Uppsatsen avser att undersöka hur Skatteverkets kontroller av företagare går till praktiskt. Utifrån detta ska uppsatsen utreda vilka problem som finns i det praktiska arbetet som Skatteverket gör i de olika kontrollformerna. Studien bygger på en kvalitativ metod vilken valts för att få en djupare förståelse för studieämnet. Det empiriska materialet till studien har samlats in med hjälp av intervjuer med sammanlagt fem handläggare på Skatteverket. Material till den teoretiska referensramen har inhämtats från relevant litteratur och sökningar i databaser. Studien har kommit fram till att det finns problem i det praktiska arbetet med skattekontroll, som exempelvis svårighet att få in bokföring och att få svar på förfrågningar. De problem som framkommit i studien har en koppling till Skatteverkets bemötande av företagen samt företagarens beteende. Sambandet mellan bemötande och beteende har i studien analyserats med hjälp av en modell. / The paper aims to investigate how the Tax Agency inspect business owners. Based on this, the essay will examine the problems involved in the practical work with various forms of control. The study is based on a qualitative approach which was chosen in order to gain a deeper understanding of the study subject. The empirical data for the study were collected through interviews with a total of five officers at the Tax Agency. Material for the theoretical framework has been obtained through database  searches and literature. The study has concluded that there are problems in the practical work of the tax Agency, such as the difficulty to get accounts, and to obtain answers to queries. The problems identified in the study are connected to how the Tax Agency treat companies and also to corporate behavior. The relationship between attitude and behavior in the study were analyzed using amodel.

Sammanfattning Problem: Den första november år 2010 avskaffades den lagstadgade revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Syftet med detta var möjligheten för ökad kostnadseffektivitet och valfrihet för bolagen. Lagförändringen mötte dock motstånd från bland annat Skatteverket som befarade en ökad arbetsbörda och sämre kvalitet på bolagens rapporter. Syfte: Syftet med undersökningen är att bidra till en djupare förståelse för konsekvenserna lagförändringen haft på små aktiebolag och Skatteverkets kontor i Örebro. Metod: Insamling av data har skett genom semi-strukturerade intervjuer med fem små aktiebolag i Örebro samt Skatteverket i Örebro. Aktiebolagen var verksamma både före och efter avskaffandet av revisionsplikten och valdes ut genom en alfabetisk ordnad lista över aktiebolag. Empirin har sedan analyserats genom nyckelorden kvalitet, kontroll, arbetsbörda och kostnadseffektivitet. Slutsats: Lagförändringen har ännu inte påverkat aktiebolagens kostnadseffektivitet eller arbete. Skatteverket har fått en viss ökad arbetsbörda men kvaliteten på redovisningen är den samma som innan. Undersökningen resulterar dock i vetskapen att de små aktiebolagen behåller revisorn tack vare rådgivarrollen och kunskapen denne besitter. Behovet av revision verkar alltså mer bero på vilka kunskapsluckor bolagen måste fylla med avseende på redovisning och rapportering än vad som är lagstadgat. Nyckelord: Revisionsplikt, små aktiebolag, Skatteverket / Abstract Background: The first of November 2010 the statutory auditing was abolished for small companies in Sweden. The reason for this was to give the companies the opportunity to reduce costs and increase their level of freedom of choice. This was met with resistance from the Swedish tax agency, who feared an increase of their workload and a decrease of the quality of the companies’ financial reporting. Purpose: The purpose of this essay is to find a deeper understanding of the consequences that the abolished statutory auditing brought to small companies and the tax office in the city of Örebro. Method: The empirical findings have been collected through semi structured interviews with five small companies and the tax office in Örebro. The companies were active before as well as after the abolishment of statutory auditing and were selected from an alphabetical list. The empirical findings were analysed through the terms quality, control, workload and cost efficiency. Conclusions: The abolishment of statutory auditing has not yet affected the small companies in terms of cost efficiency or workload. The Swedish tax agency has noticed some increase of their workload, but there has been no change in the quality of the companies’ financial reporting. The essay concludes that small companies keep an auditor due to the advisory role and the knowledge the auditor possesses. The need for the companies to consult an auditor seems to a greater extent depend on what knowledge about financial reporting the companies lacks rather than what is required by law. Keywords: Statutory auditing, small companies, Swedish tax agency

