Made available in DSpace on 2016-04-28T19:33:54Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Bianca Rodrigues de Oliveira dos Santos Rezende.pdf: 562748 bytes, checksum: cf1d68dcdfdb97a954d5252574179ab1 (MD5) Previous issue date: 2015-02-19 / Secretaria da Educação do Estado de São Paulo / This dissertation is part of the line of research "Reading, Writing and English Language Teaching" of the Postgraduate Program in Portuguese Language at PUC-SP. The overall aim of this study is to analyze the argumentative and textual sequences and the cohesive markers in essays of students of the 3rd year of high school (Ensino Médio in Brazil). The specific objectives are to identify, describe, analyze and interpret these argumentative sequences and these cohesive markers, as well as reflect on their uses in argumentative texts produced by students of the 3rd year of high school. The theoretical basis is the Textual Linguistics and more specifically the Textual Analysis of Discourse. In order to achieve the goal, we seek the study of textual sequences in Adam (2011), Silva (2012) and Marquesi (2014), supplemented by Charaudeau (2014); the analysis of the argumentative text sequences is supported by Adam (2011) and supplemented by Charaudeau (2014), Cabral (2012, 2013 and 2014) and Sayeg (1995); and the study of the cohesive markers is supported by Adam (2011), Koch (2009), Koch and Elias (2010), Koch and Travaglia (1993). The analysis of the essays pointed the need of teaching of argumentative textual sequences and cohesive markers in high school, so those students can build arguments and establish a link between the constituent parts of argumentative text and consequently make progress in the writing skill of Portuguese language / Esta dissertação insere-se na linha de pesquisa Leitura, Escrita e Ensino de Língua Portuguesa , do Programa de Pós-Graduados em Língua Portuguesa da PUC-SP. O objetivo geral deste estudo é analisar as sequências textuais argumentativas e os marcadores coesivos em redações de alunos da 3ª série do Ensino Médio. Os objetivos específicos são identificar, descrever, analisar e interpretar essas sequências argumentativas e esses marcadores coesivos, bem como refletir sobre seus usos em textos dissertativos produzidos por alunos da 3ª série do Ensino Médio. A fundamentação teórica situa-se na Linguística Textual e, mais especificamente, na Análise Textual dos Discursos. Para atingirmos nossos objetivos, buscamos os estudos das sequências textuais em Adam (2011), Silva (2012) e Marquesi (2014), complementados por Charaudeau (2014); para as sequências textuais argumentativas, em Adam (2011), complementados por Charaudeau (2014), Cabral (2012, 2013 e 2014) e Sayeg (1995); e para os marcadores coesivos, em Adam (2011), Koch (2009), Koch e Elias (2010), Koch e Travaglia (1993). Os resultados obtidos na análise das redações apontam para a necessidade da abordagem das sequências textuais argumentativas e dos marcadores coesivos no ensino médio, a fim de que os alunos possam construir a argumentação e estabelecer a articulação entre as partes constitutivas do texto dissertativo, e, consequentemente, avançar na produção escrita

Syftet med denna studie är att undersöka hur undervisning med genrepedagogiska drag påverkar elevers argumenterande texter i åk 6. Studien utgår från tre frågeställningar som ligger till grund för undersökningen. Dessa frågor rör vilka genredrag elever använder i argumenterande texter före undervisning, hur undervisningen genomförs och vilka genredrag elever använder i argumenterande texter efter undervisningen. Materialet för studien baseras på observationer av genrepedagogiskt baserad undervisning och elevtextanalyser av argumenterande texter skrivna av elever i årskurs 6. Till grund för studien ligger den sociokulturella teorin där läraren stöttar eleverna i sitt lärande samt cykeln för undervisning och lärande. För att analysera texterna före och efter undervisning används en checklista med genretypiska drag för den argumenterande genren. Studien visar tydligt att före undervisning med genrepedagogiska drag har eleverna svårigheter med att skriva väl fungerande argumenterande texter. Med stöd av undervisning om genredrag i argumenterande texter utvecklar eleverna sitt skrivande och skriver i högre grad texter med genrespecifika drag. Dock visar studien att ytterligare stöttning av läraren och mer tid för att lära sig de genretypiska dragen för en text behövs för att eleverna ska klara av att göra egna kreativa val i sina texter.