<p>Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att ur ett jämförande perspektiv studera argumentationsstrukturer i ett antal domsmotiveringar, avkunnade av Regeringsrätten (RR), från 1972 och 2002. Genom en sådan analys kommer det att framgå bland annat vilka moment domsmotiveringen innehåller samt på vilka sätt rättskällorna används. En för denna uppsats särskilt viktiga fråga är: mot bakgrund av vilka faktorer kan förändringen av argumentationsstrukturens karaktär förklaras? Om man på ett mer djupgående sätt försöker förklara vad det är som bestämmer domsmotiveringens innehåll och form måste man ta i beaktande faktorer som hör hemma inom rättssociologin. Det är här den samhälleliga kontext som domstolen befinner sig i och den kollegiala socialiseringen kommer in i bilden. Då det är mitt samhällsintresse som inspirerat mig till att skriva denna uppsats kommer förklaringen till argumentationsstrukturens utveckling i första hand att sökas i den ideologiska förskjutning som skett de senaste trettio åren. Uppsalaskolan är den lära som haft störst inflytande på svensk juridik och det finns en hel del som tyder på att argumentationskulturen inom domstolsväsendet är starkt präglad av Hägerströmianismen. De förändringar som skett de senaste trettio åren vad gäller RR:s argumentationsteknik kan sammanfattas under följande punkter: större öppenhet i redovisningen av rättskällor, argumentationen innehåller fler led, RR använder auktoritativa uttalanden i mindre utsträckning. Men på en annan punkt har RR:s argumentationsstil inte förändrats nämnvärt. Det gäller det sätt man redovisar de skäl som haft avgörande betydelse för utgången i målet.</p>

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att ur ett jämförande perspektiv studera argumentationsstrukturer i ett antal domsmotiveringar, avkunnade av Regeringsrätten (RR), från 1972 och 2002. Genom en sådan analys kommer det att framgå bland annat vilka moment domsmotiveringen innehåller samt på vilka sätt rättskällorna används. En för denna uppsats särskilt viktiga fråga är: mot bakgrund av vilka faktorer kan förändringen av argumentationsstrukturens karaktär förklaras? Om man på ett mer djupgående sätt försöker förklara vad det är som bestämmer domsmotiveringens innehåll och form måste man ta i beaktande faktorer som hör hemma inom rättssociologin. Det är här den samhälleliga kontext som domstolen befinner sig i och den kollegiala socialiseringen kommer in i bilden. Då det är mitt samhällsintresse som inspirerat mig till att skriva denna uppsats kommer förklaringen till argumentationsstrukturens utveckling i första hand att sökas i den ideologiska förskjutning som skett de senaste trettio åren. Uppsalaskolan är den lära som haft störst inflytande på svensk juridik och det finns en hel del som tyder på att argumentationskulturen inom domstolsväsendet är starkt präglad av Hägerströmianismen. De förändringar som skett de senaste trettio åren vad gäller RR:s argumentationsteknik kan sammanfattas under följande punkter: större öppenhet i redovisningen av rättskällor, argumentationen innehåller fler led, RR använder auktoritativa uttalanden i mindre utsträckning. Men på en annan punkt har RR:s argumentationsstil inte förändrats nämnvärt. Det gäller det sätt man redovisar de skäl som haft avgörande betydelse för utgången i målet.