De grundläggande värdena för statsförvaltningen är demokrati, rättssäkerhet och effektivitet. I denna studie undersöks det hur rättssäkerhet och effektivitet förmedlas på Skatteverket, hur tjänstemännen på Skatteverket hanterar dessa krav och i vilka situationer det kan uppstå att tjänstemännen måste prioritera mellan dessa krav. I kapitlet den offentliga förvaltningen och tjänstemännen redogörs det för den teori och den tidigare forskning som använts i denna studie. Den teori som använts är Max Webers teori om byråkrati och tjänstemän. I den tidigare forskningen beskrivs det hur kraven på rättssäkerhet och effektivitet behandlas inom statsförvaltningen och det redogörs för två reformer som genomförts inom den offentliga förvaltningen de senaste årtionden. Resultaten av studien visar att kraven i störst utsträckning förmedlas på möten och att tjänstemännen har sin utbildning till hjälp för att hantera kraven. De situationer som uppstår där tjänstemännen måste prioritera är vid masshantering, användningen av mallar och vid jakten på tillfredsställande statistik. Sammanfattningsvis kan det konstateras att rättssäkerheten förutsätts vara något som tjänstemännen har med sig från utbildning och något som de automatiskt går in i i och med sin anställning. Effektiviteten är däremot något som måste läras ut, eller snarare pressas fram. / The fundamental values of the public administration are democracy, legal security and efficiency. This study examines how legal security and efficiency is mediated by the swedish tax agency, how the civil servants handle these demands and in which situations the civil servants must prioritize between these demands. In the chapter The public administration and the civil servants account is given for the theory and the previous research this study utilizes. The applied theory is Max Webers theory on bureaucracyand civil servants. Previous research depicts how the demands on legal security and efficiency are treated by the public administration and gives account for two reforms which have been implemented by the public administration during the last decades. The results of the study shows that the demands are mostly intermediated during meetings and that the civil servants have their education to help handle the demands. The situations in which the civil servants need to prioritize are in the usage of templates, mass handling and when looking for satisfactory statistics. In conclusion it can be stated that the legal security is assumed to be something the civil servants bring with them from their education and something they automatically apply due to their education. Efficiency, on the other hand, is something that needs to be taught, or rather, forced.

Background: The ongoing digitalization in the world with accelerated advancement of technology both develops and challenges the traditional view of means of payment. Legal and economic challenges havebeen recognized in regard to Bitcoin, one of these challenges refer to Bitcoin being defined as property of capital which has caused difficulties in individual income declaration and an overall challenge for cryptocurrencies to act as currencies. Furthermore, Bitcoin is being recognized as an investment possibility, however, since Bitcoin transactions are anonymous it contributes to issues within the public economy as profits made from Bitcoin trades are being evaded.  Purpose: The purpose of this study is to analyze tax evasion among Swedish investors when trading with Bitcoin. Furthermore, this study aims to expand the understanding of Bitcoin traders and determine whether some individuals are more likely to evade taxes in regard to trades with Bitcoin. The intentionis to identify whether there is a connection in demographic- and behavioral factors that indicate whether one is more willing to comply with tax obligations or not. This paper further aims to investigate the STA’s perception of Bitcoin in comparison to the general public as well as how the STA work with the challenges that exist today. Method: This study uses a combination of an inductive and an explorative approach with a mainly quantitative research strategy. Three sources of data have been used: 1) an online survey published in forums for Swedish investors, 2) interviews with the STA 3) court orders provided by the STA. Furthermore, a binary logistic model was performed in SPSS to examine statistically significant results. Conclusion: In regard to taxes linked to trades with Bitcoin, the findings of this study confirm that women are more likely to evade taxes, individuals between the ages of 50 and 79 are less likely to evade taxes in comparison to ages ranging between 18 and 29, individuals who are married are more likely to evade taxes than individuals who are single and investors using platforms registered within Scandinavia are more likely to evade taxes. In addition, the findings of this study indicates that behavioral factors such as morale, trust, awareness, social influence and probability of detection may be influential in tax compliance. Furthermore, the study found a deviation in the perception of taxation linked to Bitcoin where the STA does not recognize taxation linked to Bitcoin as a cause of concern whilst the general public find it to be difficult and an increased risk of tax evasion.

