<p>Prövningstillstånd till Regeringsrätten gällande skattemål har funnits i svensk rätt sedan 1972. Regeringsrätten är högsta instans bland de allmänna förvaltningsdomstolarna och avgör mål som handlar om tvister mellan enskilda och myndigheter. Regeringsrätten lämnar som huvudregel endast prövningstillstånd när avgörandet förväntas bli prejudikatsgrundande, det vill säga till ledning för rättstillämpningen.</p><p>Det vi inriktat oss på i uppsatsen är att undersöka om det förekommer några skillnader i antalet beviljade prövningstillstånd mellan åren 1995-2006. Uppsatsen behandlar även hur förhållandet mellan skattemål och det totala antalet mål ser ut. Det som gjorde att vi valde att skriva om prövningstillstånd var för att det är ett intressant ämne och ett viktigt inslag i rättstillämpningen.</p><p>Det vi ville uppnå med uppsatsen är att se ifall det förekommit några förändringar i ovan nämnda frågor. Uppsatsen bygger på statistik insamlad från Domstolsverket, Brottsförebyggande rådet och Regeringsrättens årsbok. Regeringsrättens årsbok innehåller avgöranden från Regeringsrätten.</p><p>Det finns ett antal möjligheter att beviljas prövningstillstånd och de regleras i 36§ Förvaltningsprocesslagen. Prövningstillstånd meddelas:</p><p>"1. om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att talan prövas av regeringsrätten eller</p><p>2. om det föreligger synnerliga skäl till sådan prövning, såsom att grund för resning föreligger eller att målets utgång i kammarrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.”</p><p>Den insamlade statistiken presenteras i ett antal lättöverskådliga diagram i vår analysdel, som vi sedan kommenterat ytterligare i slutsatsen. Vi har fått fram en rad intressanta resultat, bland annat:</p><p>- Andelen mål som överklagas från Kammarrätten till Regeringsrätten har ökat.</p><p>- Beviljandet av prövningstillstånd i skattemål har ökat medan beviljandet av prövningstillstånd för det totala antalet mål minskat under samma period.</p><p>- Skattemålen i Regeringsrättens årsbok består av fler referatmål än notismål, vilket inte var fallet i början av vår mätperiod.</p>

Prövningstillstånd till Regeringsrätten gällande skattemål har funnits i svensk rätt sedan 1972. Regeringsrätten är högsta instans bland de allmänna förvaltningsdomstolarna och avgör mål som handlar om tvister mellan enskilda och myndigheter. Regeringsrätten lämnar som huvudregel endast prövningstillstånd när avgörandet förväntas bli prejudikatsgrundande, det vill säga till ledning för rättstillämpningen. Det vi inriktat oss på i uppsatsen är att undersöka om det förekommer några skillnader i antalet beviljade prövningstillstånd mellan åren 1995-2006. Uppsatsen behandlar även hur förhållandet mellan skattemål och det totala antalet mål ser ut. Det som gjorde att vi valde att skriva om prövningstillstånd var för att det är ett intressant ämne och ett viktigt inslag i rättstillämpningen. Det vi ville uppnå med uppsatsen är att se ifall det förekommit några förändringar i ovan nämnda frågor. Uppsatsen bygger på statistik insamlad från Domstolsverket, Brottsförebyggande rådet och Regeringsrättens årsbok. Regeringsrättens årsbok innehåller avgöranden från Regeringsrätten. Det finns ett antal möjligheter att beviljas prövningstillstånd och de regleras i 36§ Förvaltningsprocesslagen. Prövningstillstånd meddelas: "1. om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att talan prövas av regeringsrätten eller 2. om det föreligger synnerliga skäl till sådan prövning, såsom att grund för resning föreligger eller att målets utgång i kammarrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.” Den insamlade statistiken presenteras i ett antal lättöverskådliga diagram i vår analysdel, som vi sedan kommenterat ytterligare i slutsatsen. Vi har fått fram en rad intressanta resultat, bland annat: - Andelen mål som överklagas från Kammarrätten till Regeringsrätten har ökat. - Beviljandet av prövningstillstånd i skattemål har ökat medan beviljandet av prövningstillstånd för det totala antalet mål minskat under samma period. - Skattemålen i Regeringsrättens årsbok består av fler referatmål än notismål, vilket inte var fallet i början av vår mätperiod.

<p>Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att ur ett jämförande perspektiv studera argumentationsstrukturer i ett antal domsmotiveringar, avkunnade av Regeringsrätten (RR), från 1972 och 2002. Genom en sådan analys kommer det att framgå bland annat vilka moment domsmotiveringen innehåller samt på vilka sätt rättskällorna används. En för denna uppsats särskilt viktiga fråga är: mot bakgrund av vilka faktorer kan förändringen av argumentationsstrukturens karaktär förklaras? Om man på ett mer djupgående sätt försöker förklara vad det är som bestämmer domsmotiveringens innehåll och form måste man ta i beaktande faktorer som hör hemma inom rättssociologin. Det är här den samhälleliga kontext som domstolen befinner sig i och den kollegiala socialiseringen kommer in i bilden. Då det är mitt samhällsintresse som inspirerat mig till att skriva denna uppsats kommer förklaringen till argumentationsstrukturens utveckling i första hand att sökas i den ideologiska förskjutning som skett de senaste trettio åren. Uppsalaskolan är den lära som haft störst inflytande på svensk juridik och det finns en hel del som tyder på att argumentationskulturen inom domstolsväsendet är starkt präglad av Hägerströmianismen. De förändringar som skett de senaste trettio åren vad gäller RR:s argumentationsteknik kan sammanfattas under följande punkter: större öppenhet i redovisningen av rättskällor, argumentationen innehåller fler led, RR använder auktoritativa uttalanden i mindre utsträckning. Men på en annan punkt har RR:s argumentationsstil inte förändrats nämnvärt. Det gäller det sätt man redovisar de skäl som haft avgörande betydelse för utgången i målet.</p>

