Personer med Aspergers syndrom har svårigheter inom det sociala samspelet. De är intresserade av kompisrelationer men har svårt att behålla vänner. Det är viktigt att människor i skolmiljön innehar en förståelse för elever med Asperger. Tidigare forskning är nästintill enbart baserad på pojkar och den här undersökningen utgår ifrån flickor. En kvalitativ metod användes med semistrukturerade intervjuer. Deltagarna var fem flickor med diagnosen Aspergers syndrom eller drag av den i åldrarna 15-20 år och sex lärare som arbetar med flickorna. Av resultatet framkom att flickor med Asperger (1) behöver strukturerade lärare, (2) har svårigheter i det sociala samspelet och (3)  har kompisrelationer. Samtliga flickor var eniga om att det var positivt att få en fastställd diagnos. Alla lärarna upplevde att lärarutbildningen var ofullständig avseende Aspergers syndrom. Undersökningen har förhoppningsvis bidragit med kunskap till personer som arbetar eller kommer att arbeta med dessa flickor i framtiden.   Keywords:  Asperger syndrome, girls, structured teacher, friendship, social interaction

<p>Vårt huvudsakliga syfte är att söka kunskap om och fördjupa förståelsen för hur gymnasieelever med diagnosen Aspergers syndrom (AS) upplever sin skolgång. Vår konkreta frågeställning är att undersöka elevernas upplevelser av bemötandet från lärare genom en kvalitativ intervjustudie där 4 gymnasieelever med diagnosen AS har intervjuats. Den litteratur som använts har varit kopplad till skolan och Aspergers syndrom. Uppsatsen ger en överblick av tidigare forskning om Aspergers syndrom och hur undervisning av dessa elever kan läggas upp. Vårt resultat pekar på att det är nödvändigt att ta hänsyn till den enskilda Aspergers elevens behov. Det är även viktigt hur dessa elever blir bemötta. En lärare ska acceptera elever som de är och möta dem med empati, värme och respekt. Det är också väsentligt att ha en kännedom i hur man på ett medvetet sätt kan arbeta och bemöta elever med denna diagnos.</p>

<p>Finns där skillnader i framtidsplaner gällande arbete, studier och boende då vi jämför kön och i så fall vilka? Finns där skillnader i framtidsplaner gällande boende då vi jämför bostadsort och i så fall vilka?</p><p>Vi har använt oss av enkäter som ger databearbetning av kvantitativ art. Denna enkät delades ut till sammanlagt 100 ungdomar med Aspergers syndrom som antingen går sista året på gymnasiet eller går på folkhögskola. 55 ungdomar kom att svara på vår enkät. Åldern har varit mellan 18 till 24 år. Vi har skickat ut enkäterna till skolor som har elever ifrån stadsområden, mindre tätort samt ifrån landsbygden. Vi har sedan bearbetat materialet och gjort jämförelser mellan kön och bostadsort. Genom att använda våra teoretiska utgångspunkter, utvecklingsekologiskt synsätt enligt Bronfenbrenners, utvecklingsteori enligt Antonovskys KASAM-teori och den proximala utvecklingszonen enligt Vygotskij har vi sedan analyserat resultatet.</p><p> </p><p>Sammanfattningsvis pekar vår studie på att ungdomar med Aspergers syndrom har en positiv syn och tydliga ambitioner gällande sin framtid.  Att flytta hemifrån, studera eller att skaffa ett arbete visar sig vara självklara saker bland dessa ungdomar. Generellt sätt så visar studien att kvinnorna har en högre ambition med att förnya sin tillvaro, medan männen är mer försiktiga. Det visar sig även att ungdomar som bor inne i staden jämfört med de ungdomar från landsbygden är tydligare med vad de vill gällande sin framtid.</p>

No description available.

No description available.

Magisteruppsats i musikpedagogik / inriktning musikterapi (80 poäng)

Finns där skillnader i framtidsplaner gällande arbete, studier och boende då vi jämför kön och i så fall vilka? Finns där skillnader i framtidsplaner gällande boende då vi jämför bostadsort och i så fall vilka? Vi har använt oss av enkäter som ger databearbetning av kvantitativ art. Denna enkät delades ut till sammanlagt 100 ungdomar med Aspergers syndrom som antingen går sista året på gymnasiet eller går på folkhögskola. 55 ungdomar kom att svara på vår enkät. Åldern har varit mellan 18 till 24 år. Vi har skickat ut enkäterna till skolor som har elever ifrån stadsområden, mindre tätort samt ifrån landsbygden. Vi har sedan bearbetat materialet och gjort jämförelser mellan kön och bostadsort. Genom att använda våra teoretiska utgångspunkter, utvecklingsekologiskt synsätt enligt Bronfenbrenners, utvecklingsteori enligt Antonovskys KASAM-teori och den proximala utvecklingszonen enligt Vygotskij har vi sedan analyserat resultatet.   Sammanfattningsvis pekar vår studie på att ungdomar med Aspergers syndrom har en positiv syn och tydliga ambitioner gällande sin framtid.  Att flytta hemifrån, studera eller att skaffa ett arbete visar sig vara självklara saker bland dessa ungdomar. Generellt sätt så visar studien att kvinnorna har en högre ambition med att förnya sin tillvaro, medan männen är mer försiktiga. Det visar sig även att ungdomar som bor inne i staden jämfört med de ungdomar från landsbygden är tydligare med vad de vill gällande sin framtid.

Vårt huvudsakliga syfte är att söka kunskap om och fördjupa förståelsen för hur gymnasieelever med diagnosen Aspergers syndrom (AS) upplever sin skolgång. Vår konkreta frågeställning är att undersöka elevernas upplevelser av bemötandet från lärare genom en kvalitativ intervjustudie där 4 gymnasieelever med diagnosen AS har intervjuats. Den litteratur som använts har varit kopplad till skolan och Aspergers syndrom. Uppsatsen ger en överblick av tidigare forskning om Aspergers syndrom och hur undervisning av dessa elever kan läggas upp. Vårt resultat pekar på att det är nödvändigt att ta hänsyn till den enskilda Aspergers elevens behov. Det är även viktigt hur dessa elever blir bemötta. En lärare ska acceptera elever som de är och möta dem med empati, värme och respekt. Det är också väsentligt att ha en kännedom i hur man på ett medvetet sätt kan arbeta och bemöta elever med denna diagnos.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2007.

No description available.