Denna studie handlar om individanpassning av informationsåtkomst och syftet med studien är att underlätta för utvecklare som ska ta fram nya, individanpassade lösningar för webben. Denna studie koncentreras till Skatteverkets webbplats. Studien försöker hitta svar på frågan om aktiv individanpassning gör att det blir lättare för användare att hitta vad de söker. En prototyp med en aktiv individanpassning har skapat och sedan jämförts med Skatteverkets webbplats. Detta har gjorts med hjälp av observationer och en tillämpning av tänka-högt-metoden. I resultatet av observationerna har det framkommit att även om respondenterna hittade vad de sökte på kortare tid när det använde Skatteverkets webbplats upplevdes prototypen som lättare att använda. Slutsatsen att en aktiv individanpassning gör det lättare för användaren att hitta rätt information har dragits. En förutsättning för att skapa en aktiv individanpassning är även att man tar hänsyn till användarens behov, kontextualisering, kategorisering och filtrering. / The subject of this essay is active personalization of information access. Its main goals are to make it easier for developers to create new, customized solutions for the web. The essay tries to find an answer to the question if personalization of information-access makes it easier for the user to find the information they need. The researchers developed a personalized-access prototype of the Swedish Tax Agency’s website and, through observations compared it with the original. The researchers applied the think-aloud-method in five observations documented as video recordings and observation schedules. In addition, a follow-up with a questionnaire was made after each observation in order to collect additional qualitative data. The observations showed that although the respondents found the information quickly at the Swedish Tax Agency’s website, they experienced the prototype as easier to use. The conclusion is that active personalization can make it easier for the users to find the right information, and that a prerequisite for creating an active personalization is that it takes better into account the user's needs by means of contextualization, categorization and filtering.

Abstract Purpose: A part of this research is to explore if there are partnership firms that voluntarily get an audit of their business. The purpose is to understand and explain why these partnership firms have chosen to get an audit of their business voluntarily. Additionally, the authors research how external stakeholders, such as creditors, view and assess partnership firms that do not execute an audit of their accounts and reports. Method: To initiate this research, the authors conducted a telephone survey as a pre-study, to assure the viability of this research. As a major part of this research study, qualitative interviews with partnership firms, banks and the Swedish Tax Agency have been conducted to obtain professional opinion in the subject of interest. Previous researches are presented to provide a broader perspective of the debate. Frame of Reference: The authors present an extensive background to auditing and accounting. Stakeholder model and agency theory have been applied to facilitate in understanding the relationship between a partnership firm and its stakeholders. Advantages and disadvantages of auditing, as well as the concept of voluntary auditing are presented to facilitate a discussion of the motives of voluntarily executing an audit firms. Conclusion: After extensive research the authors have identified and determined the most probable motives of voluntary audits as well as understood how these external stakeholders view and assess these partnership firms that do not execute an audit of their accounts and reports. The authors can after a broad research conclude that partners’ central motives to voluntary auditing is to seek the value that is added through it, as the firm obtains professional assistance to raise the credibility of the firm’s financial reports. Auditing frees them from additional burden and time to manage the work related to accounting records and enables them to devote more time to the core business. Through an audit, partners’ quest for orderliness is fulfilled. Moreover, indications have been seen that partners are open to voluntarily execute an audit to achieve a sense of security in relation to the other partners. Another essential motive to why partners voluntarily execute audits is to be assured that there are no significant inaccuracies or errors in their book-keeping. Overall, partners’ intentions of getting an audit of their accounts and reports are to gain an overview of the business as well to obtain enhanced business image externally. Creditors are concerned about a firm’s ability to reimburse the obligation. In a newly started firm, banks require annual reports, forecasts and budgets ensure the firm’s solvency. The Swedish Tax Agency receives audit