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att ur ett jämförande perspektiv studera argumentationsstrukturer i ett antal domsmotiveringar, avkunnade av Regeringsrätten (RR), från 1972 och 2002. Genom en sådan analys kommer det att framgå bland annat vilka moment domsmotiveringen innehåller samt på vilka sätt rättskällorna används. En för denna uppsats särskilt viktiga fråga är: mot bakgrund av vilka faktorer kan förändringen av argumentationsstrukturens karaktär förklaras? Om man på ett mer djupgående sätt försöker förklara vad det är som bestämmer domsmotiveringens innehåll och form måste man ta i beaktande faktorer som hör hemma inom rättssociologin. Det är här den samhälleliga kontext som domstolen befinner sig i och den kollegiala socialiseringen kommer in i bilden. Då det är mitt samhällsintresse som inspirerat mig till att skriva denna uppsats kommer förklaringen till argumentationsstrukturens utveckling i första hand att sökas i den ideologiska förskjutning som skett de senaste trettio åren. Uppsalaskolan är den lära som haft störst inflytande på svensk juridik och det finns en hel del som tyder på att argumentationskulturen inom domstolsväsendet är starkt präglad av Hägerströmianismen. De förändringar som skett de senaste trettio åren vad gäller RR:s argumentationsteknik kan sammanfattas under följande punkter: större öppenhet i redovisningen av rättskällor, argumentationen innehåller fler led, RR använder auktoritativa uttalanden i mindre utsträckning. Men på en annan punkt har RR:s argumentationsstil inte förändrats nämnvärt. Det gäller det sätt man redovisar de skäl som haft avgörande betydelse för utgången i målet.

För att attrahera kompetent personal till högskatteländer finns behov att kunna tillförsäkra dem en viss disponibel inkomst. Avtal om nettolön har därför blivit en vanlig företeelse vid förflyttning av personal utomlands. Arbetsgivaren betalar då den inkomstskatt som belöper på arbetstagarens ersättning. Redan 1977 fastslog Regeringsrätten att nettolön måste räknas om till ett bruttobelopp innan den kan tas upp som skattepliktig intäkt. Hur själva beräkningen ska ske har varit föremål för meningsskiljaktigheter med avseende på huruvida skattemässiga avdrag ska tas med i beräkningen av bruttolönen eller endast dras av efter det att bruttolönen fastställts. Syftet med förevarande uppsats är därför att avgöra vilken beräkningsmetod som har stöd i nu gällande svensk rätt för beräkning av bruttolön vid nettolöneavtal. I avsaknad av en direkt reglering av beräkning av bruttolön utifrån ett nettobelopp sker tolkningen av gällande rätt i stor utsträckning efter praxis och doktrin. Dock tillmäts även skatterättsliga principer en avgörande betydelse då de utgör viktiga hjälpmedel för tolkning av skatterätt. En analys av rättskällorna ger dock stöd för olika slutsatser. Ett nyligen lämnat prejudikat från Regeringsrätten anger klart att avdrag inte ska beaktas vid bruttolöneberäkningen medan skatterättsliga principer, tidigare praxis och argumentation framförd i doktrin ger för handen att avdrag ska beaktas vid beräkningen. Författaren finner att Regeringsrättens domskäl saknar rättslig grund, varför det nya prejudikatet lämnas utan hänseende. Gällande rätt ger därmed stöd för en beräkningsmetod där skattemässiga avdrag beaktas vid omräkningen av nettolön till bruttolön. / To attract competent employees to work in countries where the tax burden is heavy there is a need to ensure them a disposable income. This has resulted in a common use of net pay agreements when moving personnel abroad, whereby the employer pays the income tax on the employee’s salary. In 1977 the Supreme Administrative Court of Sweden held that a net pay has to be recalculated into a gross salary before declared as taxable income. How this calculation should be made has been subject for controversy with regard to whether tax deductions should be considered when calculating the gross salary or just be deducted when the gross salary has been determined. The purpose of this thesis is to determine the method of calculation that is in accordance with Swedish law when calculating gross salary from a net pay agreement. Due to the lack of legislation that directly regulates calculation of gross salary from a net amount the interpretation of Swedish law to a large extent constitutes of guidance from case law and legal literature. Furthermore, fiscal principles are of great importance since they are fundamental for the interpretation of tax law. An analysis of the sources of law results in a finding of support for different conclusions. A recently pronounced precedent clearly states that tax deductions shall not be considered when calculating gross salary, while the fiscal principles, previous case law and arguments presented in legal literature support a method where tax deductions are taken into account. The author finds the Supreme Administrative Court´s grounds for the judgment to lack of legal basis; thus the precedent is disregarded. Therefore, a method where tax deductions are considered when recalculating a net pay into a gross salary is in accordance with Swedish law.