningsförhållanden. Där skredärr finns bör därför algoritmen klassa området som ostabilt. Algoritmen har utvärderats i områden mellan Göteborg och Karlstad i Sverige, och jordartskartan och data för skredärren har erhållits från Sveriges Geologiska Undersökning (SGU). Alla resultat har tagits fram med hjälp av ArcGIS som lätt kunnat jämföra algoritmen med de gamla skredärren.I studien har även uträkningar över skredärrens utseenden genomförts. Genom att ta fram vissa parametrar över utseendet hos skredärren kan rörelsen i det tidigare skredet beräknas, så att man kan förstå vilken typ av jordskred de var. Detta är möj-ligt att beräkna eftersom utseendet har ett samband med rörelsemönstret. Denna metod har tagits fram av Peter Quinn vid studier av gamla skredärr. När detta förhål-lande har beräknats utifrån gamla skredärr, har det utnyttjats för indelning i 4 klasser för olika typer av rörelsemönster. Efter det kan varje klass av rörelsemönstret, 1 till 4, jämföras med algoritmen för att kunna bedöma om algoritmen fungerar bättre för vissa typer av jordskred än andra.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Light Detection And Ranging (LiDAR) har under det senaste decenniet utvecklats mycket och används som datainsamlingsmetod vid inventering av skog. Lantmäteriet genomför mellan åren 2009 och 2015 en riksomfattande flygburen laserskanning över hela Sverige och den laserskanningen ska leda till en ny nationell höjdmodell (NNH). Data som genereras från denna höjdmodell kan nyttjas av skogsindustrin för att göra skogliga inventeringar. Programvaruutvecklaren Esri Inc. har utvecklat ett stöd för hantering av denna typ av data i deras nya version av ArcGIS, ArcGIS 10.1. Syftet med denna studie är att undersöka hur skogsindustrin i Sverige använder LiDAR-data, vilka brister och behov som finns, hur ArcGIS används och hur ArcGIS kan utvecklas för att matcha skogsindustrins behov. I denna studie genomfördes dels en jämförelse mellan ArcGIS 10.1 med den tidigare versionen ArcGIS 10.0 och dels intervjuer av sex betydelsefulla personer som är verksamma i branschen. Personer från alla intressegrupper intervjuades; skogsägare, forskare och tekniska konsulter.Resultatet från jämförelsen mellan ArcGIS 10.0 och ArcGIS 10.1 visar potentialen med LiDAR-data och hur enkelt och smidigt det är att hantera LiDAR-data i den nya versionen av ArcGIS. Resultaten från intervjuerna visar att de data som finns tillgängligt från NNH är fullt tillräckliga för att göra skoglig inventering på beståndsnivå. Det är däremot inte tillräckligt för att göra analys på enskilda träd. Några av de intervjuade upplever ArcGIS som ett avancerat och tidskrävande program att lära sig medan andra framhäver att det ska bli intressant med stöd för hantering av LiDAR-data. De konsulter som intervjuats använder sig främst av egenutvecklade programvaror för hantering av LiDAR-data medan övriga intervjuade använder ArcGIS som huvudprogram. Esri Sverige visste inte riktigt hur kvaliteten på NNH var och i hur stor utsträckning skogsindustrin använder sig av NNH innan denna studie. Men det visade sig att NNH-data används i stor utsträckning redan och att kvaliteten är fullt tillräcklig för den information skogsindustrin vill ha. ArcGIS upplevs ibland som ett avancerat program och det har ofta att göra med tidsbrist. Finns tiden kan det mesta lösas. LiDAR, och framför allt NNH är bra och användbart nu, men frågan är vad som händer när det är dags att göra nästa inventering för skogsbolagen? / Light Detection And Ranging (LiDAR) has in the past decade developed a lot and is used as a data collection method for inventory of forest. The Swedish National Land Survey is between 2009 and 2015 carrying out a nationwide airborne laser scanning throughout Sweden, and this laser scanning process will lead to a new national elevation model called NNH. Data generated from this height model can be used by the forest industry to make forest inventories. The software developer ESRI Inc. has developed a support for handling LiDAR data in their new version of ArcGIS, ArcGIS 10.1. The purpose of this study is to investigate how the forest industry in Sweden are using LiDAR data, identifying gaps and needs, how ArcGIS is used and how ArcGIS can be developed to match the forest industry. This study was founded by comparing the new version of ArcGIS with the previous version and by interviewing six relevant people who are active in the industry. People from several stakeholders were interviewed: foresters, researchers and technical consultants.The results of the comparison between ArcGIS 10.0 and ArcGIS 10.1 show the potential of LiDAR data and how easy it is to deal with LiDAR data in the new version of ArcGIS. The results of the interviews show that the data available from the NNH are fully sufficient for forest inventory at stand level. It is however not sufficient for analysis of individual trees. Some of those interviewed experienced ArcGIS as an advanced and time-consuming program to learn while others emphasize that it will be interesting with support for managing LiDAR data. The interviewed consultants mostly use software that they have developed by themselves for managing LiDAR data, while other interviewees use ArcGIS as the main program. ESRI Sweden was not sure of the quality of the NNH and how much the forest industry uses NNH, before this study. But it turned out that the NNH data are widely used already, and that quality is adequate. ArcGIS is sometimes perceived as an advanced program and it has often to do with time constraints. If time is available the problem often can be fixed. LiDAR, and NNH is good and useful now, but the question is what will happen when it's time for the forest companies to make their next inventory?