reports from auditors that guide them with hints and directions on what to assess further. Moreover, the Swedish Tax Agency performs tax audits on firms, whereby they conduct an assessment to ensure that the accounts and other documents are in accordance with what is declared to them. / Sammanfattning Syfte: Avsikten med denna uppsats är att utforska om det finns handelsbolag som frivilligt upprättar revision i sin affärsverksamhet. Syftet är att få förståelse för samt förklara de bakomliggande motiven till handelsbolags val av frivillig revision. Författarna utforskar ytterligare hur externa parter, såsom kreditgivare samt skatteverket, granskar och ser på handelsbolag som inte upprättar revision på sin verksamhet. Metod: Författarna genomförde en förstudie i form av en telefonenkät, för att försäkra sig om att denna studie är genomförbar. För att erhålla en professionell åsikt kring ämnet i fråga, har denna studie till största del bestått av kvalitativa intervjuer med respondenter från delägare av handelsbolag, banker och skatteverket. Tidigare studier är även presenterade för att tillföra debatten ett bredare perspektiv. Referensram: Författarna ger en omfattande beskrivning av redovisning och revision. Intressentmodellen och agentteorin har tillämpats i syfte att underlätta förståelsen av relationen mellan företag och dess intressenter. Dessutom beskrivs för- och nackdelar av revision för att underlätta diskussionen kring motiven till frivillig revision i handelsbolag. Slutsats: Författarna har efter omfattande forskning fastställt de troligaste motiven till frivillig revision samt fått en djupare förståelse för bankernas och skatteverkets ståndpunkt och granskning av handelsbolag som inte är revisionspliktiga. Sammanfattningsvis kan författarna hävda att grundmotiven till frivillig revision är värdet som den tillför, då bolagen erhåller professionell samråd som höjer redovisningens trovärdighet i bolaget. Revision underlättar för delägarna då de inte behöver ta på sig bördan av att tillägna tid och kraft på att själva utföra bokföringen. Detta tillåter delägarna i sin tur att ägna mer tid till själva kärnverksamheten. Genom revision, fullgörs delägarnas strävan efter ordning och reda i bolaget. För övrigt har man sett indikationer på att delägarna är positivt inställda på att frivilligt upprätta revision i handelsbolagen, då revisionen bidrar till att de erhåller en känsla av trygghet. Ett annat motiv, är att revisionen försäkrar dem om det inte förekommer väsentliga felaktigheter eller misstag i boksluten. Delägarnas främsta avsikt till användandet av revision kan i det stora hela summeras till att de får en översiktsbild av sina bolag, såväl som att de erhåller en kvalitetsstämpel och därmed en förhöjd bild av bolaget utåt sett. Kreditgivare är angelägna över bolagens återbetalningsförmåga. Därför kräver banken att nystartade bolag ska framföra sin årsredovisning, budget och framtida prognoser, för att försäkra sig om och fastställa deras återbetalningsförmåga. Skatteverket mottar årsredovisningar från revisorer, som med fördel förser skatteverket med råd och vägledning kring eventuell vidare granskning i bolagen. Skatteverket utför därtill skatterevision, genom att de granskar bolagen i syfte att intyga att de presenterade räkenskaperna och rapporterna överensstämmer med det som har deklarerats och kommit till skatteverkets förfogande.

<p>Abstract</p><p>Purpose: A part of this research is to explore if there are partnership firms that voluntarily get an audit of their business. The purpose is to understand and explain why these partnership firms have chosen to get an audit of their business voluntarily. Additionally, the authors research how external stakeholders, such as creditors, view and assess partnership firms that do not execute an audit of their accounts and reports.</p><p>Method: To initiate this research, the authors conducted a telephone survey as a pre-study, to assure the viability of this research. As a major part of this research study, qualitative interviews with partnership firms, banks and the Swedish Tax Agency have been conducted to obtain professional opinion in the subject of interest. Previous researches are presented to provide a broader perspective of the debate.</p><p>Frame of</p><p>Reference: The authors present an extensive background to auditing and accounting. Stakeholder model and agency theory have been applied to facilitate in understanding the relationship between a partnership firm and its stakeholders. Advantages and disadvantages of auditing, as well as the concept of voluntary auditing are presented to facilitate a discussion of the motives of voluntarily executing an audit firms.