För att attrahera kompetent personal till högskatteländer finns behov att kunna tillförsäkra dem en viss disponibel inkomst. Avtal om nettolön har därför blivit en vanlig företeelse vid förflyttning av personal utomlands. Arbetsgivaren betalar då den inkomstskatt som belöper på arbetstagarens ersättning. Redan 1977 fastslog Regeringsrätten att nettolön måste räknas om till ett bruttobelopp innan den kan tas upp som skattepliktig intäkt. Hur själva beräkningen ska ske har varit föremål för meningsskiljaktigheter med avseende på huruvida skattemässiga avdrag ska tas med i beräkningen av bruttolönen eller endast dras av efter det att bruttolönen fastställts. Syftet med förevarande uppsats är därför att avgöra vilken beräkningsmetod som har stöd i nu gällande svensk rätt för beräkning av bruttolön vid nettolöneavtal. I avsaknad av en direkt reglering av beräkning av bruttolön utifrån ett nettobelopp sker tolkningen av gällande rätt i stor utsträckning efter praxis och doktrin. Dock tillmäts även skatterättsliga principer en avgörande betydelse då de utgör viktiga hjälpmedel för tolkning av skatterätt. En analys av rättskällorna ger dock stöd för olika slutsatser. Ett nyligen lämnat prejudikat från Regeringsrätten anger klart att avdrag inte ska beaktas vid bruttolöneberäkningen medan skatterättsliga principer, tidigare praxis och argumentation framförd i doktrin ger för handen att avdrag ska beaktas vid beräkningen. Författaren finner att Regeringsrättens domskäl saknar rättslig grund, varför det nya prejudikatet lämnas utan hänseende. Gällande rätt ger därmed stöd för en beräkningsmetod där skattemässiga avdrag beaktas vid omräkningen av nettolön till bruttolön. / To attract competent employees to work in countries where the tax burden is heavy there is a need to ensure them a disposable income. This has resulted in a common use of net pay agreements when moving personnel abroad, whereby the employer pays the income tax on the employee’s salary. In 1977 the Supreme Administrative Court of Sweden held that a net pay has to be recalculated into a gross salary before declared as taxable income. How this calculation should be made has been subject for controversy with regard to whether tax deductions should be considered when calculating the gross salary or just be deducted when the gross salary has been determined. The purpose of this thesis is to determine the method of calculation that is in accordance with Swedish law when calculating gross salary from a net pay agreement. Due to the lack of legislation that directly regulates calculation of gross salary from a net amount the interpretation of Swedish law to a large extent constitutes of guidance from case law and legal literature. Furthermore, fiscal principles are of great importance since they are fundamental for the interpretation of tax law. An analysis of the sources of law results in a finding of support for different conclusions. A recently pronounced precedent clearly states that tax deductions shall not be considered when calculating gross salary, while the fiscal principles, previous case law and arguments presented in legal literature support a method where tax deductions are taken into account. The author finds the Supreme Administrative Court´s grounds for the judgment to lack of legal basis; thus the precedent is disregarded. Therefore, a method where tax deductions are considered when recalculating a net pay into a gross salary is in accordance with Swedish law.

The aim of this thesis is tax optimisation of legal income tax. Several options are suggested about how to diminish tax liability of an enterpreneurial subject. Out of many options, the most advantageous way was shown to be providing a grant for public utility purposes and acquisition of long-term tangible property. If the company decides for donation of money for public utility purposes or another suggested option of tax optimalisation, the amount of money paid into the state budget of the Czech Republic will decrease.

This dissertation aims to verify assumption regarding the impact of a hypothetical insurance in the tax base of the personal income tax. Specifically, to verify the assumption that the hypothetical insurance is more advantageous for foreign employees after taking into account maximum ceilings of contributions than the insurance actually paid or vice versa, and that there is no discrimination of foreign workers in relation with the increase of the tax base for the amount of the hypothetical insurance. This work defines basic concepts, development of the hypothetical insurance, describes the social insurance system and finally compares real and hypothetical insurance.