På Högskolan i Gävle ges kursen Geografisk Informationsteknik І med laborationer som utförs i bl.a. programmen ArcGIS 9.2, 9.3 och i ArcView 3.3. Syftet med detta arbete har varit att uppdatera dessa laborationers handledningar och anpassa dem till den nya versionen ArcGIS 10. I sex av sju laborationer har handledningarna uppdaterats från ArcMap 9.2 och 9.3, och den sjunde har i stort sett helt skrivits om från ArcView 3.3. De tidigare handledningarna har använts som vägledning för att producera de nya handledningarna. I kursen finns ett antal kursmål som ska ingå i laborationerna som även har varit riktlinjer för handledningarna. I arbetet beskrivs också förändringar och uppdateringar som skett i ArcGIS 10. Den nya versionen av ArcGIS har bl.a. fått ett uppdaterat användargränssnitt. Tillgängligheten är en stor förändring i form av utökad möjlighet att använda programvaran. Det är möjligt att använda programvaran via webben och ute i fält samt genom mobilen. Resultatet består av de sju uppdaterade handledningarna och kommentarer till förändringar som gjorts i dem. Slutsatsen som kan dras av arbetet är att alla handledningar är kompletta och genomförbara med godkänt resultat. / At the University of Gävle the course Geographic InformationІis given with practicals performed in the software ArcGIS 9.2, 9.3 and ArcView 3.3. The purpose of this work has been to update these tutorials and adapt them to the new version ArcGIS 10. Six of seven practical manuals have been updated from ArcMap 9.2 and 9.3, and the seventh has been almost totally rewritten from ArcView 3.3. The earlier guides have been used as a guide to produce the new guides. The syllabus has also been used to ensure that all objectives are met in the practicals. These goals have been the guidelines for the guides. The work describes the changes and updates in ArcGIS. One of the changes in the new version of ArcGIS is the updated interface. Accessibility is a major change in the form of increased availability. It is possible to use the software virtually anywhere, by the web, in the field and by mobile. The result consists of the seven updated tutorials and comments for changes made to them. The conclusion from the work is that all the manuals are complete and workable with approved results.   Keywords: ArcGIS, Laboratory manuals, Tutorials, Update, Syllabus

Many of the findings of previous studies have indicated that there is a direct correlation between water quality and urbanization. Increasing impervious coverage typically results in a decrease in water quality. The purpose of this study was to adapt an automated tool for assessing the Pollutant Load Application (PLOAD). Created by CH2M HILL, a fullservice engineering and construction enterprise, PLOAD is a simplified GIS-based model used to calculate pollutants within a watershed. The so-called “simple method” implemented by PLOAD and discussed in this thesis has been endorsed by the EPA as a viable screening tool for National Pollutant Discharge Elimination System (NPDES) stormwater projects. This model was designed to be used with ArcView 3.3. ArcView 3.3 is a depreciated product, the capabilities of which have been replaced by ArcGIS 9.1. Using the same GIS data and tabular data required by PLOAD and custom ArcObjects scripting, a replacement, ArcGIS-PLOAD, was created. The current version of ArcGISPLOAD implements the “simple method” to calculate total pollutant load in pounds per year based on basin boundaries, precipitation in inches per year, ratio of storms producing runoff, parcel land use and parcel area, runoff coefficient for each land use, event mean pollutant concentrations for each land use. Time comparisons between the original PLOAD and the new ArcGIS-PLOAD revealed significant improvements. Both versions of PLOAD produce an intersection between the basin boundary and the land use layer. Calculations are actually done to the intersect layer. It was also found that the original PLOAD disregarded an albeit small portion of the intersection polygons. The new version does not. With the creation of ArcGIS-PLOAD, it is anticipated that it will become a small step in assist the State of Texas in improving water quality.