</p><p>Conclusion: After extensive research the authors have identified and determined the most probable motives of voluntary audits as well as understood how these external stakeholders view and assess these partnership firms that do not execute an audit of their accounts and reports. The authors can after a broad research conclude that partners’ central motives to voluntary auditing is to seek the value that is added through it, as the firm obtains professional assistance to raise the credibility of the firm’s financial reports. Auditing frees them from additional burden and time to manage the work related to accounting records and enables them to devote more time to the core business.</p><p>Through an audit, partners’ quest for orderliness is fulfilled. Moreover, indications have been seen that partners are open to voluntarily execute an audit to achieve a sense of security in relation to the other partners. Another essential motive to why partners voluntarily execute audits is to be assured that there are no significant inaccuracies or errors in their book-keeping. Overall, partners’ intentions of getting an audit of their accounts and reports are to gain an overview of the business as well to obtain enhanced business image externally.</p><p>Creditors are concerned about a firm’s ability to reimburse the obligation. In a newly started firm, banks require annual reports, forecasts and budgets ensure the firm’s solvency. The Swedish Tax Agency receives audit reports from auditors that guide them with hints and directions on what to assess further. Moreover, the Swedish Tax Agency performs tax audits on firms, whereby they conduct an assessment to ensure that the accounts and other documents are in accordance with what is declared to them.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syfte: Avsikten med denna uppsats är att utforska om det finns handelsbolag som frivilligt upprättar revision i sin affärsverksamhet. Syftet är att få förståelse för samt förklara de bakomliggande motiven till handelsbolags val av frivillig revision. Författarna utforskar ytterligare hur externa parter, såsom kreditgivare samt skatteverket, granskar och ser på handelsbolag som inte upprättar revision på sin verksamhet.</p><p>Metod: Författarna genomförde en förstudie i form av en telefonenkät, för att försäkra sig om att denna studie är genomförbar. För att erhålla en professionell åsikt kring ämnet i fråga, har denna studie till största del bestått av kvalitativa intervjuer med respondenter från delägare av handelsbolag, banker och skatteverket. Tidigare studier är även presenterade för att tillföra debatten ett bredare perspektiv.</p><p>Referensram: Författarna ger en omfattande beskrivning av redovisning och revision. Intressentmodellen och agentteorin har tillämpats i syfte att underlätta förståelsen av relationen mellan företag och dess intressenter. Dessutom beskrivs för- och nackdelar av revision för att underlätta diskussionen kring motiven till frivillig revision i handelsbolag.</p><p>Slutsats: Författarna har efter omfattande forskning fastställt de troligaste motiven till frivillig revision samt fått en djupare förståelse för bankernas och skatteverkets ståndpunkt och granskning av handelsbolag som inte är revisionspliktiga. Sammanfattningsvis kan författarna hävda att grundmotiven till frivillig revision är värdet som den tillför, då bolagen erhåller professionell samråd som höjer redovisningens trovärdighet i bolaget. Revision underlättar för delägarna då de inte behöver ta på sig bördan av att tillägna tid och kraft på att själva utföra bokföringen. Detta tillåter delägarna i sin tur att ägna mer tid till själva kärnverksamheten. Genom revision, fullgörs delägarnas strävan efter ordning och reda i bolaget. För övrigt har man sett indikationer på att delägarna är positivt inställda på att frivilligt upprätta revision i handelsbolagen, då revisionen bidrar till att de erhåller en känsla av trygghet. Ett annat motiv, är att revisionen försäkrar dem om det inte förekommer väsentliga felaktigheter eller misstag i boksluten. Delägarnas främsta avsikt till användandet av revision kan i det stora hela summeras till att de får en översiktsbild av sina bolag, såväl som att de erhåller en kvalitetsstämpel och därmed en förhöjd bild av bolaget utåt sett. Kreditgivare är angelägna över bolagens återbetalningsförmåga. Därför kräver banken att nystartade bolag ska framföra sin årsredovisning, budget och framtida prognoser, för att försäkra sig om och fastställa deras återbetalningsförmåga. Skatteverket mottar årsredovisningar från revisorer, som med fördel förser skatteverket med råd och vägledning kring eventuell vidare granskning i bolagen. Skatteverket utför därtill skatterevision, genom att de granskar bolagen i syfte att intyga att de presenterade räkenskaperna och rapporterna överensstämmer med det som har deklarerats och kommit till skatteverkets förfogande.</p>

För att attrahera kompetent personal till högskatteländer finns behov att kunna tillförsäkra dem en viss disponibel inkomst. Avtal om nettolön har därför blivit en vanlig företeelse vid förflyttning av personal utomlands. Arbetsgivaren betalar då den inkomstskatt som belöper på arbetstagarens ersättning. Redan 1977 fastslog Regeringsrätten att nettolön måste räknas om till ett bruttobelopp innan den kan tas upp som skattepliktig intäkt. Hur själva beräkningen ska ske har varit föremål för meningsskiljaktigheter med avseende på huruvida skattemässiga avdrag ska tas med i beräkningen av bruttolönen eller endast dras av efter det att bruttolönen fastställts. Syftet med förevarande uppsats är därför att avgöra vilken beräkningsmetod som har stöd i nu gällande svensk rätt för beräkning av bruttolön vid nettolöneavtal. I avsaknad av en direkt reglering av beräkning av bruttolön utifrån ett nettobelopp sker tolkningen av gällande rätt i stor utsträckning efter praxis och doktrin. Dock tillmäts även skatterättsliga principer en avgörande betydelse då de utgör viktiga hjälpmedel för tolkning av skatterätt. En analys av rättskällorna ger dock stöd för olika slutsatser. Ett nyligen lämnat prejudikat från Regeringsrätten anger klart att avdrag inte ska beaktas vid bruttolöneberäkningen medan skatterättsliga principer, tidigare praxis och argumentation framförd i doktrin ger för handen att avdrag ska beaktas vid beräkningen. Författaren finner att Regeringsrättens domskäl saknar rättslig grund, varför det nya prejudikatet lämnas utan hänseende. Gällande rätt ger därmed stöd för en beräkningsmetod där skattemässiga avdrag beaktas vid omräkningen av nettolön till bruttolön. / To attract competent employees to work in countries where the tax burden is heavy there is a need to ensure them a disposable income. This has resulted in a common use of net pay agreements when moving personnel abroad, whereby the employer pays the income tax on the employee’s salary. In 1977 the Supreme Administrative Court of Sweden held that a net pay has to be recalculated into a gross salary before declared as taxable income. How this calculation should be made has been subject for controversy with regard to whether tax deductions should be considered when calculating the gross salary or just be deducted when the gross salary has been determined. The purpose of this thesis is to determine the method of calculation that is in accordance with Swedish law when calculating gross salary from a net pay agreement. Due to the lack of legislation that directly regulates calculation of gross salary from a net amount the interpretation of Swedish law to a large extent constitutes of guidance from case law and legal literature. Furthermore, fiscal principles are of great importance since they are fundamental for the interpretation of tax law. An analysis of the sources of law results in a finding of support for different conclusions. A recently pronounced precedent clearly states that tax deductions shall not be considered when calculating gross salary, while the fiscal principles, previous case law and arguments presented in legal literature support a method where tax deductions are taken into account. The author finds the Supreme Administrative Court´s grounds for the judgment to lack of legal basis; thus the precedent is disregarded. Therefore, a method where tax deductions are considered when recalculating a net pay into a gross salary is in accordance with Swedish law.

Bakgrund: Under de senaste åren har det rapporterats brister om tid och kvalitet inom Skatteverkets verksamhet. Styrning av tid och kvalitet inom den offentliga sektorn är däremot ett forskningsområde som tidigare inte studerats i termer av vad styrning av tid och kvalitet kan medföra för konsekvenser för medarbetare, huruvida styrning av tid och kvalitet kan vara i spänning samt hur medarbetare hanterar styrning av tid och kvalitet. Syfte: Uppsatsens syfte är att skapa en förståelse för vilka konsekvenser styrning av tid och kvalitet får för medarbetare inom Skatteverket samt hur medarbetarna hanterar styrningen av tid och kvalitet. Metod: Uppsatsen är en fallstudie vilken har antagit en kvalitativ forskningsstrategi varvid semistrukturerade intervjuer har genomförts med medarbetare inom tre olika verksamhetsområden vid Skatteverket. Vidare redogör metoden för tillvägagångssättet för insamlingen av det empiriska materialet samt för tolkning och analys av detta, kvalitetskriterier och etiska överväganden. Slutsats: Studien identifierar fem olika kategorier av konsekvenser för Skatteverkets medarbetare vilka uppstår av enbart tidsstyrning, enbart kvalitetsstyrning eller av tids- och kvalitetsstyrning i kombination. Konsekvenserna som identifierats är två olika former av välmående, osäkerhet, svårigheter att prioritera samt tidsbrist. Konsekvenserna följs av varsin kategori för hur medarbetare hanterar dessa, vilka identifierats som stresshantering, kommunikation, självständig kvalitetssäkring, prioriteringar samt självstyrning och förändrade arbetssätt. Kombinationen av tids- och kvalitetsstyrning medför i sin tur även spänningar, vilka speglar en annan dimension av konsekvenserna. Att medarbetare upplever konsekvenserna olika och därmed hanterar de på olika sätt förklaras med hjälp av hur medarbetarna skapar mening för olika situationer som de befinner sig i. / Background: In recent years, there have been reports of time and quality deficiencies within the Swedish Tax Agency’s operations. Management control of time and quality in the public sector, on the other hand, is a research area that has not previously been studied in terms of what consequences management control regarding time and quality can have for employees, whether management control of time and quality can be in tension and how employees handle management control regarding time and quality. Purpose: The purpose of this paper is to create an understanding of what consequences management control of time and quality has for employees within the Swedish Tax Agency and how employees handle the management control of time and quality. Method: The study is a case study which has adopted a qualitative research strategy whereby semi-structured interviews have been held with employees in three different operational areas at the Swedish Tax Agency. Furthermore, the method describes the approach for the collection of the empirical material as well as for its interpretation and analysis, quality criterias and ethical considerations. Conclusion: The study identifies five different categories of consequences for employees within the Swedish Tax Agency which arise from only time management, only quality management or from time- and quality management in combination. The identified consequences are two different forms of well-being, uncertainty, difficulty prioritizing and lack of time. The consequences are followed by each category for how employees handle the consequences, which are identified as stress management, communication, independent quality assurance, priorities and self-management and changed ways to work. The combination of time- and quality management also cause tensions, which is another dimension of the consequences. That employees experience the consequences differently and thus handle them in different ways is explained with the help of how employees create meaning for different situations in which they find themselves.

Sedan 1980-talet har New Public Management (NPM) varit den dominerande styrfilosofin inom offentlig sektor i Sverige. NPM har framförallt varit förknippat med resultat- och målstyrning och har förväntats öka effektiviteten inom den offentliga sektorn. Idag genomförs en reform av styrningen inom den offentliga sektorn där det nya styrsättet går under benämningen tillitsbaserad styrning. Det syftar främst till att öka tilliten till professionerna och medborgarna. Denna studie utgör en kvalitativ fallstudie av Skatteverkets implementering av den tillitsbaserade styrningen och de utmaningar som uppkommer i samband med detta. Studien har genomförts på Skatteverkets kontor i Luleå, där chefer och medarbetare har djupintervjuats i två faser. En tematisk analys har använts för att analysera insamlade data och fyra huvudsakliga teman har identifierats; teambaserat arbetssätt, medarbetaransvar, kundperspektiv och prestationsutvärdering. Studiens huvudsakliga slutsatser är att Skatteverkets tolkning av tillitsbaserad styrning är ett teambaserat arbetssätt, som implementerats på ett i huvudsak decentraliserat sätt och med viss hjälp av Susan A Wheelans fyrstegsmodell. Vidare kan konkluderas att den största utmaningen är att anpassa prestationsutvärderingen efter det nya arbetssättet. / Since the 1980’s, the New Public Management (NPM) has been the dominating management control philosophy in the Swedish public sector organizations. NPM has predominantly been associated with management by objective and has been expected to increase efficiency within public sector organizations. Today the control system in Swedish public sector organizations is undergoing reform with a new system called trust-based control. The foremost purpose of this new control system is to increase trust within the professions and to the citizens. This study is a qualitative case study of the Swedish Tax Agency’s implementation of the trust-based control system and the challenges that this implementation entails. The study was conducted at the Swedish Tax Agency’s office in Luleå, where managers and employees were interviewed in two stages. A thematic analysis was applied to process the data, in which four main themes appeared; team-based mode of operation, employee responsibility, customer perspective and performance evaluation. The main conclusions of the study are that the Swedish Tax Agency’s interpretation of trust-based control is a team-based mode of operation. The implementation process has been primarily decentralized, with some aid from Susan A. Wheelan’s four-stage model. Furthermore, it is concluded that the foremost challenge with implementing trust-based control is to adjust the performance evaluation to fit the new mode of operation.